Skämmes Carin! Skämmes!

För länge sedan jag uppdaterade, jag vet.
Så, vad har hänt sedan dess?

En del bra, en del dåligt, en del ännu sämre.
Men en hel del bra.
Har jobbat rumpan av mig med att fixa skolan (meningslösa kurser med långtråkiga föreläsningar och oinspirerande föreläsare), sjunga i Gungner, åka hem till Ludvika för att sjunga i Cantilena, och parallellt med allt slit dessutom försöka ha tid med ett socialt liv. Det har gått knackigt, men det har gått.

Vi hade en redaktionsövning här på Mittuniversitetet förra veckan. Mycket slit och en hel del ångest också, i min roll som chefredaktör i min grupp. Tycker ändå att vi lyckades få ihop en helt okej tidning till slut, och känner mig väldigt nöjd med min grupp som helhet. Är däremot inte nöjd med min egen insats på många sätt. Känner mig helt enkelt inte tillräckligt erfaren och kunnig för att på ett säkert sätt kunna styra och bestämma över de övriga. Att vi dessutom hade en minst sagt speciell och svår handledare för vår grupp gjorde inte saken lättare.
Men, som tur var så hade jag bra folk i min grupp som tog mycket ansvar för sina delar i det hela och gjorde väldigt bra jobb.
Förra helgen var jag hemma i Ludvika igen för att sjunga med Cantilena på deras Luciahögtid. Det drog ut så pass på tiden att jag missade mitt tåg tillbaka till Sundsvall, så snälla mamma fick skjutsa mig till Borlänge för att hoppa på tåget där istället.
Den senaste veckan har vi hållt på med den sista kursen för terminen. Väldigt intressant, och med en oerhört underhållande föreläsare vid namn Mikael Gulliksson. Han har för vana att slänga sig med ord och uttryck som "okynnesåtala", "nynazister av dubiöst slag", "oomkullrunkelig" (ja, han använder verkligen det ordet på riktigt), "sexuellt speciella" och mycket annat roligt.
Idag hade jag min sista föreläsning för året, och imorgon bär det av hemåt mot Ludvika för julen. Jag har tur och har inte nästa föreläsning förrän den 11 januari, så jag kan vara kvar hos mamma länge. Däremot kommer jag knappast vara ledig under hela den tiden, eftersom jag har massor med läsning att göra (vi ska ha tenta samma vecka som vi kommer tillbaka till Sundsvall). Dessutom hoppas jag på att få jobba någon dag, för att få ihop lite mer pengar inför nästa termin. Och när jag ändå är hemma vill jag ju såklart passa på att träffa lite vänner också. Det dröjer ju lätt väldigt länge emellan gångerna.
Nu ska jag gå över till Charlene lite snabbt för glögg och pepparkakor. Sedan ska jag hem och packa färdigt och städa lite inför morgondagen. Det är inte kul att komma hem till en superskitig lägenhet efter att ha varit hemifrån i flera veckor.

På återseende.

Kvällens citat

Monica om varför hon är elak ibland:

"Men han får ju skylla sig själv att han existerar"

Tjejkväll

Ikväll bjöds det på filmkväll hemma hos Monica.
James Bond en masse och även lite The Dark Knight bidde det.
Monica hade bakat och bjöd på massor med godis och annat gott, så alla var glada.

När vi såg James Bond undvika döden för trettionde gången gav Sanna oss kvällens bästa citat:
De borde komma på ett bättre sätt att ta död på Bond. Ge honom en könssjukdom eller något!

Elsa, dagens hjälte!

Elsa är min idol idag.
Dels för att hon var gullig och hämtade ut min fribiljett till Kvartersteatern igår, så att jag bara behövde gå över till huset bredvid och hämta den hos henne. För det är hon supergullig. Men hon blev ännu mer supergullig och generös när hon gav mig böcker för flera hundra kronor. Helt gratis.
Hon ska ju flytta ner till Stockholm nästa vecka och ville inte släpa på onödiga böcker, så hon hade tänkt ge dem till Åttingsberg annars. Så nu har jag ett gäng böcker som jag absolut inte hade råd att köpa just nu, utan att ha behövt betala ett öre för dem. Det är underbart med givmilda personer som redan har läst de kurserna som jag kommer läsa de närmaste åren.

Så tack Elsa, för att du är min hjälte idag :)

Lördagens...

ondaste: Att vakna ca 06.30 (när man somnat någon gång efter kl 03.20) av ett överjordiskt sendrag i hela vänsterbenet. Det gjorde mig öm för resten av dagen...

jobbigaste: Att behöva gå upp ur sängen, lätt bakis och med värk i benet efter the aforementioned sendrag.

hjältemod: Att gå ner till tvättstugan med massor med tvätt. Bakis, öm och iklädd det som ligger läääängst in i garderoben och aldrig bör lämna lägenheten, då det kan leda till psykiska men hos de stackars människor som råkar se eländet. Detta var det enda som var rent...

tur-i-oturen: Att jag stod framför mitt badrumsskåp och borstade håret precis när en av glashyllorna i det väljer att ramla ner, tillsammans med ALLA parfymflaskor jag äger och har. Bäst som jag är lyckades jag fånga de flesta, inklusive hyllplanet, och resten av flaskorna fångades upp av en utdragen låda alldeles under. WIN

bästa: Bio med Monica och Sanna. Inglourious Basterds. Den rockade röv, som man säger i Ludvika. Jag ääälskaaaar när Brad Pitt's rollfigur försöker prata italienska :P

våtaste: Att cykla hem i mörker, spöregn och blåst och helt plötsligt finna att det man trodde var en liten, odjup pöl i själva verket var en gigantisk, decimeterdjup sjö på cykelbanan.

silverlining: Att jag slapp cykla hem ensam efter bion, utan fick med mig en Monica på pakethållaren. Det var lite vingligt några gånger, men betydligt mycket trevligare än att ta sig igenom regnet på egen hand. Det blev till och med lite kul att bli dyblöt om fötterna av ovan nämnda sjöar vi stötte på när man var två som delade på eländet.

nattuggla: Jag, som vanligt, då detta är andra natten den här veckan som jag är vaken när morgontidningen kommer in genom brevinkastet.

Filmkväll

Jag hade tänkt ha en halvtråkig hemmakväll med mig själv idag. Kanske läsa lite i Medieutveckling 2009 eller Nyhetsjournalistik, men mer spännande än så skulle det inte bli. Men så fick jag ett sms från Monica vid 18-tiden, där hon undrade om jag kände för att komma över på lite filmkväll hos henne. Så det bar av ner gemensamt till affären för att införskaffa chips och toalettpapper (endast chipsen var menade för kvällen) och så gick jag och Lisa de 50 meterna bort till Monica's port.
Det blev Sex And The City-filmen, chips, supergoda brownies och en massa trevligt snack, och jag kom inte därifrån förrän 01.40, så jag kan lugnt säga att det var en mer lyckad kväll än jag hade tänkt mig när jag vaknade i morse (läs: vid lunch).
Imorgon blir det städning och tvätt för hela slanten (om jag orkar den här gången vill säga) och på måndag är det dags för barnmorskan för att skaffa ett nytt recept på mina nedrans snordyra ringar. Varför kan inte preventivmedel vara gratis? Jag har nog sagt det förut, men det är värt att upprepas: Jag tror verkligen att regeringen vill att jag blir gravid...

Kort och koncist!

Jag är tillbaka, men bara så smått. Det blir inget långt första inlägg för att sammanfatta månaderna av frånvaro här inte. Istället tänker jag bjuda på ett citat som kan få sammanfatta fredagkvällens samtalsämne på JFS-sittningen.

Oscar: Vad är det med lätt överviktiga kvinnor och extravaganta sexliv?

There you have it, folks! Det tog två veckor, men nu ha kurskamraterna (åtminstone de som var coola nog att komma till vår samtalsring) fått lära känna mitt sanna jag! Nu kommer ingenting att bli sig likt mer :P

Allt gott!

Sommarlycka!

Jag har haft en väldigt bra helg.
Stryk det förresten. En väldigt bra vecka, borde jag säga.

Visst, den inleddes med slit och stånk, eftersom jag flyttstädade kära Georgs lägenhet måndag - onsdag. Men jag fick även tillfälle att umgås med mina underbara Västerås-vänner lite extra eftersom jag var där så pass länge.
Det åts fyra gånger på Thai Fastfood under de fem dagar jag var i stan. Bara en sån sak är värd att vara glad över. En gång med Billie, en gång med Henriette, en gång med Sarastina och en kurskamrat till henne och en gång med Billie och Malou (och Henriette litegrann, fast hon åt faktiskt på Sushistället alldeles bredvid, så det räknades bara halvt :p) God mat i gott sällskap, med andra ord. Kan inte bli bättre.

I fredags var jag på firmafest på Piren med mina trevliga kollegor på Kompis Assistans. Ett gäng av dem har jag inte träffat förut, då de arbetar för andra brukare och därmed i princip aldrig tillsammans, men det var en ytterst trevlig kväll. Jag hamnade bredvid den fullaste killen i sällskapet på middagen, vilket var aningens jobbigt bitvis, men det blev bättre när han drog sig iväg och vi som var någorlunda nyktra fick prata för oss själva.

Igår var jag trött. Slut i kroppen på grund av värmen, antar jag. Men det gick snabbt över när Tomas hörde av sig och ville ses lite framåt kvällskvisten. Skutt in i duschen, på med sköna, somriga kläder och ut i sommarkvällen. Vi tog oss en sväng förbi Halvars och stod där och njöt av utsikten innan vi åkte vidare mot Sunnansjö där vi hade oss en härlig filmkväll med bland annat "Rebel Without A Cause" (som vi båda somnade ifrån, inte på grund av att den var dålig, utan för att värmen slagit ut oss totalt).

På fredag tar lillebror studenten. Herregud, värst vad han blivit stor, den lille fan... Så då blir det i alla fall en massa firande och sånt. Bakande och matlagande för hela slanten, anar jag. Men det ska bli väldigt roligt att träffa släktingar igen. Man ses alldeles för sällan nu för tiden, tycker jag. Alla har så fullt upp med sitt eget...

På lördag blir det grillning här ute i trädgården med storebror, goda vänner och deras barn (har du hört Malou, det låter nästan som din värsta mardröm :p). Inte för att fira nationaldagen, den bryr vi oss inte så mycket om. Det bara råkade bli så att det blev den dagen. Det var längesen vi sågs, järngänget från tiden på Nyckelön. Skamligt längesen faktiskt.

Men men, nog mes tjafs från mig nu. Nu är det fanimej dags att ta hand om resten av disken och sedan baka klart Ambrosiatårtan jag gör till mamma.
Tack och adjö!

Sötnöt - diverse bilder

Så här ser det ut mer eller mindre varje kväll när jag ska lägga mig nu för tiden. Katterna har bestämt sig för att min säng är den bästa i huset, och de är envisa jävlar som inte flyttar på sig i första laget, så det är bara att försöka tränga sig ner bredvid/mellan dem.



Jag var och hälsade på frugan häromdagen, eftersom sötnosen fyllde år. Traskade förbi på förmiddagen (fast här har det tydligen hunnit bli eftermiddag) med en liten blomma och blev bjuden på toppenfika. Passade på att ta en liten bild på henne och hennes läckra köksluckor. Hon är så tjusig i sin nya korta frisyr!



Så här tjusigt är det ute i skogen där jag och lilla Flisan promenerar om dagarna. Jag gillar den där spången, även om den har börjat murkna lite på sina ställen, så man får passa sig så man inte kliver igenom en planka och fastnar :p






Lisa tycker också om spången, men mest att kissa på den.
Hon tycker också att det är rätt skoj att försöka sprätta iväg alla murkna träbitar efter att ha kissat klart.

Nu ska jag återgå till att låtsas plugga ryska.

Saker jag gjort idag istället för att skriva psykologiuppsats:

Sovit till 11.
Kommit upp ur sängen strax före lunch.
Gått med Lisa.
Läst bloggar.
Läst fåniga trådar på Flashback.
Deppat ihop.
Bloggat.
Pratat med Sis.
Läst igenom Sis' uppsats.
Deppat ihop.
Pratat med Sis om att deppa ihop.
Läst fler bloggar.
Läst ännu fler fåniga trådar på Flashback.
Gått med Lisa ute i kylan, regnet och blåsten.
Bloggat.


Edit: Glömde säga att jag även beställt smink och borstar från Everyday Minerals för över $50 idag också. Känner man sig depp finns det få saker som hjälper så bra som att inhandla nytt smink :)

Gaaaah! It's Thursday!

Torsdag redan?! Herregud, och jag som inte förberett allt jag tänkt.
Fick fruktansvärt ont i ryggen igår, det var på väg att bli som i Rhode Island i somras, då jag knappt kunde röra mig på två dagar. Men med envishet och massor med diclofenac tog jag mig igenom dagen med ett (påtvingat och halvsnett) leende på läpparna.
Det blev ännu bättre av att jag tog en trevlig fika + middag + humorkväll med Linda. Jag fick även fina kläder av henne, vilket gjorde mig ännu gladare!
Jag har nu insett att jag gått omkring i fel BHstorlek en längre tid. Jag har envisats med att jag är en C- eller D-kupa, och har undrat varför BHarna alltid sitter så konstigt på mig , och skaver och fan och hans moster. Linda fick mig att inse att det är för att jag egentligen är en E- eller F-kupa... Så nu har man lärt sig något nytt, och förhoppningsvis kan det i längden ge mig bättre hållning, mindre ont i axlarna samt en snyggare urringning :p

Idag är det städande av huset samt förberedande av grill och mat som gäller. Ska bli väldigt roligt ikväll, men nervös är jag, och jag kommer därför troligtvis nervösstäda hela huset (enda gången som jag gör det frivilligt, för övrigt :P).
Så önska mig lycka till med städandet och med mina andra förehavanden under dagen, snälla?!

En rapport kommer imorgon.

Ha en bra Valborg nu alla vänner!

Dags igen

Det var ett litet tag sedan. Igen.
Den här gången tänkte jag se till att lura alla som funderar på att klaga genom att hinna skriva ett inlägg innan de börjar klaga på den dåliga uppdateringen.
Till saken:

Jag har i snart tre veckors tid skjutit upp pluggandet mer och mer, vilket ledde till att jag nu tagit igen två veckor studier i ryska på en dag. Uppgifter är gjorda och inlämnade. Hur bra det egentligen blev är en helt annan fråga, och det tänker jag inte fundera mer på ikväll.

Jag jobbade igår, och tjänade lite pengar. Första gången som jag var själv ett tag, och det gick över förväntan (alla överlevde dagen).

Jag har skaffat mig planer till Valborg (bättre sent än aldrig, ni vet). Det blir lite grilla i trädgården med en vän eller två. Kommer förmodligen bli ytterst trevligt, så det får ni säkerligen en uppdatering om i slutet av veckan.

på onsdag ska jag träffa sötaste Linda på stan för en fika. Det var oförskämt längesen vi sågs, särskilt med tanke på att vi bor några hundra meter ifrån varandra. Men så blir det när den ena jobbar som en galning och den andra (o)pluggar hela dagarna. Ska hur som helst bli väldigt trevligt. Jag får försöka komma ihåg att ta med kameran och dela med mig av händelserna. Jag är så dålig på det, men jag ska försöka bättra mig.

Nu är det dags för nattapromenaden med Lisa och sedan är det sängen för mig.
Gonatt!

Bilkörning, mobiltelefon, frosseri och dragkrokar

Idag lovade jag Billie att jag skulle blogga, så jag gör bäst i att hålla mitt löfte. Jag hade tänkt mig en liten kort uppdatering om den senaste veckans aktiviteter. Inte särskilt upphetsande kanske, men så blir det.

Början av förra veckan tillbringades på telefon, då jag ringde som en galning till Elgiganten (IGEN) för att övertyga dem om att de är dumma i huvudet och inte har någon koll på vad de själva håller med om. Till slut verkade de hålla med mig delvis, och gav mig således en liten kompensation för sin dumhet genom att skänka mig ett presentkort värt 300 kronor. Det var väl inte så mycket, men lite.

I torsdags var det, som vanligt, dags för psykologi. Tanja kom och hämtade upp mig i vanlig ordning, lektionen var trevlig som vanligt, och efteråt kände jag mig ytterligare lite mer personlighetsstörd, som sig bör. På hemvägen visade Tanja prov på extraordinärt mod, då hon bad mig köra. Jag varnade henne för att det kanske inte skulle gå så väldigt bra, eftersom jag inte kört en manuellväxlad bil på närmare ett år, men hon påstod sig lita på att det skulle ordna sig och således satte jag mig bakom ratten.
Det kändes lite som på min första körlektion med mamma för sisådär fem år sedan. Av ett rent mirakel lyckades jag klara mig från Falun till Ludvika utan ett enda motorstopp, men det var bitvis väldigt ryckigt och växelvalen var inte av denna värld. Men fram kom vi i alla fall.

I fredags blev det så att jag åkte till Västerås. Mamma skulle ner till Arboga och erbjöd sig att ta omvägen runt Vässan så att jag kunde vara lite social under helgen. Innan avfärd hade jag dock till slut fått mitt nya SIM-kort samt paketet med min telefon från Elgiganten. Jag blev ärligt chockad över att de faktiskt bestämt sig för att skicka iväg fanskapet till slut, och därför egentligen inte särskilt förvånad när det visade sig att det inte fanns något batteri i telefonen. Så det blev inget invigande av min nya mobbe under helgen inte, utan den fick glatt stanna i mammas bil.

Fredagskvällen och natten spenderades hos Billie, där det frossades i glass, popcorn, godis, galna TV-program och en massa snack (mestadels om hjärndöda karlar som inte vet vad de vill, mitt favoritämne). En äkta sleep-over, med andra ord, vilket var skitmysigt. Härligt att verkligen få umgås ordentligt, och inte bara säga hej och sedan vara tvungen att dra vidare.

På lördagen åt vi underbart god mat på Thai Fastfood (mmm, jordnötssås...) och på kvällen skiljdes vi åt, och jag gav mig av på fest hos Tomas. Där mötte jag upp med, förutom Tomas och några av hans vänner som jag träffat tidigare, Georg och Stina, samt en vän till Stina som hon tagit med sig på festen.
Vi upptäckte att det kanske inte är världens bästa idé att gå på fest med massa nytt folk när man inte träffats själva på flera månader. Då blir det lätt att man skiter i att mingla och i stället bara sitter och pratar med varandra. Kändes som att vi inte var särskilt inbjudande gentemot resten av folket på festen.
Eftersom jag skulle vara i Söderbärke kyrka kl 10.00, och Georg skulle skjutsa mig dit, samt Stina skulle upp till Ansgarskyrkan till 9.30 var det inte läge att stanna kvar alltför länge på festen. Vi drog oss därifrån för att åka hem till Stina (där vi tjejer sov) strax efter 22-tiden. Vi fastnade dock på parkeringplatsen ett bra tag, då det var problem med att få fast kroken på Georgs bil (Stina och Angelica hade cyklar). Själva kroken var för övrigt en intressant syn, både skrämmande och oerhört komisk. (Bilden är inte en exakt kopia av hur den såg ut, men ni förstår nog vad jag menar i alla fall)

Den hamnade sedan, av någon förunderlig anledning, på vardagsrumsbordet i lägenheten, där den, om möjligt, såg ännu mer skrämmande ut.

På söndagsmorgonen var det sjunga i kyrkan som gällde, tillsammans med en jätteduktig tvärflöjtist, Cornelia, som spelar för mamma. Resten av dagen var väldigt seg, då det blivit alldeles för lite sömn under helgen, men jag släpade mig igenom den också till slut.

Idag har jag, efter mångt och mycket, till slut fått en ny telefon med tillhörande batteri. Så istället för att plugga ryska hela dagen, vilket jag borde ha gjort, har jag istället lekt med min telefon... Men det är sådant som händer, det tror jag vi alla kan hålla med om.

Imorgon är det i alla fall dags för en ny lektion i ryska, vilket ska bli intressant, då jag inte öppnat en lärobok på över två veckor nu... Man glömmer så fort.

Nu är det dags för en kvällsmacka, och sedan går jag tillbaka till min nya leksak.

God natt!

Fler utlandsäventyr?

Igår sökte jag efter ett gammalt mail i min inkorg, och hittade då ett mail som jag skickade i slutet av gymnasiet. Det gällde att åka och jobba i London över några månader, och helt plötsligt kände jag hur mycket jag saknar London och det där började locka igen.
Jag vet inte exakt när jag hade tänkt mig att jag skulle göra det, men det vore så fantastiskt roligt att få bo där ett tag, verkligen lära känna staden. Dessutom skulle jag ju vara så mycket närmare min kära Sis, och jag skulle faktiskt kunna träffa henne betydligt oftare. Jag saknar min Anna... :( Har inte träffat henne på ett helt år nu, vilket är alldeles för länge.

Jag får la tänka på saken, se om det kan gå att genomföra, för satans roligt vore det.

Dags för frukost!

Woohoooo!

Jag har ett riktigt rum!

Det tog sex veckor, men nu har jag faktiskt möbler i mitt rum. Det var som en glad överraskning så här på kvällskvisten, när jag kom hem från vår lilla fika på Starbucks (decaf, såklart, eftersom vi inte vill späda på sömnbristen ännu mer).
Kära Jenny åker ju till Finland imorgon, för att fira jul och nyår där, så vi sa lite hej så länge... Jag passade också på att lämna över varsin julklapp till flickebarnen, när vi alla var samlade så här strax före jul.

Nu ska jag sova. Imorgon ska jag äntligen organisera mitt rum, så att jag faktiskt kan börja känna att jag bor här.

Goder natt!

This sucks, dude!

Officiellt jobbar jag inte just nu, eftersom flickorna sover.
Men jag kan inte lamna huset, da jag ar ensam med dem.
Jag ar alltsa fast i nagot mittimellan-helvete for au pairer. Fastlast i huset, men kan enligt pappan inte rakna det till mina timmar for veckan. Kanns riktigt surt, maste jag saga. Sarskilt eftersom de andra ar pa karaoke pa Moe's och har roligt, och jag vill vara dar istallet.

Imorgon ska jag i alla fall se till att fa hit lite folk, sa att vi kan ha lite skojsigt. Jag skickade precis ivag ett mail till vardmamman for att lata henne veta, sa att hon inte tycker att jag drar in framlingar i huset nar hon ar borta.
Jag hoppas pa att Malou och Jenny kan sova kvar har ocksa. Det kanns inte speciellt lockande att vara ensam i huset under natten. Var det i lordags forra helgen, och det var fanimej inte skoj. Jag har tittat pa alldeles for manga skrackfilmer for att kanna mig bekvam ensam i ett stort hus pa natterna. Dessutom har huset manga olika ingangar, varav flera ar glasdorrar som latt skulle kunna slas sonder om nagon ville komma in... Need I say more?

En bra sak, forresten! Jag fick veta fran "vardpappan" ("VP") idag att jag kan spela iPod i min bil! Det finns tydligen nagon liten kabel/sladd-sak som jag kan koppla in i min iPod och sa spelas den i hogtalarsystemet. Det betyder att jag inte behover branna ut en massa CDs (som jag anda kommer tappa bort efter tva timmar), are int bra sa sag?! :)
Det gjorde mig LIIIIITE lyckligare ikvall.


Idag har jag for ovrigt varit ledig i princip hela dagen, sa jag passade pa att traffa brudarna for lunch pa Noodles, samt lite "shopping" pa Brookfield Square (ingen kopte nagot, men Malou bytte ett par byxor och Elli lamnade tillbaka en troja). Efter det var Elli och Malou (ser ni, jag skrev inte ert nya kollektiva smeknamn, ar jag inte snall?) trakiga och akte hem, medan jag och Jenny drog oss mot Caribou Coffee pa Bluemound. Dar satt vi i nagra timmar, smuttade pa vart kaffe (vi hade varsitt, delade inte) och pratade om hundar, bajs, vagbelysning, och sex. En harlig kombination av samtalsamnen, med andra ord.
Jag kom hem lagom till nar "VP" och flickorna akte ut for en middag pa Applesbee's, vilken de inte kom tillbaka fran forran narmare 8-tiden, vilket betyder att jag hade kunnat stanna langre, alternativt foljt med hem till Jenny, istallet for att ha sett till att vara hemma till 7, da jag fatt i uppgift att jag skulle borja jobba... "VP" ar trevlig och allt sant, och han har varit valdigt hjalpsam med flytt och allt sant, men jag maste saga att jag ar VALDIGT glad over att det inte ar honom jag normalt jobbar med. Han ar alldeles for mycket av en tidsoptimist for min smak. Han har nog inte hallt nagon tid som han gett mig hittills, och det fungerar inte for mig. Jag tror inte att han skulle bli alltfor glad om hans chef sa att han skulle borja jobba kl 8AM, och nar han kommer dit pa morgonen far han veta att han inte behovs forran 1,5-2 timmar senare...
Nar jag kom hem ikvall hade han forresten kort igang en knappt halvfull maskin med disk, dar han bland annat stallt in en valdigt skitig gryta... Is it me, or is that just plain wrong?

Aja, snart ar Vardmamman tillbaka, och da hoppas jag att allt ska vara tillbaka till lite mer normala, mer planerade former.

I rest my case

Sa jag nastan lite valdsam?

Jag menar VALDIGT valdsam!


Malou diz:
MACHALLA! kan du blogga eller??
Carin diz:
mah! Jag letar presenter till min lillebror! :P
Carin diz:
hetsa ner
Malou diz:
BLOGGA ELLER DÖDEN DÖ!


P.S. Ja, min MSN ar pa portugisiska. Jag har inte stallt om den till svenska efter att forra au pairen haft skiten. So sue me!

Tillbaka!

Jag har antligen internet igen, efter tva veckors torka. Nu tvingar Malou mig att blogga, nastan valdsam ar hon... Jag blir nastan aningens radd!

Om jag ska vara arlig ar jag alldeles for trott for att skriva nagot vettigt ikvall, men jag ska ta mig tid att skriva nagot ordentligt imorgon istallet. Sa ni far helt enkelt sta ut till dess.

Nojd nu, pojkslickar'n?

Heja Sverige!

Jag har verkligen aterupptackt svensk musik sedan jag kom hit. Det ar nagot sarskilt med att lyssna pa Ted Gardestad, Lars Winnerback, The Ark och Kent nar man befinner sig i utlandet.
Namnas bor kanske ocksa att vi pa karaoken i torsdags passade pa att sjunga lite svenska klassiker for varje Amerikan som rakade vandra forbi Moe's just da. Karaokepojkarna (John, Nate, Brian och ovriga, som for ovrigt tycker att det ar fruktansvart haftigt att vi ar svenska nannies :P) tyckte att vi var aningens galna nar vi alla fyra (Malou, Jenny, Ellinore och yours truly) stod och hoppade upp och ner till hela "Framling" samt "Helan gar", men det bjod vi pa.

Nagot som ar sa underbart med att vara svensk i Amerikat ar att man kan sta och prata svenska precis overallt och risken for att nagon ska forsta vad man sager ar minimal. Detta brukar vanligtvis firas av oss genom att man slanger ur sig diverse obscena uttryck och ord mitt framfor bade gamla damer och sma barn. De forstar ju anda inte, sa varfor inte bara gort?
Det kommer vara konstigt att komma hem till gamla Svedala och inse att folk faktiskt forstar vad jag sager hela tiden. Eller... Nu ar det ju mig vi pratar om, och det hander ju faktiskt ganska ofta att folk inte forstar/hor vad jag sager, aven om vi pratar samma sprak. Det dar med att prata i normal takt ar inte riktigt min grej, vilket vi aven det fick bekraftat pa karaoken forra veckan.
Sa har var det. Jag hade blivit framskickad av ovriga for att signa upp oss for att sjunga en lat tillsammans (jag valde glatt ABBA's "Waterloo", bara for att man MASTE sjunga ABBA pa karaoke om man ar svensk utomlands). Nar jag skulle meddela Brian vilka som skulle sjunga lyckades han hora ganska fel. Jenny blev Timmy, och Malou blev (hor och hapna) Allen. Jag havdar fortfarande att det delvis var hans fel, men Malou och Brian kom overens om att det var jag som pratade for snabbt och dessutom inte hade skrikit tillrackligt hogt, da vi stod ganska nara hogtalaren. Men halla! Jag skulle ju sjunga nagra minuter senare, inte fan vill jag val ga och bli hes alldeles innan det?

Hur som helst. Dags att ta hand om nasta laddning med tvatt snart tror jag, sa det ar bara att glatt ga ner i kallaren och kika om skiten ar klar snart...

Tills vi ses igen!

Hello Wisconsin!

Om ca fyra timmar aker jag ifran huset for helgen!
Jag kommer ifran familjen under fyra hela dagar!
Vi ska ha sa roligt! Chicago kommer inte bli sig likt efter att vi varit dar :P

WIIIIIEEE!