Insektsjävlar!

Jag hatar insekter.

När jag vaknade idag kliade det jättemycket på ett gammalt ärr jag har på knät (från en skidolycka när jag var runt 10). Jag tänkte inte så jättemycket på det först, eftersom det händer då och då att mina ärr kliar lite extra. Nu har jag dock upptäckt att anledningen till detta extrema kliande är att en liten myggjävel bestämt sig för att bita mig precis på mitt ärr, så nu står det ut som en ful böld strax under knäskålen. Och när jag säger böld så menar jag det. Jag är nämligen lite lätt överkänslig mot insektsbett av alla de slag, så mina myggbett blir i regel 2-3 cm i diameter och står ut ½-1 cm från min normala hud. Oerhört charmigt. Och lagom till när det är dags att ta på sig shorts...


När jag alldeles nyss kom in efter en härlig promenad med Lisa kände jag att något kittlade mig på axeln. Jag tänkte att det förmodligen var ett hårstrå som förvillat sig ur min uppsättning, alternativt en liten droppe svett som trängde sig fram ur mina porer (det är extremt varmt, och det blir inte svalare av att ta en rask promenad, I promise you). Men icke då. När jag tittar ner ser jag en äcklig liten larv som kryper fram på min stackars klibbiga axel. Den liksom drar sig framåt ungefär som en blodigel, viker ihop kroppen och rätar ut den, om och om igen.
Jag sprätter bort äcklet med en tidning jag hittar på köksbordet, och hoppas innerst inne att jag ska ha råkat krossa den.


Jag hatar insekter

Sommarlycka!

Jag har haft en väldigt bra helg.
Stryk det förresten. En väldigt bra vecka, borde jag säga.

Visst, den inleddes med slit och stånk, eftersom jag flyttstädade kära Georgs lägenhet måndag - onsdag. Men jag fick även tillfälle att umgås med mina underbara Västerås-vänner lite extra eftersom jag var där så pass länge.
Det åts fyra gånger på Thai Fastfood under de fem dagar jag var i stan. Bara en sån sak är värd att vara glad över. En gång med Billie, en gång med Henriette, en gång med Sarastina och en kurskamrat till henne och en gång med Billie och Malou (och Henriette litegrann, fast hon åt faktiskt på Sushistället alldeles bredvid, så det räknades bara halvt :p) God mat i gott sällskap, med andra ord. Kan inte bli bättre.

I fredags var jag på firmafest på Piren med mina trevliga kollegor på Kompis Assistans. Ett gäng av dem har jag inte träffat förut, då de arbetar för andra brukare och därmed i princip aldrig tillsammans, men det var en ytterst trevlig kväll. Jag hamnade bredvid den fullaste killen i sällskapet på middagen, vilket var aningens jobbigt bitvis, men det blev bättre när han drog sig iväg och vi som var någorlunda nyktra fick prata för oss själva.

Igår var jag trött. Slut i kroppen på grund av värmen, antar jag. Men det gick snabbt över när Tomas hörde av sig och ville ses lite framåt kvällskvisten. Skutt in i duschen, på med sköna, somriga kläder och ut i sommarkvällen. Vi tog oss en sväng förbi Halvars och stod där och njöt av utsikten innan vi åkte vidare mot Sunnansjö där vi hade oss en härlig filmkväll med bland annat "Rebel Without A Cause" (som vi båda somnade ifrån, inte på grund av att den var dålig, utan för att värmen slagit ut oss totalt).

På fredag tar lillebror studenten. Herregud, värst vad han blivit stor, den lille fan... Så då blir det i alla fall en massa firande och sånt. Bakande och matlagande för hela slanten, anar jag. Men det ska bli väldigt roligt att träffa släktingar igen. Man ses alldeles för sällan nu för tiden, tycker jag. Alla har så fullt upp med sitt eget...

På lördag blir det grillning här ute i trädgården med storebror, goda vänner och deras barn (har du hört Malou, det låter nästan som din värsta mardröm :p). Inte för att fira nationaldagen, den bryr vi oss inte så mycket om. Det bara råkade bli så att det blev den dagen. Det var längesen vi sågs, järngänget från tiden på Nyckelön. Skamligt längesen faktiskt.

Men men, nog mes tjafs från mig nu. Nu är det fanimej dags att ta hand om resten av disken och sedan baka klart Ambrosiatårtan jag gör till mamma.
Tack och adjö!