Åldersnojja

Det hände något sorgligt idag.
När jag var på väg hem från ICA Råby, med två kassar fulla med mat, så kom en Tele2-försäljare fram emot mig med sitt lilla försäljar-leende.
"Ursäkta damen, får jag ställa en kort fråga?"

Damen?
DAMEN?!
Jag är för fan 20 år!
Nog för att jag alltid sett äldre ut än jag är, men DAMEN?



Ser ni bilden där ovan? Det är tydligen så omvärlden ser mig...
Frisyren är till och med lite lik, är inte det riktigt sorgligt?

Miso sad.
Miso old...

Bring on the botox!



Edit:
Det blir inget jävla citat idag. När man är så gammal som jag är, förstår ni små barn, så har man inte råd att lägga tid på att leta efter fyndiga eller smarta citat. Då kanske man inte hinner till bingohallen i tid, eller så dör man på vägen.

Everyday minerals

Jag har fått mitt smink från Everyday Minerals idag. And I LOVE it! Det känns jättebra mot huden och rougen är superfin! Miso happy! Däremot känns det som att jag har valt en liten aning fel i nyans på foundation, så jag är glad att ytterligare ett paket kommer om en vecka eller så, med tre nya nyanser.

Det känns som att jag skrivit mycket om smink på sistone. Har jag det, eller är det bara som jag inbillar mig?
Det känns som att de här inläggen om smink är väldigt ytliga, och jag ber om ursäkt för det, men det händer inte så mycket i mitt liv just nu förutom dessa små glädjeämnen.

Jag insåg förresten häromdagen att jag för tillfället studerar på motsvarande 125% och jobbar på 50%... Det kanske inte är så konstigt om man inte hinner ha ett liv just nu med tanke på det.

Nej, nu ska jag lägga mig och läsa Ian Rankin's Black and Blue, som fortfarande känns fruktansvärt seg, men enligt Malou ska den snart bli mer lättläst. Om hon har fel så får hon spö!

Dagens citat:
En del har tusen skäl till varför de inte kan göra vad de vill göra, när allt de behöver är ett enda skäl till varför de kan.
Mary Frances Berry

Bad subtitles

Jag blir ofta förskräckt över hur dåliga många tv-översättare verkar vara på engelska. Det finns så otroligt många exempel på skrämmande dåliga översättningar i filmer och (främst, enligt min erfarenhet) tv-serier. Det senaste kommer från serien How I Met Your Mother, som jag såg ett avsnitt av idag. Den söta lilla översättaren har översatt "a Victoria's Secret's party" till "Victorias hemliga party". Cute, ain't it?
Visst, just det här exemplet handlade väl inte så mycket om dålig engelska som om dålig allmänbildning, but you get my point...

Nördig dag

Jag har varit riktigt otroligt töntig idag. Fråga Malou, så får ni det bekräftat :P
Jag får helt enkelt skylla det på trötthet, jag har ingen annan (icke-pinsam) förklaring.

I övrigt så gick det bra på jobbet idag. Jag fick in 5 bokningar, vilket egentligen är mer än jag behöver få in varje dag. Dessvärre så är vi ju efter i planeringen och dessutom var Kicki sjuk, så jag och Tom hade behövt få in 10 bokningar var för att komma i fas med vår tidsplan. We did not succeed...

På eftermiddagen hade jag, Biljana och Malou tutorial på Detective Fiction. Det var också då som mina töntiga kommentarer var som mest extrema. I'm such a dork... :(
Jag fick i alla fall bra kommentarer på mitt första utkast av min mini-uppsats (efter C-uppsatsen känns det löjligt att kalla något på 750 ord för en uppsats...). Det känns som att det inte kommer bli alltför jobbigt att fixa till det för att få ett bra betyg på den. Ta bort något litet stycke, ändra några korta formuleringar, fixa några mekaniska fel. No big deal.

Nu ska jag se till att laga min stackars väska som slaktades av min cykel igår... My brand new, pretty bag! Miso sad! :'(
Lyckligtvis var det på undersidan det gick hål, så jag tror att jag kan laga till det utan att det syns så mycket. Som min ekonomi ser ut just nu så har jag tyvärr inte råd att köpa en ny väska, och jag tänker INTE slänga en väska som jag haft en vecka. Det är emot alla mina principer. Kan det lagas så SKA det lagas!

Over and out (för att fortsätta vara klyschig och töntig)


Dagens citat:
En egoist är en ofin människa som intresserar sig mer för sig själv än för mig
- Ambrose Bierze

Jag är kär!

I David Gray, och särskilt låten "Alibi" från Life in Slow Motion. Den är helt underbar!

Nu ska jag återgå till att grina över vacker musik...
Blödig.se, that's me, remember...

Nytillkomna läsare: Välkomna!

Det verkar som att jag fått lite fler läsare den senaste tiden. Antalet kommentarer har ökat väldigt mycket (från närmast obefintligt till faktiskt några stycken). Mycket trevligt tycker jag. Inte för att jag skriver så mycket vettigt, men det är ju alltid trevligt om andra vill dela ens funderingar och nonsens-snack.

Kommentera gärna ännu mer, det gör Carin glad! :D

Sköna maj välkommen!

Det känns dock inte som någon särskilt "skön" maj just idag. Grått och trist och just nu spöregnar det. Lite tur i oturen var i alla fall att jag hann hem från ICA maxi innan det började regna som värst. Det skulle varit så lagom roligt att hamna mitt i det där ovädret när man cyklar. Dränktkatt.se...




Det är inte bara jag som inte tycker om regnet heller. Jag tog ut Lisa direkt när jag kom tillbaka från affären. Eller, jag FÖRSÖKTE ta ut Lisa. Hon gick 25 meter, sen tröttnade hon på regnet och gick hem igen. Och eftersom hon var lös så märkte jag det inte på en gång heller, utan fortsatte gå en bit innan jag såg att hon inte gick med mig. Så då tittar jag tillbaka och ser henne försvinna runt hörnet, tillbaka mot ytterdörren. Hon är rolig, min lilla tjej. Hon har bott på gatan och slagits för mat och överlevnad, men efter ett halvår i Sverige så vill hon inte kissa när det regnar. :P
Nu har jag i alla fall pratat med herr veterinär och fått Lisa friskförklarad. Känns väldigt skönt, eftersom jag varit orolig för min lilla älskling och för att hon skulle ha smittat någon annan.
Nu ska jag återgå till att kika på min skrivning i franska och efter det spela meningslösa online-spel :P


Edit: Lisa ser verkligen jättetjock ut på den där bilden, men det är (mestadels) pälsen som flyger så att hon ser ut om en liten boll :P

Thank you, Billie!

Det är bra med vänner!
Billie ringde nyssans och sa att de behövde en kundbokare på hennes nya jobb, och att chefen ville prata med mig. Helt plötsligt sitter jag och får ett jobberbjudande på ett jobb som jag inte ens sökt :P Kändes väldigt toppen, eftersom jag varit väldigt nervös över hur fan jag ska få ihop pengar till min avfärd mot Amerikat. Ingenting är såklart HELT klart än, men chefen (som jag för övrigt inte minns vad han heter, trots att han säkert sa det flera gånger) bad mig komma dit imorgon för att prata detaljer och skriva på papper, så det ser ju bra ut.
Helt plötsligt känns det LIIIITE mer hoppfullt!

Photoshop disasters

Jag hittade en ytterst oroande bild på PhotoshopDisasters igår. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, så jag låter er bedöma den själva istället:














Edit: Ju mer jag tittar på den, desto mer upprör den mig. Jag får kalla kårar av den där munnen... :S

Bloggar

Jag har på senaste tiden blivit halvt beroende av bloggar, och i synnerhet au pair-bloggar. Jag har strax över 20 stycken som jag har satt på bloggkoll, och går in och läser i stort sett varje dag. Vissa bloggar är trevliga att läsa, de är välskrivna och har ett roligt innehåll. Sedan finns det andra som oroar mig mer än de roar mig. Oroar mig för att jag blir chockad över hur dålig man kan vara på att uttrycka sig skriftligt. Oroar mig för att jag blir förvånad över hur självupptagen, ignorant och nedlåtande man kan vara.

Jaja, egentligen så borde jag väl sluta läsa de bloggar som irriterar mig. Dessvärre verkar jag ha något sjukligt behov av att bli irriterad och upprörd, så förmodligen kommer jag att fortsätta läsa skiten i alla fall, och bli mer och mer irriterad på mig själv också för varje gång jag går in och läser...

Back from our nation's capital

Så är jag tillbaka efter en kort tripp till vår kära hufvudstad. Jag och lilla Lisa-flisa for dit igår eftermiddag, eftersom pappa hade bestämt sig för att bjuda med mig på showen "I huvudet på Bergqvist & Sauk". Efter att jag lämnat Lisa i pappas lägenhet åkte jag tillbaka in till city, vi åt en trevlig middag på kulturhusets Panorama Café (med världens snålaste grekiska sallad) och sedan gav vi oss av mot Vasateatern.
Vi var båda exalterade över att få se Stefan Sauk och Kjell Bergqvist live, och vi hade höga förväntningar på kvällen. Ack så besvikna vi blev. De återanvände gamla sketcher, de nya skämten var inte bra de heller, och de drog sig inte ens för att sjunka till en så låg nivå som att driva med talfel. Det var verkligen inte vad jag hade hoppats på.

Förutom den dåliga showen så var det en obehaglig dag på ett annat sätt också, nämligen att jag läste i Metro om att en av hundarna från Hundhjälpen, där jag tog hem Lisa från, hade blivit diagnostiserad med en smittsam tumörsjukdom. Det kändes ju självklart inte alls roligt, eftersom det innebär att Lisa också skulle kunna vara smittad. Därför var jag väldigt orolig under i stort sett hela dagen och kvällen igår. Jag letade dock upp lite information om sjukdomen på internet, och det finns tydligen väldigt effektiv behandling, vilket de så klart inte berättade om i tidningen, där det lät som att hunden är dödsdömd om den skulle visa sig bära på sjukdomen. Den är dessutom inte väldigt smittsam, utan även det hade de blåst upp rejält i tidningarna.
Hur som helst så ska jag kontakta Hundhjälpen och försöka få någon garanti på att Lisa inte bär på sjukdomen. Om de inte kan ge mig det så vill jag undersöka Lisa, så att jag kan få bekräftat att hon är frisk. Jag har inte samvete att låta henne träffa andra hundar om det skulle kunna vara så att hon bär på sjukdomen, även om det är lätt att behandla den. Det kostar ju ändå med behandling.
Jaja, det kommer bli bra, men jag ser inte direkt fram emot att betala en räkning till veterinären... :-/

The Body Shop

Jag insåg igår att jag kommer bli knäpp om jag inte kommer få komma till någon Body Shop under min tid i USA. Var ska jag annars köpa mitt smink och mina parfymer? Jag inser ju att det är ett internationellt företag, alltså måste det ju finnas butiker även i USA, men det betyder ju inte att det finns någon i närheten av Augusta.
Så jag gav mig ut och sökte på deras hemsida, och upptäckte att det faktiskt finns en butik bara ca 35 minuter från Augusta. Miso happy! :D Jag kommer utan problem kunna åka dit och shoppa järnet när det så behövs! Det skadar ju inte heller att det alltid brukar vara billigare att handla på Body Shop om man befinner sig utanför Sverige. När jag var i London senast köpte jag i alla fall en ögonskugga för ca 200 kronor som brukar kosta det dubbla här hemma. Moahahaaa! Billigt smink! :P

New Jersey hotel

Jag fick en fin länk av Dawn igår, till hotellet där jag kommer bo under min introduktionskurs 14-17 juli. Det såg riktigt tjusigt ut, måste jag säga. Jag är ingen van hotellmänniska, men i mina ögon ser det då trevligt ut.





Jag har fått ett mail från familjen Ds tidigare au pair, som jag mailade i förra veckan, innan vi besämt för att matcha. Jag hade några frågor jag ville ha svar på, och hon har nu besvarat allihop, och jag har fått precis de svar jag önskade mig på allihop. Det känns med andra ord bara ännu bättre inför att åka till Ds i sommar. :)

Jag är fruktansvärt trött efter att ha stressläst och skyndat ihop en halvdan presentation om Dennis Lehane. Det gick fort, men så blev det ju inte bra heller...
Nu är jag hur som helst helt slut i skallen, så det blir till att ta en promenad med Lisa och sedan gå och lägga sig. Jag ska ju orka gå på Bergqvist och Sauk imorgon kväll! :)

Bajj bajj!

Nytt utseende

Som ni kanske märker så har jag gjort några ändringar på min blogg. Jag var så gudomligt trött på den! Jag var trött på färgen, jag var trött på namnet, jag var trött på allt.
Jag var in och kikade på några andra ställen, om jag eventuellt skulle starta upp en ny blogg någon annanstans, där jag har lite andra valmöjligheter vad gäller design och sånt. Dessvärre verkar det som att alla andra bloggar är superkrångliga vad gäller hur man skriver inlägg, redigerar dem osv. Det är långt mycket krångligare än vad det är här, så det känns definitivt inte värt besväret. Jag får helt enkelt stå ut med det här, vad det verkar.
Däremot vill jag verkligen ändra namn på skiten, men jag orkar inte komma på något nytt just nu. Finns det någon som har mer inspiration än jag som kan föreslå något klatschigt?

By the way, jag tror att jag ska ändra utseendet igen. Det här suger...

Ed: Jag tror att jag är nöjd med sidan som den är nu, men vi får se. Än kan jag ju ändra mig igen...

Infoga smart/rolig titel här

Ja, nu vet jag i alla fall att min mail fungerar som den ska. Det var helt enkelt så att ingen skrev till mig igår.
Jag har fått lite mer information från min kära värd-mamma, Dawn. Familjen känns bara bättre och bättre hela tiden. De har nu officiellt bjudit in Malou att komma och spendera en tid i deras hem för att vi ska kunna åka till New York City tillsammans och upptäcka, vilket känns väldigt bra. Det vore väldigt tråkigt om vi inte fick åka dit tillsammans åtminstone någon gång.
Jag har nu också fått veta att den äldsta dottern, Olivia, älskar att sy, vilket passar mig alldeles utmärkt! Hon gör precis som jag gjort många gånger, nämligen att ta ett gammalt plagg som man tröttnat på och göra om det till något roligare. Hon och jag kommer säkerligen spendera en hel del tid framför en symaskin och med att shoppa tyger och annat material.
Det ska bli så roligt att få träffa dem! De verkar så mysiga allihop! Jag kommer förmodligen få träffa hela deras släkt ganska snart efter att jag kommit dit också. Massor med systrar, mostrar, farbröder osv osv... Ska bli väldigt roligt, särskilt eftersom jag själv växt upp i en stor släkt, så det känns skönt att få ha någon sorts släkt-känsla även där.
I can't wait!

Jaja, tillbaka till dagens verklighet!
Jag sitter här med lätt ångest över att jag måste hinna läsa klart Mystic River, ett kapitel i läroboken samt hitta information om Dennis Lehane för mitt föredrag, allt innan imorgon. Jag känner mig lätt stressad, så att säga. Boken är bra, men ändå så går det väldigt långsamt fram, vilket känns ytterst frustrerande. Jag som brukade läsa så fort förut. Jag vet inte om jag helt plötsligt blivit långsammare eller om det bara är att jag TYCKER att jag blivit långsammare... Knepigt är det i alla fall.
Aja, jag har mycket att göra, så det är väl bäst att jag återgår till det...

People no likey me no more?

Jag känner mig helt plötsligt väldigt ignorerad. Jag har under de senaste veckorna fått massvis med mail varje dag och har haft problem med att hinna svara på alla, vilket jag definitivt har lärt mig att tycka om. Nu är det istället INGEN som mailar mig. Vad har hänt?
Jag börjar nästan fundera på om det är något fel på min mail. Jag skrev nämligen ett mail till Dawn igår kväll, som hon borde fått runt 17-tiden där, och hon brukar vara väldigt snabb med att svara. Nu har det gått runt... 20 timmar och jag har fortfarande inte fått något svar. Jag har inte heller fått mitt utlovade mail från min Area Director, med mailadresser till andra tjejer som kommer finnas i området samtidigt som jag. Det känns lite konstigt, faktiskt.
Jag ska kika om jag får fram mail från min andra adress... Om inte så vet jag i alla fall att det är något fel. Annars är jag väl bara mindre omtyckt för tillfället, helt enkelt. Det visar sig!

Uppsägningar

Nu känns det verkligen som att jag har börjat förbereda min flytt från Västerås och mot Augusta. Jag ringde nämligen runt och sa upp en del abonnemang idag, samt min lägenhet (fast där behöver jag ju även lämna in en skriftlig uppsägning, som jag tänkte gå dit med på torsdag, efter lektionen). Det känns bra att komma igång ordentligt med förberedelserna inför flytten. Nu ska jag bara börja packa snart också, så kommer det verkligen kännas att jag är på G.
Jag har letat runt en hel del efter andra som jobbar som au pair i USA för tillfället, eller som ska åka dit ungefär samtidigt som jag. Det skulle vara så skönt att få dela erfarenheter och funderingar med någon som gör samma sak som jag. Jag har ju Malou, vilket känns super, men det skulle vara roligt att lära känna någon som kommer finnas i ungefär samma område som mig. Det kommer ju ändå vara ca 115 mil mellan mig och Malou, så det är ju knappast inpå husknuten...
Vi får se hur det går med letandet, jag håller er uppdaterade!

Bajs

Var jag tvungen att välja att göra min presentation just nu på torsdag?
Jag blev precis tvungen att tacka nej till ett jobb på grund av att jag inte kunde närvara på första utbildningsdagen på torsdag. Det lät som ett bra jobb, som skulle hålla på i ca tre månader, dvs precis tills jag ska åka. Jag hade tjänat ihop bra med pengar som jag verkligen skulle behövt inför avresan.
Men men, det är väl så det är ibland... Men tråkigt känns det iaf. Jag skulle till och med ha fått tillgång till en egen bil som jag skulle fått använda även utanför jobbet... :(

A match is made!

Nu är det bestämt, jag ska till New Jersey och familjen D!
Jag pratade med Dawn D i fredags, vilket kändes toppen och hon var jättetrevlig. Igår så fick jag så ett mail från henne där hon officiellt bjöd in mig till dem i mitten av juli. Så då bestämde jag mig! Jag ska åka dit den 14 juli, först tillbringa tre dagar på introduktion och sedan åka till familjen den 17 juli. Två dagar senare ska vi tydligen åka iväg på semester allihop tillsammans, vilket de gör varje sommar. Det kommer bli ett härligt tillfälle att lära känna familjen, och barnen i synnerhet.
Det känns verkligen toppen att det är bestämt! Nu är det bara att vänta på att få informationen om hur jag ska söka visum, fixa mitt internationella körkort och sedan bär det snart av!

Wiiiieee!

Confusion!

Jag har fått ett mail från familjen D!
De är fortfarande intresserade!
Nu har ju jag börjat bli väldigt intresserad av familjen C... Men D verkade ju så perfekta redan från början, och de bor ju på helt rätt ställe!

GAAH!
Aja, jag ska svara på det här mailet och så får vi se vad som händer...

The Cs part 2

Jag har mailat med Debbie C sedan i måndags, och jag blir alltmer förtjust i familjen! Debbie är väldigt trevlig och verkar väldigt förstående angående min oro över att bränna sönder mig i Kaliforniens sol och allt annat. Jag har även mailat lite med deras nuvarande au pair, Laura från Tyskland, och hon har bara positiva saker att säga om familjen. Pojken, Julian, verkar superhärlig och är tydligen ett litet energiknippe. Han älskar att ta långa promenader, simma, cykla och hoppa studsmatta ute i trädgården. Det blir helt enkelt att vara väldigt aktiv under mitt au pair-år, och det skulle jag väl knappast må dåligt av.
Jag har inte pratat med pappan, Jason, än så jag vet inte så mycket om honom. Men Laura sa att han är precis lika trevlig som Debbie och att båda två är väldigt förstående vad gäller hemlängtan och andra saker som kan vara jobbigt när man kommer dit.
Debbie ska ringa mig på söndag, och då hoppas jag på att få prata med Jason också, så att jag kan bilda mig en egen uppfattning om vem han är. Hur som helst så ska vi fortsätta maila hela veckan, så att vi får veta lite mer om varandra även innan vi pratar på telefon.

Jag hör av mig om fortsättningen på äventyret!

The Cs

Familjen D har inte hört av sig, så det verkar som att de hittat någon som de gillade bättre. But that's not the end of the world. En ny familj har nämligen anmält sig som intresserade av mig!
De var inte så utförliga i sitt brev, så jag vet inte så väldigt mycket om dem, förutom att de bor i northern California, en timme från Sacramento.
Det är inte mitt förstahandsval vad gäller plats, men om de ringer och verkar jättetrevliga så kan jag självklart tänka om.
Jag är inte lika tok-exalterad den här gången, även om det självklart är roligt att någon mer har intresserat sig. Ds verkade ju så perfekta för mig, så det känns lite tråkigt att de inte hörde av sig. Jag försöker att inte hoppas för mycket på det här, så blir jag inte lika besviken om det visar sig att det inte känns bra eller inte blir något.

Over and out

The D's

Jag har blivit kontaktad av en familj! Det tog inte ens ett dygn! Familjen D i New Jersey har bokat in en intervju med mig, så de kommer höra av sig inom de närmaste två dygnen.
Jag vet inte om det blir något, såklart, men jag är så otroligt exalterad över att någon tagit kontakt med mig! De verkar dessutom bo på det ultimata stället för mig: i en mindre stad men bara en timme från New York City.
Det kan ju vara så att de bestämmer sig för att inte höra av sig alls, om de hittar någon annan som de tycker passar dem bättre. Oavsett hur det blir så känns det bra att någon har visat intresse. Jag har varit så nervös över allt det här eftersom det tog så lång tid innan jag blev skickad till matchningen. Nu känns det som att det nog ska kunna lösa sig trots allt.

I'm so excited!

Aupaircare, jordens segaste företag

Jag har nu ÄNTLIGEN blivit godkänd som au pair av Aupaircare. Mina handlingar har legat hos dem i nästan fyra veckor, vilket alltså betyder att familjerna som letar efter en au pair inte har kunnat se mig eller ta kontakt med mig. Det känns ju knappast jättebra, eftersom det nu inte är så väldigt lång tid kvar innan jag skulle vilja åka.
Men men, nu har de i alla fall äntligen tagit tag i mina grejer. Jag vet inte om det var på grund av mailet jag skickade till STS igår eller om det var en ren händelse som gjorde att det blev godkänt samma dag som jag skrev ett mail och frågade varför det tog så lång tid.
Jag har ändrat mitt senaste datum för avresa, eftersom det känns som att jag har större chans att få kontakt med en familj om jag öppnar upp mig lite för möjligheten att åka även senare. Så nu står det i mitten av oktober istället för sista augusti.

Blä blä, nu ska jag väl sluta beklaga mig och hoppas på att någon familj har förbarmande över mig snart så att jag kan få åka iväg i sommar ändå...

blödig.se

Jag borde inte titta på tv-program som är känslofulla. Det är inte bra för mina tårkanaler, de går på högvarv stackarna.
För tillfället tittar jag på "Spårlöst" på fyran, vilket definitivt är gjort för att få en att börja gråta. En 20-årig tjej har åkt till Japan för att hitta sin pappa, som hon aldrig träffat och som hon trodde inte ville ha med henne att göra, men upptäcker att han har tänkt en massa på henne och vill träffa henne osv osv... Detta leder till: Carin sitter och snyftar som en galning i soffan.

Idag började för övrigt min sista kurs i engelska innan min examen. Modern kriminallitteratur är ämnet. Väldans roligt, och det känns som lättförtjänta poäng. Intressanta böcker, kul diskussioner och det obligatoriska irritationsmomentet i klassen: Miss Know-it-all. För det första så går vi definitivt inte ihop vad gäller personkemi, för det andra är hon självgod, för det tredje finns det ingen jävel (utom Karin, läraren) som hör allt hon säger för hon har så dåligt uttal. Aja, det hör väl till helt enkelt. Det verkar som om ingen englsk-kurs är komplett utan ett irritationsmoment. Antingen är det pundhuven som aldrig, ALDRIG gör läxorna, Poopy-Mary som alltid frågar massa onödiga frågor, eller en besserwisser som alltid, ALLTID ska ha rätt...
Poopy McPoop...

So you think you can dance, Scandinavia...

Aldrig trodde jag att dans skulle få mig att gråta, men en av killarna i dagens program gjorde något fantastiskt... Jag vet inte vad det var, men det berörde mig verkligen.

Jag börjar bli ännu mer blödig... Jag vet inte om det är bra.

Idioter, idioter, idioter...

Jag sitter, återigen, på ett diskussionsforum och jag blir så fruktansvärt arg!
Det finns människor som, på allra fullaste allvar, jämställer homosexualitet med nekrofili och pedofili.
Jag blir så arg så jag vet inte vad jag ska säga...
På vilket vis är ömsesidig kärlek/attraktion mellan två vuxna människor jämställt med att ha sex med ett barn eller en död kropp? Var finns ömsesidigheten i sådana relationer? De försvarar sina påståenden med att säga att "ja, men om barnet tar iniativet till sex så varför skulle det inte vara okej?"
För att barn ofta inte är medvetna om att det de gör kan kopplas till något sexuellt! De vet ofta inte ens vad sex är! Som när Magnus Betnér pratade om sin dotter som är 3-4 år och precis har upptäckt sina egna och andras könsorgan. Hon är därför väldigt fascinerad av dessa och ibland när de badar (vilket han gör tillsammans med sin dotter) så roar hon sig med att ta tag i pappas härlighet, och dessutom fråga om hon får sitta på den... I vuxna öron låter detta som något sexuellt. Skulle en vuxen kvinna säga samma sak skulle det med allra största sannolikhet vara en invit till sex, men för en 4-åring? Knappast! Det handlar om en fascination för den egna och andras kroppar! Det är naturligt! Hon har blivit medveten om att hon har en kropp med en del lustiga delar, då måste man ju få upptäcka den också.

Nej, jag blir bara så trött... Pedofili är inte i närheten av samma sak som homosexualitet. PUNKT!

Liv? Huh?

Jag har de senaste dagarna spenderat oroväckande mycket tid på olika diskussionsforum på internet samt på hamsterpaj och i Betapets spelrum... Jag börjar fundera på var mitt liv tog vägen, om jag nu nånsin haft något...
Aja, det är i alla fall en sorts tröst att det finns de som verkar spendera ännu mer tid på dessa forum. De har alltid skrivit något nytt varje gång jag kommer in... De verkar bo där, de små liven.
Aja, nu ska jag väl återgå till att diskutera det svenska skolsystemet med folk som inte själva läst på högskola men tycker att det är så jävla lätt att det inte kan räknas som motprestation för att få studielån/bidrag...

Ha dä!

Bra på matte?

Jag lyckades precis få 9+3+5 till 19... Är jag duktig eller?

MOahaha

Jag har hittat en del roliga sidor på sistone, som Skrattbloggen , Photoshop Disasters (tack Mats Strandberg) och nu även The FAIL Blog (tack Betapets diskussionsforum). Jag älskar den sidan! Jag kan inte sluta skratta! :P

Det här är en av mina favoriter.

Miso bored

Jag känner mig så fruktansvärt understimulerad för tillfället. Jag behöver få vara lite kreativ. De senaste två veckorna eller så har jag sysselsatt mig med att sticka ett linne, men nu när det är färdigt (förutom att sy fast axelbanden och hitta några knappar till desamma) har jag inget vettigt att hitta på.
Visst, jag skulle kunna sy något med några av lapparna jag har i klädkammaren, men jag känner inte att jag vill ägna mig åt att sy just nu. Jag känner för att skriva. Något kreativt. Göra efterforskningar, planera upplägg, fundera på formuleringar och såna saker. Jag saknar skrivandet.

Jag har fortfarande kvar mina författardrömmar, som jag nog alltid haft. Jag önskar så att jag kunde skriva en historia, komma på en historia, låta en historia komma till mig. Något som underhåller, berör eller upprör. Men jag kan inte. Jag har försökt många gånger, men det verkar inte som att det passar mig, helt enkelt.
Jag har knappast några Nobelpris-ambitioner, jag skulle nöja mig med en naiv, fånig tonårsroman om det var så, men inte ens det kan jag kläcka ur mig. Det känns som att jag har idéer som skulle kunna fungera, men jag får inte ner dem på papper på ett vettigt sätt.
Frustration, frustration, frustration...
Och jag ska bli journalist. Är det verkligen en bra idé att utbilda sig till ett yrke där jag förmodligen måste ägna mig väldigt mycket åt skrivande om jag inte ens får ner något fiktivt på papper?
BLÄ!

My name is Miss Fancypants

Jag introducerar mitt nya smeknamn, som jag fick av min storebror efter att han var här förra veckan och hittade mitt shampoo och balsam för 175 kronor styck... Han tyckte tydligen att det var alldeles för mycket pengar att lägga på hårvård. Well, taste is like the ass! Han prioriterar dataprylar och sånt lite högre än vad jag gör, och jag lägger mina pengar på hårvård och kläder istället :P

Var iväg själv till gymmet idag, eftersom alla andra var upptagna med annat. Haha! Ni åt massa onyttig mat och jag körde stenhårt i över 1½ timme, pilutta er! :P
Jag har insett att jag är löjligt svag i axlarna. Förmodligen är det därför jag ofta har ont i axlar och nacke. Hur som helst så ska jag se till att göra många övningar som inkluderar axlarna och på så vis bygga upp lite styrka i dem, för så här kan jag ju inte gå runt och ha det.

Jag behöver verkligen få något gjort åt min fot. Jag kan inte ha mina vanliga träningsskor på mig längre, eftersom de trycker lite på tån, vilket gör fruktansvärt ont numera. Men sjuksköterskekärringen från Oxbacken som jag pratade med igår säger att de inte tänker göra något, utan att jag får fixa det själv... Fruktansvärt otrevlig var hon också. Varför finns det så många människor inom vård och andra serviceyrken som verkar avsky mänsklig kontakt?
Aja, så fort jag får en läkartid så ska jag prata med läkaren och be henne/honom ta en titt på foten och avgöra om de kan göra något åt den eller om jag får försöka stå ut och lösa det på egen hand...

Nu ska jag återgå till mina fåniga spel på Hamsterpaj och eventuellt någon match på Betapet.

En helt vanlig dag...?

Jag har känt mig ovanligt effektiv den här förmiddagen. Först åkte jag och Malou till Friskis & Svettis (jag är för övrigt fortfarande Svettis, men jag känner mig något närmare Friskis än tidigare. I'm getting there!) där jag stannade lite drygt 1 ½ timme. Superskönt! Jag körde så hårt jag kände att jag vågade/orkade med min förkylning (surprise, den har fortfarande inte gett sig, men jag har börjat med en ny taktik: ignorera den tills den tröttnar och slutar av sig självt), men jag kände ändå att jag inte hade tagit ut mig så mycket som jag hade velat när jag väl kom hem. Så då bestämde jag mig för att ta en långpromenad med Lisa, som ändå behövde ut. Strålande sol och alldeles lagom varmt var det, så vi gick en tur i skogen och var ute 40-50 minuter i alla fall. Jätteskönt att få komma ut i skogen med en massa kvittrande fåglar och vårkänslor i luften! Man blir så pigg och glad av den här härliga luften!
När jag kom hem från promenaden tog jag en lång, härlig dusch och tvättade håret med mitt underbara super-shampoo (doftar helt underbart gott och håret blir så mjuuukt, så mjuuukt...).
Jag har även hunnit med att bli avsnäst av en otrevlig sjuksköterska på Oxbacken (jag HATAR min vårdcentral! De är hatiska jävla häxor hela bunten!). Jag ringde och försökte boka en tid och jag fick mig en utskällning, visst låter det vettigt? Jag ska i alla fall få prata med en läkare på måndag för att bestämma om jag ska in på provtagning eller inte. Jag har nämligen hunnit med ännu en sak den här förmiddagen: att komma på att jag kanske har diabetes. It can't all be good, you know... Anywho, självklart vill jag inte ha diabetes, men det finns ju mediciner och det finns ju fan så mycket värre saker man kan drabbas av, så är det så det är så får jag helt enkelt leva med det. Jag vill hur som helst veta om jag har det eller inte, så jag slipper gå runt och inbilla mig i onödan att jag kommer bli blind och behöva amputera kroppsdelar. Jag är ju hypokondriker, så jag kommer inte sluta tänka på det förrän jag vet säkert hur det är.

Aja, just nu så vet jag i alla fall inte hur det blir med något av det, så jag ska försöka låta bli att tänka på det tills jag har pratat med läkaren nästa vecka.

För att avsluta lite positivt så vill jag härmed ge er ett underbart citat, sagt av den fantastiska Gladys, från The Ellen DeGeneres Show:

"I'll be honest with you: I love Jesus, but I drink a little"

Photoshop disasters

Jag må vara lättroad, men när jag klickade runt på några bloggar så hittade jag en länk till min nya favoritsida, Photoshop disasters. Den är helt fantastisk! Jag tycker särskilt mycket om den med Guinevere och Lancelot. Kika så får ni se!

Melodifestivalen - Andra chansen

Som vanligt på lördagar så är det dags för Melodifestivalen, och därmed också lite kritik mot saker som störde mig under kvällen. I give you Andra chansen in Kiruna!

- E-Type has a värry, värry Svedish uttal. Jag såg inte dem när de gick vidare från första omgången, så jag visste inte hur illa det var...
- Återigen, Sibels kisande när hon sjunger. Hon har ju fantastiska ögon, varför gömma dem?
- Jag är ledsen Ola, men det var inte rent. Jag hörde en hel del falska toner.
- Caracolas refräng. "Oh ah bobbadabba yeah oh yeah oh!" Ja ja, men då så. Det låter som en hejaramsa som skriks fram av en hejjarklack på en fotbollsmatch. På flera ställen i låten var uttalet inte bra. Jag blir dessutom väldigt nervös varje gång de sträcker upp armarna och viftar. De där klänningarna är väldans korta...
- Carola och Andreas Johnsons låt. Den är så intetsägande. Me no likey.
- Nordman. Det finns gränser för hur hes och raspig röst man kan ha, sedan blir det bara löjligt i mina ögon.
- Thérèse Andersson. För det första, accenterna på hennes namn gör att det borde uttalas ungefär Teräs, vilket det ju absolut inte gör. För det andra, är det någon som hör exakt vad hon sjunger på alla partier där hon sjunger opera? På några ställen hörs det, men ofta är det bara "wäh o i e a i ä". Slutsats: Det är för högt! Kan du inte sjunga ord på tonerna så ska du inte sjunga dem inför hela svenska folket!
- "Och för mig är det faktiskt du". "Faktiskt" indikerar att det man säger är motsatt mot vad man kan förvänta sig, vilket jag inte tycker stämmer med resten av texten. Och sen textraden "så ändrades livet brutalt". "Brutalt" klingar inte särskilt positivt i mina öron. Snarare som att "sen jag träffade dig har allt blivit brutalt dåligt och hemskt". Sedan tycker jag faktiskt inte särskilt bra om Suzzie Tappers låt över huvud taget. Jag tycker att den är lite... simpel. Nog för att jag gillar enkla, okomplicerade låtar, men den här tilltalar mig inte alls...

Att sätta någon på plats

Buss 206, Lidingö

Bussen är fullproppad med folk som står i gången och en välklädd man ~25, med backslick sitter ner, med sin portfölj på sätet bredvid. Flera personer på bussen tittar på honom i försök att få honom att plocka upp portföljen i knät och hoppa in så någon annan kan sätta sig. En man ~20 står och tittar på mannen en lång stund tills den sittande mannen tittar upp undrandes.
Man ~20: Bry dig inte om mig, jag står bara och försöker lista ut vad du har i portföljen som är så pass viktigt att den behöver en egen plats. Inte är det hyfs i alla fall.
Den sittande mannen blir röd i ansiktet och hoppar in ett steg med portföljen i knät samtidigt som en kvinna sätter sig på den nu lediga platsen.

Melodifestivalen

Jag tycker inte att något av bidragen var dåligt ikväll faktiskt. Några som jag inte gillar, men inget som var skitdåligt...
Hur som helst... Nu när det inte finns några kassa låtar att klaga på så måste jag ju lyfta fram andra dåligheter med dagens festivalande:

+ Sibels klänning
eller ska jag säga nattlinne. Jag tyckte den var gräslig.
+ Sibels min när hon sjunger
Hon kisar som om hon håller på att börja nysa hela tiden. Inte särskilt vackert. Hon sjöng mycket bättre än jag mindes från Idol, men den där minen var otroligt irriterande och förstörde det fina helhetsintrycket.
+ Charlotte Perellis nya stil Hon beskriver sig själv som "smal normal" på Aftonbladet. Njaaaaa... Det var väl inte något extremt (jämfört med diverse Hollywood-tjejer) men jag tycker i alla fall att hon var väldigt mycket finare som hon såg ut tidigare.
+ Björn Gustafsson
Jag blev väldigt besviken på hans framträdande. Det var inte alls på samma nivå som tidigare, och kändes mest som någon sorts dålig imitation av Robert Gustavssons "partaja med min iller Göran" och liknande... Bättre nästa gång, tack, Björn!

Guess who

Jag lekte lite på Morph Thing tidigare idag, och fick bland andra fram den här bilden

Ser ni vem jag blev :P

Sarah Silverman

Jag tror inte jag behöver säga så mycket mer än bara: TITTA PÅ DET HÄR! IT'S CRAZY FUNNY!

And that's my fault because...?

Något av det värsta jag vet är otrevliga människor som har någon sorts service-yrke. Om du hatar människor, varför ska du då nödvändigtvis ha ett jobb där du måste umgås med/hantera dem dagarna i ända?
Detta nyfunna hat är ett resultat av min promenad ner till ICA-Råby, för att lämna in ett paket som jag ska skicka tillbaka till Adlibris. Jag har fått en sån där liten retur-lapp av Adlibris, som jag duktigt klistrade fast på paketet. När jag så kommer ner till affären och lämnar fram paketet till kassörskan så får jag, helt oväntat, en utskällning.
"Så här kan det ju inte se ut, det förstår du väl? Det syns ju inte vad det står, det här får du göra om. Vi måste ju kunna läsa vad det står på paketet, adressen och det." And on, and on, and on she went... Det var mer HUR hon sa det än VAD hon sa. Jag blev fullständigt dumförklarad och hon verkade tycka att jag slösade bort massor av hennes värdefulla tid, som hon mycket hellre la på att plocka upp förpackningar med krossade tomater.
In addition to this, så gick det alldeles utmärkt att läsa vad det stod på paketet. På några ställen hade texten blivit lite blekt, så den var grå istället för svart, men en människa med normala ögon (eller till och med dåliga ögon, som jag ju har) kunde utan några som helst problem se vad som stod skrivet. Sedan är det mycket möjligt att något av det där ska läsas in i maskin, och därför måste vara kolsvart, det har jag full förståelse för. Men det är väl för fan inte mitt fel att Adlibris har dåliga adresslappar som bleknar i färgen? Ta inte ut din ilska på all världens dåliga tryckerier på mig!
Surfitta.

Jante in action

Jag sitter och försöker få till ett personligt brev till min framtida värdfamilj, men det är inte så lätt som man kan tro.
Jag har inga som helst problem med att uttrycka mig på engelska, och jag har en viss fallenhet för att skriva (särskilt när det är om ämnen som jag känner mig insatt i, och jag tror minsann att jag är ganska insatt i mig själv), men ändå är det supersvårt att få till något som verkligen känns bra.
Anledningen stavas J-A-N-T-E-L-A-G-E-N.
Jag ska skriva om sånt som jag är bra på och varför just jag ska få komma in i deras familj. Ja, kort och gott sälja in mig själv. Det är inte helt lätt för en svensk i allmänhet, och för någon som är uppvuxen i en liten bruksort i synnerhet. Där ska man verkligen inte gå runt och tro att man är något, och man ska absolut inte prata om att man är bra på något. I dagens sekulariserade samhälle är det inte många som bryr sig om dödssynderna, men även om man hade gjort det så skulle det här ändå vara en större synd i mångas ögon.

Hur som helst... Det är helt enkelt väldigt svårt att skriva om sig själv som världens bästa människa. Jag har på senare tid blivit lite bättre på att kunna se mina bra sidor och framhäva dem, men det är ändå svårt att hitta någon sorts balans. Det känns som att jag sitter och skryter något extremt för att jag nämner att jag är omtyckt av barn och att jag fick bra betyg på gymnasiet...

Anywho... Det är mitt största problem, men jag har också svårt att få fram andra saker som de frågar efter: personality and values.
Hur ska man skapa en känsla av ens personlighet och värderingar i ett ynka brev? "Hej, jag heter Carin. Jag är väldigt öppensinnad och ambitiös. Jag har dålig (och ibland ganska morbid) humor, jag tycker inte om homofober eller rasister och jag håller på med musik. Take it or leave it!"

Skulle inte tro det

"... och min andra assistent, Ulf"

Woohoo! Vilken härlig kväll det blev!
Mina två favoriter från Melodifestivalen kom vidare direkt till finalen! Wiiiee! :)
Sanna Nielsen trodde jag på från början, hon har en sån där vinnar-ballad, men aldrig att jag trodde att två skalliga enäggstvillingar i röda kostymer skulle slå Carola i Schlager-sjungande. :P
Björn Gustafsson var inte lika hysteriskt rolig som förra veckan, men han var ändå underbar i mina ögon. Ett av de bästa citaten står som rubrik på det här inlägget, och ett annat var några ögonblick senare, när han snurrade runt på sin assistent: "Oh, ni kanske är rädda att hon ska kräkas där inne, men det är okej. Det redigerar vi bort i DVD-versionen."
Andra söta citat fanns det också, mestadels från Herr Kristian Luuk, men även från andra håll. T.ex. när Luuk frågade Carola hur hon är när hon är nervös:
"Och du är?"
"Jag heter Carola"
Heheh! Carin skrattade mycket, oh ja! :P

Det var inte bara roligheter under kvällen, dessvärre. Det fanns även en del plågor och irritationsmoment:
Andra generationen - För det första tycker jag att låttexten suger. Jaha, så ni gillar pizza, kul för er. För det andra var deras trumma väldigt, VÄLDIGT trasig, vilket irriterade mig väldigt mycket.
The Nicole - Kunde hon inte ha valt en tonart som faktiskt fungerade för henne? Det hade liksom varit bättre om hon verkligen hade kunnat ta alla toner i låten. Låten ska jag inte ens prata om. Tyvärr kommer jag nog ha den i huvudet i flera dagar framöver.

Au pair

USA-resan känns allt närmare och inom räckhåll.
Jag och Malou var på intervju i Stockholm i onsdags, för att bli lite språktestade, berätta om oss själva och vad vi förväntar oss av vårt år i USA. Allt gick superbra, men det drog ut på tiden ganska ordentligt.
Igår fick jag så ett mail med meddelandet att jag nu är officiellt antagen till STS's Au pair-program. Redan när jag anmälde mig kände jag mig säker på att bli antagen. Jag menar, vad skulle de kunna klaga på? Jag har gått ut gymnasiet, med väldigt bra betyg; jag har läst engelska på MDH i snart två år; jag har tagit hand om barn på olika sätt, osv osv. Det kändes inte som att det borde vara något problem, MEN lite lätt nojjig och paraniod som jag är så fick jag för mig att de skulle tolka något av mina svar som att jag är fullständigt psykstörd och förmodligen skulle ha ihjäl barnen. SÅ jag har inbillat mig att jag inte skulle bli antagen av någon förunderlig anledning, så därför var det skönt att få bekräftat att jag är godkänd.
Nu är det så dags för allt krångel med alla handlingar som ska in. Jag måste erkänna att jag blir oerhört förvirrad av allt sånt där. Det är så många saker som ska skickas in till så många olika ställen så jag blir alldeles snurrig i huvudet. Jag ska skriva ett mail till min kontaktperson på STS och fråga lite om vad jag egentligen ska göra, för annars kommer allt bara att bli ... PHRUÄÄH! ni förstår vad jag menar...

Tillfixat

Nu har jag varit nere hos frisören igen, och det var inga som helst problem att fixa till frisyren. Så nu har jag ganska kort hår, (se bilden :P) för första gången på evigheter! :) Jag passade också på att införskaffa lite nytt shampoo och balsam, eftersom det jag har håller på att ta slut. Dyrt som satan är det, men det räcker länge och håret mår mycket bättre när jag använder det.
Sen gick jag ner på stan och skaffade mig ett nytt pass, när jag ändå var nyfriserad :) Efter det tyckte jag att det var lika bra att gå ner till HM och kika lite på kläder, eftersom jag är i kraftigt behov av byxor, linnen och underkläder. Så där lyckades jag hitta ett par byxor, en klänning och en jättesöt blus. :)
Indiska blev nästa stopp på rundan, och där hittade jag massor med linnen, så nu behöver jag inte köpa nya på en hel evighet!
Mycket shopping blidde det idag, men det var ju faktiskt inget av det som var onödigt. Tycker jag iaf :P

Frisyr-ångest

Jag fick ett ryck i tisdags förmiddag och bestämde mig för att gå till frisören. Jag tyckte att det var dags att förnya håret lite. Så jag bokade en tid hos Salong Trend nere på Råby Centrum den kvällen.
Klippt blev jag, och det kändes jättebra när jag gick därifrån. Frisören hade plattat håret, för att lättare klippa rakt, så det kändes ju inte riktigt som jag tänkte, men det kändes bra. Dessvärre kändes det inte alls lika bra när jag hade suttit hemma några timmar och funderat och känt efter lite. Då kändes det inte bra alls. Jag insåg att jag ville ju ha kortare hår. Nu kändes det inte alls så mycket skillnad som jag hade tänkt mig. Dock försökte jag låta bli att tänka på det för mycket innan jag tvättat håret och därmed fått se hur det såg ut lockigt.
Så igår kväll tvättade jag ur håret och lät det torka, med en förhoppning om att det skulle se mycket bättre ut när det blev lockigt. Det gjorde det inte.
När håret är rakt är det snyggt, men det är längre än vad jag vill ha det. När det är lockigt är det inte ens snyggt, i mina ögon... Det ser ut som två olika frisyrer som har blivit ihopmixade på ett väldigt otrevligt sätt...
Så nu måste jag gå ner till frisören igen och klaga, vilket känns oerhört jobbigt, eftersom de är så snälla och trevliga allihop som jobbar där. Jag hatar att behöva säga till folk att jag inte är nöjd med det de har gjort... :(
Jag vill verkligen inte göra det, men jag vill heller inte se ut så här i håret.

Our deepest fear...

“Our deepest fear is not that we are inadequate. Our deepest fear is that we are powerful beyond measure. It is our light, not our darkness that most frightens us.
We ask ourselves, Who am I to be brilliant, gorgeous, talented, fabulous? Actually, who are you not to be? You are a child of God. Your playing small does not serve the world. There is nothing enlightened about shrinking so that other people won't feel insecure around you. We are all meant to shine, as children do. We were born to make manifest the glory of God that is within us. It's not just in some of us; it's in everyone. And as we let our own light shine, we unconsciously give other people permission to do the same. As we are liberated from our own fear, our presence automatically liberates others.”

Marianne Williamson


Jag gillar verkligen det där citatet. Jag har dock alltid trott att det var Nelson Mandela som sa det, men ack så fel jag hade...

"Just nu: Specialpris, två för en! Bara för dig, kompis"

Statoil, Mjölby

Två småfulla killar ~18 klampar in på Statoil runt 23-tiden för att köpa lite cigaretter från en kvinnlig expedit ~25.
Kille 1: Ett paket Rödprince hårdpack tack.
Han får paketet och läser "Rökning ökar din chans till impotens".
Kille 1: Hmm… impotens. Vet du vad det betyder eller?
Kille 2: Ingen aning hörru.
Expediten: Ja, det är väl då du inte kan få upp den.
Kille 2: Fy fan vad läskigt!
Kille 1: Så pass… Nae, dom vill jag inte ha i så fall.
Killen lägger snabbt tillbaka paketet på disken.
Kille 1: Har ni inga med cancer som jag kan få istället då?


Från Tjuvlyssnat, vad annars? :P

Jag vilar min väska!

Björn Gustafsson är min nya idol. Han är helt underbart rolig, på ett sånt där härligt korkat vis... :P Helt klart en av de roligaste komikerna i Sverige just nu.
Även i mitt nuvarande skick, förkyld och sjuk-deppig, så får han mig att gapskratta: det yttersta beviset på rolighet för min del.
I rest my case.

Melodifestivalen

Som sjukling och depping så finns det inte så mycket annat att göra en kväll som den här förutom att titta på Melodifestivalen. På det stora hela tycker jag att det var skit ikväll. Christer Sjögrens låt är rena kräkmedlet! Hur f*n kan folk vilja höra den igen?! *spyr*
Och den andra låten till finalen blev Amy Diamond's tuggummi-pop... I rest my case!
Den stora räddningen på kvällen var helt klart Björn Gustafsson med hans oerhört vackra framträdande av What is Love... Trots grav förkylning och deppighet fick han mig att gapskratta :P

Tjuvlyssnat, vad annars?

Ni har alla hört talas om honom, men ingen har sett honom på riktigt. Här är han, direkt från Tjuvlyssnat: SNOPP-POJKEN!

"Ehm, det är nog mer hennes gosedjur... typ Herr Kanin!"
Mcdonalds, Hötorget

Pojke ~5, sitter i sällskap med tjej ~20.
Pojken: Har du någon snopp?
Tjejen: Nee… Tjejer har ju ingen snopp vet du väl?!
Pojken: Jo, men min mamma har en jättestor snopp i garderoben!

Digitalfoto-ram

Har ni sett den nya reklamen för någon digitalfoto-ram som går på tv nu för tiden? Den är, i mina ögon, alldeles hysteriskt rolig!
Den börjar jättegulligt och puttinuttigt, med en sockersöt röst, men ändrar sedan karaktär ganska rejält: "Köp den här till den du älskar och visa hur mycket du verkligen bryr dig om personen. Visa att du älskar dem över allt annat... Äh! Eller dumpa fanskapet och köp den till dig själv!".
It's SOOO much fun! :P

Sådäringa

Nu har jag ÄNTLIGEN fått mitt betyg för C-uppsatsen! Gick in på Studentportalen och kollade i studieresultat, och nu finns det där (trots att jag inte fått något mail om det eller liknande...). Ett Godkänt blev det till slut. Så nu är den där skiten officiellt avslutad! Phew!

IBS-mässa

Idag åkte jag och Malou till IBS-mässan på Sheraton i Sthlm. Jag känner mig egentligen inte så väldigt motiverad att åka utomlands och plugga i ett år, eftersom det är så fruktansvärt dyrt. Det känns inte så lockande att behöva ta ett lån för att åka ut och plugga och där fortsätta ta ännu fler lån, via CSN.
Anywho... Vi gick runt och kikade lite på de skolor och utbildningar som verkade intressanta, och jag började bli mer och mer sugen på att åka ut. Det skulle vara en så bra erfarenhet att ha med sig i bagaget när jag ska gå vidare med journalist-studierna, och så småningom (förhoppningsvis) jobba som journalist. När vi så till slut hade kollat på allt som intresserade oss så gick vi, av en ren impuls egentligen, fram till bordet med information om att jobba som au pair. Ingen av oss var väl så fruktansvärt intresserade av att verkligen åka till USA på det viset, men det skadar ju inte att få information.
Kort och gott, vi fastnade vid det bordet och pratade med de båda informatörerna i runt 40 minuter, och när vi gick ifrån Sheraton hade vi båda anmält oss som au pairer! Vi åker i sommar! Det lät helt enkelt så otroligt bra! Ca 6500 är allt vi behöver betala, så får vi visum i ett år, boende, mat, resa tur och retur till familjen, tre dagars utbildning i New York(!), $500 i studiebidrag från familjen vi jobbar för, ca $180/vecka till fickpengar och full sjukförsäkring. Helt otroligt! Dessutom får vi betald semester i två veckor under året, en ledig helg i månaden och möjlighet att stanna kvar en månad efter att vi jobbat klart, bara för att resa runt. Och vi har en övre gräns på 45 arbetstimmar/vecka, vilket motsvarar 5½ arbetsdag.
Det är helt otroligt! Gaah! I'm so excited!
Biljana, Henriette och Johanna! Nu tar ni och hänger på det här ni också! Fatta vad underbart roligt vi skulle ha det om vi var där samtidigt, ordnade våra ledigheter så att vi kan träffas och åka till New York, Los Angeles eller... var som helst!
WIIIE!! :)

Vad göra?

Jag har så fruktansvärt lite att göra nu för tiden. Det är alldeles skamligt! Jag höll på med min nedrans uppsats som en tok i 1½-2 månader (jag har fortfarande inte fått mitt betyg för den, by the way), och då hade jag alltid något att göra. Det var stressigt, men samtidigt väldigt skönt, för jag visste vad jag skulle göra den dagen. Nu är det raka motsatsen. Jag har fransklektion varje måndagkväll och varannan tisdag är det lektion i Språk och kön. Det är det jag har att göra för tillfället. Jag är så understimulerad och rastlös så jag håller på att bli tokig! Jag fungerar nämligen på det sättet att när jag har för lite att göra, då går jag på så låga varv så till slut blir jag så trött och seg att jag inte ens orkar göra det lilla jag har. Det är så det känns nu, och det är inte bra. Jag måste skaffa ett jobb! Fast känner jag mig själv rätt så kommer jag snart inte ens ha energi till det...
SUCK!

Ett klart underskattat tidsfördriv

Öresundståget
Tåget är fullsmockat och en man i kostym ~50 sitter och läser affärsdokument. Men det kommer ideligen pip från hans mobil. Han blir mer irriterad för varje gång och muttrar och stirrar sig omkring. Till slut får han nog och ställer sig upp.
Mannen: OK, vem faaan är det som bluetoothar bögporr till mig hela jävla tiden?!

Tjuvlyssnat, my darling...

Det blir en del tjuvlyssnat här nu för tiden, men det är ju bara för att det är en sån underbar sida med så många fantastiska dumma yttranden.

Här är en till favorit:

Nyckeln till ett lyckat förhållande: Realistiska förväntningar
(Inne på tjejtoan har två tjejer har en intensiv diskussion om huruvida en kille som den ena tjejen nyss träffat är något att satsa på eller inte.)
Tjej 1: Men är han bra i sängen då?
Tjej 2: Ehh… men alltså, jag är inte så himla bra heller.

Piggelinflickan

Här är den: Föregångaren till "Fiolsträngspojken", som så fint presenterades av Malou för ett tag sedan.
Ge en applåd till ... ... Piggelinflickan!

Och jag som trodde att du var en Twisted... eller jag menar Twister
(Två tjejer ~18 står och väntar på bussen, tjej 1 ställer sig spikrakt framför den andra)
Tjej 1: Vad är jag nu?
Tjej 2: Va?
Tjej 1: Ja, vad föreställer jag nu?
Tjej 2: Vad snackar du om?
Tjej 1: Men säg bara vad jag är!!
Tjej 2 (tyst): En stel människa?
Tjej 1: MEN FÖR HELVETTE! Jag är en piggelin ju! EN PIGGELIN! Det är kallt ute och jag föreställer en piggelin! Ska det vara så jävla svårt att se!?

Tjuvlyssnat.se

Jag sitter och läser igenom alla gamla inlägg på tjuvlyssnat, och jag har hittat en ny favorit. Jag skrattade så jag nästan ramlade av stolen när jag läste det här första gången. Kanske för att det är PRECIS något som jag skulle kunnat säga. Eller Malou :P


Talar först, tänker zen
(Kille 20+ med asiatiskt ursprung står i bankomatkön bakom kvinna 40+ som håller på att ta ut pengar. När kvinnan är klar vänder hon sig om för att gå och krockar nästan med kille 20+.)
Kvinna 40+: Oj en kines!

Hufvudstaden

Ja, så var man tillbaka från Stockholm då... Trött som ett as, fullständigt genomfrusen, men rätt glad ändå.
Betnér och Norman var toppen igår, även om jag var väldigt trött och hade en viss huvudvärk.
Idag har det bara varit allmänt fruktansvärt kallt överallt. Det blev inte bättre av att jag fick gå en bit från tunnelbanan till SVT-huset när vi skulle hämta Georgs bil, och sedan stå och vänta på honom ute i blåsten och snön i ungefär en kvart. Det var massor med minusgrader, det blåste som en snö-orkan, och jag såg ut som en snögubbe med snö i hela håret... Usch usch usch och usch...
Nu sitter jag i alla fall inne i värmen med en varm tröja på mig och försöker återfå kroppsvärmen (vilket är lättare sagt än gjort).
Dessutom har jag fått ett mail från Adlibris, och det verkar som att jag kommer få min fransk-bok (förhoppningsvis RÄTT den här gången) på måndag, vilket innebär att jag kommer kunna förbereda mig inför lektionen på måndagkväll.
Aja, jag ska väl fortsätta vara kall, trött och uttråkad ett tag till, innan det blir dags att gå och lägga sig...
Allt väl, mina vänner!

Orange jump-suit

Jag slog precis på TV:n för att titta på Jay Leno, och fick se slutet på CSI Miami. Där gick en kvinnlig åklagare omkring i en otroligt orange kostym. Den var visserligen välsittande och säkert av något stort designernamn, men FOR GOD'S SAKE! Do NOT wear something that looks like a prison jump suit! Särskilt inte om du ska stå i en rätts-sal! Det är en DÅLIG idé! Dessutom fruktansvärt, vidrigt, oändligt FULT!

The election

Enligt två sidor om det amerikanska presidentvalet (nämligen den här och den här sidan) så är jag en självklar demokrat och borde tydligen rösta på Barack Obama... Well THAT'S a surprise, eftersom jag tycker att i stort sett alla hans åsikter är de vettigaste någon av de där kandidaterna spottar ur sig. Visst, Hillary skulle väl inte vara helt fel. en kvinna som president känns ju något lockande, men men... Me likey Barack, så jag håller mig till honom...

Adlibris

Adlibris är ganska konstiga ibland.
Jag beställde tre böcker därifrån förra veckan för min fransk-kurs. Det stod att leveranstiden var 2-3 dagar, vilket hade inneburit att jag skulle fått mina böcker före helgen och därigenom kunnat förbereda mig inför den första lektionen. Men icke. Jag fick inte böckerna, så jag kom oförberedd till lektionen (vilket inte gjorde något, eftersom läraren hade räknat med att många inte skulle ha fått/köpt sina böcker än, och hade kopierat upp det första kapitlet för att vi skulle kunna jobba ändå. Förutseende lärare tycker vi om!). Jag fick ett mail igår, vid 12.31, om att två av böckerna hade skickats iväg, men att den sista (den viktigaste, såklart) inte fanns i lagret ännu och att jag skulle få vänta ytterligare en tid på den. "Jävla bajs" tänker Carin då... "Men, det är som det är". Så jag förväntar mig att jag snällt får vänta ytterligare några dagar innan boken kommer. Sen, klockan 14.31 (exakt två timmar efter det förra mailet!) får jag ett nytt mail från Adlibris, där de nu meddelar att även den sista boken är levererad och förväntas komma fram dagen efter (dvs idag).
Då kommer vi till min första fundering: Varför inte vänta till 14.31 och då skicka alla tre böcker? Det verkar fruktansvärt konstigt...
Idag får jag så ett (ETT!) paket från Adlibris. Självklart förväntar jag mig att det ska vara det brev som skickades ut först, eftersom det garanterat måste ha kommit med postförsändelsen den dagen, men det är möjligt att det andra inte gjorde det. Så döm om min förvåning när jag ser att det är ett väldigt tunt paket, som omöjligt kan innehålla de första två böckerna jag beställde (eftersom jag vet hur stora och tjocka de är). Det är alltså det andra paketet som kommit fram först.
Förvåningen/irritationen blir ännu större när jag så öppnar paketet, för att äntligen få komma igång och läsa det jag ska till nästa lektion, och ser att de har skickat fel bok. Det tog dem 1½ vecka att skicka fel jävla bokjävel! Underbar service!
Så nu måste jag vänta tills kundservice öppnar igen efter sin lunch, och ringa och klaga arslet av mig... Blä på Adlibris idag!

Bush

Hehe! Jag fick lite rolighets-inspiration helt plötsligt :P

Jag funderar allvarligt på att skriva ett mail till Vita Huset. Jag har en sån otrolig lust att fråga det som Malou föreslog för mig förra veckan:

(Ska läsas med en släpig, dryg, amerikansk accent för bästa effekt. Tänk Philip Seymour Hoffman)
"Yeah, I have a question for Mr. Bush. In one of your speeches about the war in Iraq, you claimed that Saddam Hussein was addicted to weapons of mass destruction. Well, I just want to know one thing about that: Did you try to make him go to rehab but he said 'no, no, no'?"

Hehehe! That would be SO much fun!

Trötthet

Jag har fått vissa klagomål på att jag är en dålig bloggare nu för tiden. Och det är nog ganska sant. Jaghar varit alldeles för trött och lat på sistone för att orka bry mig i annat än promenerande med Lisa och spelande på mitt PS (och ja, jag har fortfarande ett original-PS, inte PS2 eller PS3. I'm old school, baby! :P).

SOm sagt, tröttheten är ganska extrem just nu, men det är som det är. Bara att försöka ta sig igenom ändå. Det blir inte bättre för att man beklagar sig. Fast... Det är ju väldigt skönt att få beklaga sig lite då och då.

O jeej! Jag började en ny kurs idag! Språk och kön. Den verkar verkligen jätteintressant! Läraren verkar lite lätt disträ och drar lätt iväg på lite sidospår, men innehållet i kursen verkar väldigt intressant, och det kommer säkert bli väldigt många intressanta diskussioner i klassen.

Franskan är igång igen också. Wiiiee! :) Det är trist att jag inte kommer ha Anna som lärare längre, men Stella, som vi ska ha nu, verkar bra hon också, så det ska nog gå bra ändå.

Aja, roligare än så blir det inte just nu faktiskt. Känner mig inte särskilt motiverad till att skriva något roligare för tillfället, men det kanske kommer...

Jag ber om ursäkt...

Jag har varit väldigt dålig på att blogga på sistone. Jag har ju faktiskt inte bloggat alls sedan i oktober, så jag borde faktiskt skämmas...
Jag har ingen bättre ursäkt än att jag inte har känt att jag har haft tid/ork/ro att skriva något här, eftersom jag har varit så stressad över att få klart min C-uppsats (drog på mig ännu en omgång magkatarr gjorda jag på kuppen). Men nu är den klar, och jag hoppas att jag kommer ha tid att vara här lite oftare igen.
Lite uppdatering sedan sist: Jag fick inte U på hemtentan (WIIIEE!) och, tro't eller ej, jag lyckades med ett VG på Discourse, trots allt... Jag förstår inte hur jag gjorde det, eftersom jag var fruktansvärt missnöjd med hemtentan (se förra inlägget :P) och inte speciellt nöjd med uppsatsen heller. Dessutom tyckte jag att jag gjort fruktansvärt dåligt ifrån mig på lektionerna, så jag var övertygad om att det var kört. Jag funderar på om mamma åkte och hotade Diane med stryk om hon inte gav mig VG, för det kom som en väldig chock.
C-uppsatsen skickade jag (ÄNTLIGEN!) in i fredags kväll, hela tre dagar före deadline. Det har nog aldrig hänt förut i Carin Erikssons historia... Jag brukar ju alltid skicka in allt en minut för deadline. Tidigast. Hur som helst, så känner jag mig nöjd med min uppsats, och nu väntar jag bara på ventilationsseminariet. Jag är oerhört tacksam att jag fick Thorsten som handledare, för han har skött sitt jobb exemplariskt. Gett bra, tydliga kommentarer (till skillnad från vad de flesta lärarna gör) och alltid svarat jättefort på mina mail (till skillnad från Malou och Biljana's handledare. Det borde vara spöstraff på sånt!). Hade det inte varit för att han faktiskt har gjort sitt jobb så skulle jag nog inte hunnit klart i tid.

En rolig sak som hände förra veckan (och som jag lovade att blogga om: Jag sa aldrig NÄR, Malou och Billie :P)
Jag, Malou och Billie hade vinkväll (med inslag av godis, chips och andra onyttigheter). Vi hade varit nere och handlat, men när vi kom hem så insåg Malou att hon glömt köpa cigaretter, och ingen av oss hade någon lust att gå ner till affären igen (även om det bara är några hundra meter), så när vi ringde och beställde pizza så kom vi på den briljanta idén att fråga pizza-killen om han kunde köpa med sig ett paket cigaretter på vägen. Svaret jag fick var ett gapskratt och "är du SÅ lat?". Vad säga? "JA!" Anywho, när pizzan så kom efter närmare en timme så hade killen mycket riktigt med sig ett paket cigaretter...
Han fick extra mycket dricks :P

Så här i efterhand verkar det inte lika roligt, men just då var det fruktansvärt hysteriskt (kan berott på vinet). Jag tror att jag ska om de kan köpa med sig mjölk, bröd och ost nästa gång jag beställer pizza. Kul att veta var gränsen går :P

Nu har jag nattsuddat alldeles för mycket! Dags att sova, så god natt allihop!

ÄNTLIGEN!

Äntligen klar med hemtentan!
Det tog bara elva timmar...
Och inte är den särskilt bra heller, men jag kan fan inte göra något bättre, så det får duga. Jag kan ju glömma VG i Discourse Analysis i alla fall. Fast ärligt talat så hade jag släppt den tanken för längesen, så det är väl ingen större förlust egentligen.
Men men... Nu är i alla fall helvetet klart! Då har jag bara min uppsats kvar på den här kursen, sen kan jag släppa den (om jag nu inte får U på den hemtentan, för då är jag så illa jävla tvungen att göra om den i januari... :S).

Nu ska jag gå ut med Lisa, sen ska jag sova i tre evigheter.

Hemtentan från helvetet

Sitter med en hemtenta i Discourse Analysis.
Den är det jävligaste jag gjort på år och dar.
För det första så blev det en massa ändringar gjorda av Diane i sista minuten om hur/när vi skulle göra den och hur stor den ska vara.
Det står på vårt schema, som vi fick i början av terminen, att hemtentan ska in imorgon kl 12.00. Igår blev det ändrat till 9.00. Visst, det handlar bara om tre timmar, men vafan! Jag hade faktiskt planerat med att ha hela förmiddagen imorgon för att göra klart den, men icke... Jag måste göra klart den ikväll/inatt.
Dessutom så har Diane sagt från början att hemtentan skulle ta ungefär två timmar att göra (och det innebär minst fyra riktiga timmar, eftersom hon verkar mäta allt efter hur lång tid det tar för HENNE, som har håll tpå med ämnet i ytp 20 år, att göra sakerna och hon verkar inte tänka på att vi började med det här i augusti). När jag läste på papperet med tentan stod det så helt plötsligt att den skulle ta FYRA timmar att göra! Ni kan ju tänka er hur lång tid det då verkligen tar... Jag har suttit vid datorn i stort sett konstant (förutom Lisa-promenader, toalettbesök och matpaus) sedan kl 18.00. Det är alltså 9 (läs: NIO!) timmar.
Jippie! Säger jag bara!
Jag hade tänkt att jag skulle göra det värsta på tentan idag, lägga mig tidigt, sova ordenltligt och sen göra klart den imorgon förmiddag, men på grund av dessa ändringar så blev det alltså inte riktigt som jag planerat.
Sånt här gör mig bara SÅ förbannad!

Lisa!

Nu är lilla Lisa äntligen här!
Jag var och hämtade henne på Arlanda idag. Hon är så söt och så liten. Och hon är jättelugn! Jag är så imponerad av henne. Hon var relativt lugn redan i bilen (väldigt nyfiken och ville hela tiden se vad som hände, så det var svårt att få henne att sitta still ibland), men då hade hon fortfarande lite lugnande kvar i kroppen eftersom hon fick det innan de flög imorse. Sen har allt fungerat jättebra! Hon och Snuggles har bråkat lite, men det blir bättre, så jag tror nog att de ska komma överens till slut. De behöver bara vänja sig vid varandra.

Hon har i alla fall börjat kissa och bajsa utomhus redan. Hon är lättlärd, den lilla flickan :)
Jag känner mig som en stolt småbarnsförälder: "Vet ni vad hon gjorde idag? Hon bajsade så det sprutade. Och igår så gjorde hon ett ljud som nästan lät som 'nej'!"

Dålig stil!

Malou ringde mig tidigare idag. Budskapet var "följ med mig på en manifestation för munkarnas kamp för demokrati i Burma". Jag tyckte att det var en bra idé, så jag drog med mig Sarastina och vi tog oss ner till Röda Torget till klockan 17 idag. Vi hade föreställt oss en ganska stor samling folk där, men icke. Där stod typ 7 personer (inklusive reportrar från VLT och SVT). En sån besvikelse! Varför bryr sig inte folk? Många känner väl "nej, men jag är inte insatt..." OCH?! Ni vet att det som militärjuntan där gör är dåligt, eller hur? De fängslar, dödar och sätter folkvalda i husarrest! Det krävs inte mycket engagemang för att förstå att det är dåligt. Jag är inte heller särskilt insatt, men innan vi åkte iväg gick jag in på SVTs hemsida och läste lite om vad som hänt de senaste dagarna och även lite bakgrund. Det tog fem minuter. FEM MINUTER tog det att bli en liten aning insatt i det som händer i Burma. Man kan ju inte komma och skylla på att man inte har tid att läsa om något så viktigt i ynka fem minuter. Det är ju bara löjligt. Alla har fem minuter till övers då och då.
Själva manifestationen tog inte längre tid än kanske 30 minuter allt som allt (då räknar jag också in restiden dit och hem). Det var liksom bara att komma dit och visa att man bryr sig. Bara dyk upp, för helvete!
Jag är besviken på alla Västeråsare som inte verkar bry sig.
Jag såg inte ens särskilt många röda tröjor/klänningar/byxor/skjortor. Nästen ingenting. DET kan man väl åtminstone göra? Ta på sig ett rött klädesplagg är väl inte så mycket begärt? T o m jag har en röd tröja i garderoben (jag använde visserligen inte den på manifestationen, utan lånade en röd klänning av Malou istället).
Snälla människor! Engagera er lite i händelserna i världen!

Idol

Alltså... Är det bara jag som tycker att Pär ser ut som Macaulay Culkin?

Herreguuud säger jag bara!
Och nå vidare bra var han inte heller...




Tillägg lite senare:
Och så fick han åka hem också. Tjohoo! :P

Brittan

Stackars lilla Britney... Jag måste erkänna att jag faktiskt tycker synd om henne. Jag har aldrig varit ett fan av henne, men det här är ju bara tragiskt. Vem fan släppte upp henne på scenen så där? Till och med JAG hade kunnat ta smidigare danssteg än så där (och det säger inte lite eftersom jag är en av världens mest klumpiga och o-dansanta människor). And what's up med hennes mimande? Säga vad man vill om henne, men hon har i alla fall alltid kunnat dansa och underhålla på det viset, och visst är det under all kritik att hon flera gånger har låtsats sjunga live men det egentligen varit playback. Men de gångerna har hon åtminstone skött sig hyfsat och sjungit med i rätt text på rätt ställe. Det här är ju bara tragiskt.
För några månader sedan skulle jag ha jublat av glädje åt det jag tänker säga, men nu skulle det kännas som att sparka på den som ligger: Britney is NOT back, and after seeing that I can't imagine that she ever will be.

O-städar och o-pluggar...

Jag har helt sjukt stökigt hemma hos mig (som vanligt). Jag får besök av hela familjen på fredag kväll (efter mormors begravning). Jag borde verkligen, VERKLIGEN städa. VEERKLIIIGEEEEN! Nu till mitt problem: Jag känner inte för det. Jag sitter mycket hellre och tittar på Ellen DeGeneres, Freddie och Vänner. Jag har verkligen ingen lust att ta fram dammsugaren och moppen just nu. Jag kan göra det imorgon istället...
Dessutom borde jag faktiskt plugga lite. Jag har fortfarande några kapitel kvar att läsa i Johnstone boken innan jag är ikapp med planeringen. Så går det när man skjuter upp saker, I know... But who fucking cares! Jag orkar inte! Jag är en riktigt lat jävel, jag vet, men idag vill jag faktiskt bara sitta och ta det lugnt.
Jag funderar på att börja med alla mina kollage som jag har planerat att sätta in i ramar och få upp på väggen någon gång snart. Det är lika bra att göra det nu, annars blir det la aldrig av.
Så får det bli...

Trååååkiiiigt

Jag har så tråkigt så du kan inte ana... Jag har visserligen bara haft tråkigt i typ tio minuter, men det känns som en hel evighet och jag får snart kraftig ångest över att jag egentligen borde plugga men det vill jag inte, så istället sitter jag här och har tråkigt och vet inte vad jag ska göra och det är faktiskt ganska så korkat eftersom jag borde läsa en massa och svara på en massa frågor inför mitt nästa Discourse Analysis seminarie på tisdag, som jag måste förbereda mig inför imorgon genom att skicka in svaren på de jävla dryga frågorna som egentligen säkert inte är så dryga men just nu känns de jävligt jobbiga och JAA jag är medveten om att den här meningen är en hel evighet lång, men just nu så bryr jag mig inte om grammatiska regler och skit och det känns faktiskt ganska bra att bara skriva utan att bry sig om punkter och sånt skit för en gångs skull... *drar efter andan*
Puh! Nu känns det lite bättre faktiskt. Jag funderar på om jag ska sätta mig och skriva lite brev till min sis, så att jag åtminstone har NÅGOT för mig. Det känns meningslöst att sitta och göra ingenting istället för att plugga...
Ja, så får det bli!
That's all, folks!

Men vafan...

Vad är det med ex och deras dryga kompisar som gör att de inte kan lämna mig ifred? Här sitter jag ensam hemma och tittar på tv och virkar en fredagkväll, minding my own business, och så hör en idiot till vän till mitt ex av sig... För det första är han JÄTTEFULL (illa nog, jag vill inte prata med fulla puckon när jag sitter hemma och försöker ta det lugnt) och för det andra är det första han säger "Ska vi knulla?". Vad i HELVETE säger jag bara? What's wrong with you, stupid?! Det är inte direkt så jag brukar inleda samtal med folk som jag knappt känner och inte har pratat med på flera månader (vafan, jag inleder ALDRIG samtal på det viset, jag är inte en neanderthalare för helvete). För det tredje så frågar idioten mig om jag har lust att skjutsa dem till Smedjebacken. And why would I want to do that? Två skitfulla, irriterande, kåta killar med mig i en bil i elva mil mitt i natten. Skulle inte tro det va...

Jag ber om ursäkt för min hårda ton, men jag gillar inte irriterande människor som inte fattar att de är irriterande. De stör mig något extremt.

Nu är jag skittrött, så nu ska jag gå och lägga mig, så jag slipper de där idioterna.
God jävla natt på er!

Lilla Lisa

Äntligen fick jag prata med Linda på hundhjälpen! Hon ringde upp mig tidigare ikväll, efter att ha hört mitt meddelande som jag lämnat på hennes mobil. Hon hade tydligen varit bortrest eller något sådant och därför missat sin telefontid. Mutter mutter...
Anywho! Det spelar ingen roll just nu, för nu har jag bokat Lisa! Så nu är hon ett steg närmare att faktiskt vara min! Det ska bli så härligt att få hit henne! Hon är så sööööt och hon verkar så mysig. Wiiie! My own doggy! :)

Jag RASAR!

Nu är det dags igen! Nu är det dags för lite rasande!

Om det står "telefontid 10-11" på en organisations/ett företags hemsida, då förväntar man sig ju att man faktiskt kan ringa den tiden och få prata med någon. Sådana krav kan man tydligen inte ha. Nej, man kommer istället till en jävla telefonsvarare varenda jävla gång man ringer, så att man inte får prata med någon om sitt ärende... Ska det vara så? Svar: NEJ!
Jag rasar mot folk som inte svarar i telefonen under sin utskrivna telefontid!

Jag rasar också mot lärare som inte rättar och lämnar tillbaka uppsatser i tid. Jag vill inte nämna några särskilda namn, för då kan Karin känna sig utpekad, men jag kan säga så mycket som att det finns vissa lärare på IHu som skriver att "ni kan lämna in er uppsats när som helst under sommaren, så rättar jag den så fort jag kan och ni får tillbaka den snarast". Det låter ju jättebra, eller hur? Problemet är ju då bara att läraren i fråga faktiskt INTE rättar uppsatserna som skickats in. Så nu finns det vissa som väntat i ca 6 veckor på att få veta hur deras uppsats blev (t ex Billie). Jag kan väl förmodligen inte klaga så mycket själv, eftersom jag, på grund av datorproblem, lämnade in min uppsats en vecka efter deadline, men jag rasar å de andras vägnar!

Jag rasar. RASAR, I tell you!

En stenbock!

Jag har faktiskt bestämt mig helt och hållet nu. Jag vill ha Lisa.
Jag ringde till Linda på Hundhjälpen för att berätta det flera gånger igår, men det var tyvärr inget svar (men jag har i alla fall pratat in ett meddelande på hennes mobil, där jag sa att jag vill ha Lisa, så hon vet ju om det åtminstone). Jag ska försöka ringa idag igen. Det ska tydligen vara lättast att nå henne mellan 10-11, så jag får försöka om en kvart eller så...
Jag hoppas verkligen att allt kommer gå bra med Lisa när hon väl är här. Att jag inte har överskattat min ekonomi så att det inte går ihop, eller att det kräver mer än jag har tid med (trots att jag har väldigt mycket fritid som det är nu). Jag är helt enkelt lite nojig. Men jag tror verkligen att det kommer gå bra.

Nu till något annat!
Jag och Georg var på en trevlig kräftskiva i helgen (som jag tydligen inte har skrivit något om här, dumma mig!). Det var en ytterst spännande kväll, där vi efter ett tag gav upp ätandet och satt och tittade på en massa livekonserter med Nightwish, Rammstein etc och kommenterade vad vi såg och hörde. Den bästa kommentaren kom från värdinnan och hennes väninna Jenny, när vi tittade på Nightwish. När de fick syn på den manliga sångaren (han med monsterskägget) så kläcker de ur sig "Ingmar Bergman och Usama, om de får barn så blir det en get. En bergsget! En stenbock!" Fråga inte hur de kom på det, men så är det tydligen... Går inte att säga emot...

Nu ska jag försöka ringa till Hundhjälpen igen om några minuter, och sen ska jag lägga mig och sova lite morgon/middag.

Lisa

Efter mycket tittande på hemsidor för organisationer som omplacerar hundar så har jag hittat en jättesöt liten söt tik som jag blivit alldeles kär i: Lisa. Hon är en före detta gatuhund från Rumänien och hon verkar underbar. Jag har funderat fram och tillbaka och jag har i stort sett bestämt mig för att adoptera henne. Det jag väntar på nu är att jag ska ha råd att betala bokningsavgiften till Hundhjälpen, så att vi kan börja planera hennes resa hit. Jag måste se till att jag kan vara hemma dygnet runt de första dagarna, och efter det måste jag se till så att någon annan kan passa henne under de timmar jag måste till skolan och liknande, så det kan bli ett pusslande innan vi hittar någon dag som kan passa att ta henne hit.
Det ordnar sig säkert på något vis! Jag hoppas bara på att ingen annan hinner boka henne medan jag väntar på att jag ska få mina nedrans CSN-pengar... Det skulle kännas för jävligt om någon "tog henne" mitt framför näsan på mig bara för att csn är sega.

Skol-funderingar

Joråsåatte... Lite ångest har man väl allt över skolan och allt det... Har jag valt rätt kurser? Skulle jag verkligen valt Discourse Analysis? Vad exakt ska jag skriva min uppsats om? Är det verkligen så smart att plugga på 150%? Jag vet faktiskt inte...
Det känns som att det kan bli väldigt mycket jobb med Discourse Analysis. Vi ska skicka in en lösning till en uppgift till i stort sett varje seminarie vi har. Men det känns också som att det kommer bli väldigt intressant, så jag tror att jag kommer kunna ta mig igenom det. Hoppas bara på att jag får min andra bok snart. Skickade efter den i fredags och fick en leveransavisering för två dagar sedan, så om jag har tur kanske den kommer imorgon, så att jag kan läsa lite över helgen. Hur som helst. Diane är en väldigt bra lärare, och jag tror att vi kommer kunna ha bra diskussioner i klasen, så det känns som att det kommer gå rätt bra ändå.

Gällande om det var så smart att ta på mig så mycket pluggande så får jag helt enkelt se allt eftersom. Just nu så känns det som att det kommer kunna gå rätt bra, eftersom jag hittills inte tyckt att franskan verkar så svår (jag har läst igenom ca 1/3 av boken och hittills har jag inte stött på något som jag inte känt igen sedan jag läste franska på högstadiet).

Uppsatsen har jag ju mer eller mindre bestämt vad den ska handla om. Först tänkte jag ju skriva om engelskans utveckling som språk, från typ Middle English och fram till idag, men jag insåg att det skulle vara alltför tidskrävande och för omfattande för att få med i en uppsats på 8.000-10.000 ord. Då tänkte jag istället skriva om skillnaden i hur män och kvinnor pratar. Typ vilka ordklasser som används mest, om det är någon skillnad i hur man pratar i samkönade grupper och i mixade grupper. Jag tycker att det skulle vara väldigt intressant att undersöka, men efter att ha pratat med Thorsten på vårt seminarie igår så insåg jag att även det ämnet är väldigt komplicerat att skriva om i en sån här uppsats. Först och främst eftersom jag skulle behöva ha med folk som har engelska som modersmål (eftersom jag inte kan göra en studie på svenska i en kurs på engelska), men det finns även andra problem med min grundtanke. Därför bestämde jag mig för att ändra fokus helt och hållet. Jag tänker nu istället fokusera mig på tv och film. Närmare bestämt komedier. Tanken jag har för tillfället är att jag ska jämföra svensk, brittisk och amerikansk humor. Titta på och grundligt analysera en eller två representanter från varje land och sedan jämföra bland annat vilken publik den riktar sig till, vilken form de är gjorda i (sit-com sketcher etc) och vilken sorts skämt som oftast används (ordvitsar, fysisk humor etc). Jag ska prata mer med Diane så fort som möjligt och kolla om hon tror att det upplägget kan fungera, annars får jag väl ändra mig en aning antar jag.

Nu ska jag och Georg kolla på Matrix, äta popcorn och sen ska jag tigga till mig en massage (jag är ju faktiskt sjuk, då borde man kunna kräva lite extra :P)

Förkyldheter...

Jaaa... Sitter hemma... Hostar, snorar, nyser och sover. Och går ut med Teo, den lilla gullungen, förstås. Han är allt bra gullig ändå... :)
Ja, skolan är igång igen. Skulle haft två lektioner idag, men jag klarade inte riktigt av att ta mig in till skolan, så jag har varit hemma och tagit det lugnt hela dagen. Behövdes verkligen. Var iväg till skolan igår trots att jag mådde ännu sämre då, men jag kände att jag verkligen behövde vara med på det seminariet, eftersom det gällde vår C-uppsats. Jag hoppas verkligen på att jag ska må bättre nästa vecka, så att jag inte behöver missa några fler lektioner. Det har jag inte råd med.
Jag har faktiskt börjat fundera allvarigt på att skaffa en hund. Jag har tänkt på det ett tag och nu efter den här veckan med Teo så känner jag verkligen hur mycket jag saknar att ha en vovvsing som springer omkring här. Tror dessutom att det skulle vara bra sällskap för min lilla älsklingskatt. Han har varit mycket lugnare när Teo har varit här, och de har lekt en hel del också. Så jag tror att det är bra för alla parter. Jag har varit inne på en del hemsidor för organisationer som sköter omplaceringar av hundar och kikat lite på vovvar där, och jag har fasnat för två stycken, en labrador på 8 år och en golden på 2 år. Jag har skrivit in att jag gärna vill veta lite mer om dem, så vi får se vad som händer.
Nu ska jag gå ut med Teo en stund och sen ska Georg dyka upp lite senare ikväll för att vara lite social och gå ut på en motionsrunda med Teo (han behöver mycket motion, det lilla livet, och dessutom har Georg blivit väldigt förtjust i honom).
Jag hoppas på att det inte ska dröja lika länge innan jag hör av mig här igen.
BAJJJ!

Inlägg 111

Jag skäms för att jag är så dålig på att blogga nu för tiden. Det är direkt skamligt, måste jag säga...
Det enda jag har att skylla på är att det här jävla jobbet fullständigt tar musten ur mig. De boende är jättemysiga och oftast inte så svåra att hantera, det är några i personalen som jag har problem med. Jag blir så jävla trött på allt deras skitsnack bakom varandras ryggar... Fy fan... Ska bli så skönt att komma tillbaka till skolan och slippa de där männikorna. (Fast jag kommer sakna de boende och några få i personalen)
Nu är jag i alla fall ledig i två dagar och sen har jag bara två dagars arbete kvar under den här sommaren.
Nu ska jag sitta och göra ingenting vettigt och vara allmänt bitter.

Ommöblering på G!

Har varit på IKEA med min käre mor idag. Fick två presentkort där i 20-års present så det är ju bara att börja utnyttja dem. Som ett plus har jag börjat bli jättesugen på att skaffa lite nya möbler den senaste månaden eller så, så det kunde ju inte kommit mer lämpligt.
Hur som helst! Efter att jag jobbat klart för dagen så åkte jag hem, åt mat med mamma som hade kommit till stan precis innan, och sen åkte vi iväg till IKEA. Jag hade egentligen inte tänkt köpa något alls idag, meeeeeen... Det bara bidde så... Det slutade med att jag köpte upp hela presentkortet jag fick av min moster. Det var inte ett dugg svårt... Inte det minsta. Köpte en del förvaringsgrejer, typ några lådor med namnet KASSETT, en söt liten vit flätad korg, fula lådor som jag ska använda för att ha lite bättre ordning i mina byrålådor, vinglas, en matta, lite speglar och lite annat "smått och gott" (det är ett vidrigt uttryck!)
Jag har dessutom bestämt mig för att köpa två nya hyllor att ha i vardagsrummet. Tänkte ställa dem på var sin sida av den tv-bänk jag har nu. På så vis får jag lite mer plats för mina filmer och cds, samtidigt som min gamla tv-möbel kanske kommer kännas lite mindre tråkig.
För att göra det hela ännu bättre så åkte vi hem till Sandra direkt efter att vi var klara på IKEA. Jag skulle nämligen kolla på hennes soffor, som hon behöver bli av med så fort som möjligt (hon har beställt en ny soffa som hon kommer få hem nu till veckan) och därför sa att hon kunde skänka bort till mig, i utbyte mot att jag kommer och hämtar den och att hon slipper bära. Eftersom jag tyckte att de var riktigt söta (och betydligt skönare än den soffan jag har nu) så tyckte jag att det lät som en alldeles utomordentligt bra deal, så nu är det bestämt att jag och Georg ska åka dit och hämta upp den på måndag förmiddag. När vi ändå har hyrt släpet så ska vi passa på att frakta mitt nya skrivbord (som jag köpt av honom) hem till mig, frakta min gamla soffa och mitt gamla datorbord till återbruket och skjutsa lite av hans gamla grejer till Ansgarskyrkans loppmarknad. Så det blir en hel del att bära den dagen, men vad tusan! Jag får ju i stort sett ett helt nytt vardagsrum! Åvän om det kommer vara fyllt med begagnade saker. Det kommer iaf bli bra mycket snyggare än vad det är nu. Mycket av grejerna jag har uppe på väggen just nu kommer åka ner. Jag ska se till att verkligen fräscha upp rummet så mycket jag kan (och orkar), så allt åker ner, de affischer jag faktiskt vill ha kvar ska jag se till att rama in, så att de blir lite... bättre...

Anywhoooo...
Jag borde väl gå och lägga mig nu så att jag orkar gå upp och plugga imorgon. Måste se till att få så mycket som möjligt gjort, så att jag slipper stressa upp mig alltför mycket de sista dagarna.
Dessutom måste jag se till att förbereda inför måndag, så att det går så smidigt som möjligt med allt flyttande då.

Men men... Vi får väl se vad jag gör... Orka sova, liksom :P
Jag sitter förmodligen uppe ett tag till och o-pluggar intensivt!

Trying to make up for lost time...

... genom att skriva ett till inlägg ikväll.

Har precis läst klart alla "nya" inlägg (dvs de som skrivits sedan jag senast var in här) i Henriette, Johanna, Malou och Biljanas bloggar. Det var en hel del inlägg, som ni kanske förstår... Jag måste verkligen skärpa till mig nu när jag väl är hemma igen och se till att börja blogga lite mer regelbundet igen.

Just ja! I almost forgot! Nu har jag ÄNTLIGEN köpt en iPod! Det var verkligen inte för tidigt. Beställde den från Mecenat idag, så den borde vara här i nästa vecka. Får väl bara hoppas att de lyckas pricka in någon tid när jag faktiskt är hemma och kan ta emot den, eftersom de tydligen skickar den med bud. Men men, det ordnar sig nog.

Det har varit lite tråkigt på jobbet idag. Det var tydligen några ur den ordinarie personalen som hade beklagat sig för någon annan av dem över att vissa vikarier "inte sköter sig". Jag tycker att eftersom jag började jobba där igår (och hon som jag jobbade med då inte hade några klagomål på hur jag var då eller idag) så borde jag inte behöva ta åt mig egentligen, men när Annica berättade det så sa hon det på ett sånt sätt som att det riktades mot mig och Rami (som var de enda vikarier som var där just då), vilket inte kändes särskilt roligt. Jag har gjort mitt allra bästa och idag spenderade jag fan så mycket mer tid ute med de boende än vad de ur den ordinarie personalen gjorde. Kändes inte alls rättvist. Nej du... Nu ska jag vara lite bitter under resten av kvällen medan jag tittar på Miss Marple och stickar på min tröja som jag ska ha på Bellas bröllop nästa lördag.

I'm so sorry...

Nu är det fruktansvärt längesen jag bloggade sist och jag ber fruktansvärt mycket om ursäkt för detta.
Jag vill inte skylla ifrån mig, men... Äh! Who am I kidding?! Det är klart att jag vill skylla ifrån mig! Så här är det: Jag har varit upptagen! Jag jobbade i Köping i en vecka, var i Ludvika i tre veckor och jobbade där, och nu har jag varit hemma i några dagar och nu jobbar jag i Köping igen... Det har helt enkelt inte funnits tid och ork för att blogga den senaste tiden. Jag hoppas att ingen saknat mina små fåniga inlägg alltför mycket :P

Jag hade tänkt skriva lite uppdatering nu i mitt första inlägg på evigheter, men jag inser att det egentligen inte hänt så himla mycket. Jag har mest jobbat. Vilket iofs inte är så illa, men det är inte så spännande att redogöra om tre veckors sjungande...
Det mest spännande jag gjort under den senaste månaden är väl egentligen att gå på den nyaste Hrry Potter-filmen, och det säger inte lite, eftersom den var totalt o-spännande och dålig. Jag är ju lite av en HP-nörd, så jag läste om boken precis innan jag såg filmen, så jag skulle ha allt så färskt i minnet som möjligt. Det var ett misstag. Det gjorde att jag VERKLIGEN insåg hur mycket de hade kapat bort till filmen. Minst halva boken är borta, och de har ändrat en massa grejer jättemycket. Me so sad... :(
Men men, man kan ju inte hänga upp sig alltför mycket på sånt där. Böckerna är i varje fall fortfarande bra, och sista boken kommer ut om tre dagar, så jag ska nog överleva ändå.

Jag var in på www.vhs.se igår för att kolla tidigare lägsta intagningspoäng på journalistprogrammet i Sundsvall, och jag fick en något negativ överraskning: Den lägsta poängen (från gymnasiebetyg, that is) som någon tagits in på under de senaste 7-8 åren är 18,44 (vilket är exakt min poäng). Den har ofta legat över 18,7 och förra hösten var det 19,02. Det är alltså inte särskilt troligt att jag kommer in där på mina gymnasiebetyg. Det som var något mer lovande däremot är att de tar in ca 25% av eleverna (15 av ca 60) i varje årskurs på högskoleprovsresultat och där har jag desto bättre chans att komma in. Den högsta intagningspoängen i den kategorin (sedan 1999) är 1,6 och förra året var det "bara" 1,2. Det betyder att jag borde ha en väldigt bra chans att komma in med mitt resultat 1,9. Det ska till väldigt mycket för att intagningspoängen ska öka så drastiskt till nästa höst.

Anywhooooo... Jag hoppas verkligen på att jag kommer in. Annars blir jag en väldigt ledsen flicka. En väldigt ledsen flicka indeed...

Men men, det löser sig nog till det bästa. Det brukar det göra till slut, även om det kanske inte verkar så till att börja med.

Det här får räcka som "uppdatering" för tillfället. Nu ska jag istället ägna den närmaste tiden åt att läsa allt som alla andra skrivit i sina bloggar sen jag var inne sist. Det kommer ta sin lilla tid...