Det känns som att det är ett tema på veckans inlägg. Ledsen om det är långtråkigt, men så ser mitt liv ut för tillfället, så det är vad jag skriver om...
Jag hade ju trott att det skulle bli lätt att somna igår kväll, eftersom jag fick alldeles för lite sömn natten till igår. Men icke. Jag låg vaken till runt kl 2 (visserligen en förbättring mot 2.45-3 natten innan), så det blev ju knappast till att ta igen någon sömn där direkt.
Idag har jag i alla fall bestämt mig för att kämpa mig igenom tröttheten, och låta bli att ta mig en tupplur. Det kanske kan göra det lättare att somna ikväll om jag är supertrött då (är skittrött redan nu, så det ska nog bli ännu bättre till kvällen)äre.
Direkt efter att jag satt tjejerna på bussen hoppade jag in i bilen och åkte iväg för att göra lite ärenden. Tanka bilen, köpa lite halstabletter, införskaffa lite julklappar och så. Så jag kände mig otroligt effektiv som såg till att göra det på en gång. Tills jag insåg att jag glömt att ta med mig sakerna som jag skulle lämna tillbaka på biblioteket, samt paketet som jag ska skicka till min kära sis i Skottland... Så det blir la till att åka ut en gång till idag innan tjejerna kommer hem. Så: bajs!
Nu ska jag ta mig en dusch, så jag känner mig lite mysigare inför resten av dagen.
Ha dä!
Visar inlägg med etikett shopping. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett shopping. Visa alla inlägg
onsdag, december 17, 2008
fredag, november 21, 2008
This sucks, dude!
Officiellt jobbar jag inte just nu, eftersom flickorna sover.
Men jag kan inte lamna huset, da jag ar ensam med dem.
Jag ar alltsa fast i nagot mittimellan-helvete for au pairer. Fastlast i huset, men kan enligt pappan inte rakna det till mina timmar for veckan. Kanns riktigt surt, maste jag saga. Sarskilt eftersom de andra ar pa karaoke pa Moe's och har roligt, och jag vill vara dar istallet.
Imorgon ska jag i alla fall se till att fa hit lite folk, sa att vi kan ha lite skojsigt. Jag skickade precis ivag ett mail till vardmamman for att lata henne veta, sa att hon inte tycker att jag drar in framlingar i huset nar hon ar borta.
Jag hoppas pa att Malou och Jenny kan sova kvar har ocksa. Det kanns inte speciellt lockande att vara ensam i huset under natten. Var det i lordags forra helgen, och det var fanimej inte skoj. Jag har tittat pa alldeles for manga skrackfilmer for att kanna mig bekvam ensam i ett stort hus pa natterna. Dessutom har huset manga olika ingangar, varav flera ar glasdorrar som latt skulle kunna slas sonder om nagon ville komma in... Need I say more?
En bra sak, forresten! Jag fick veta fran "vardpappan" ("VP") idag att jag kan spela iPod i min bil! Det finns tydligen nagon liten kabel/sladd-sak som jag kan koppla in i min iPod och sa spelas den i hogtalarsystemet. Det betyder att jag inte behover branna ut en massa CDs (som jag anda kommer tappa bort efter tva timmar), are int bra sa sag?! :)
Det gjorde mig LIIIIITE lyckligare ikvall.
Idag har jag for ovrigt varit ledig i princip hela dagen, sa jag passade pa att traffa brudarna for lunch pa Noodles, samt lite "shopping" pa Brookfield Square (ingen kopte nagot, men Malou bytte ett par byxor och Elli lamnade tillbaka en troja). Efter det var Elli och Malou (ser ni, jag skrev inte ert nya kollektiva smeknamn, ar jag inte snall?) trakiga och akte hem, medan jag och Jenny drog oss mot Caribou Coffee pa Bluemound. Dar satt vi i nagra timmar, smuttade pa vart kaffe (vi hade varsitt, delade inte) och pratade om hundar, bajs, vagbelysning, och sex. En harlig kombination av samtalsamnen, med andra ord.
Jag kom hem lagom till nar "VP" och flickorna akte ut for en middag pa Applesbee's, vilken de inte kom tillbaka fran forran narmare 8-tiden, vilket betyder att jag hade kunnat stanna langre, alternativt foljt med hem till Jenny, istallet for att ha sett till att vara hemma till 7, da jag fatt i uppgift att jag skulle borja jobba... "VP" ar trevlig och allt sant, och han har varit valdigt hjalpsam med flytt och allt sant, men jag maste saga att jag ar VALDIGT glad over att det inte ar honom jag normalt jobbar med. Han ar alldeles for mycket av en tidsoptimist for min smak. Han har nog inte hallt nagon tid som han gett mig hittills, och det fungerar inte for mig. Jag tror inte att han skulle bli alltfor glad om hans chef sa att han skulle borja jobba kl 8AM, och nar han kommer dit pa morgonen far han veta att han inte behovs forran 1,5-2 timmar senare...
Nar jag kom hem ikvall hade han forresten kort igang en knappt halvfull maskin med disk, dar han bland annat stallt in en valdigt skitig gryta... Is it me, or is that just plain wrong?
Aja, snart ar Vardmamman tillbaka, och da hoppas jag att allt ska vara tillbaka till lite mer normala, mer planerade former.
Men jag kan inte lamna huset, da jag ar ensam med dem.
Jag ar alltsa fast i nagot mittimellan-helvete for au pairer. Fastlast i huset, men kan enligt pappan inte rakna det till mina timmar for veckan. Kanns riktigt surt, maste jag saga. Sarskilt eftersom de andra ar pa karaoke pa Moe's och har roligt, och jag vill vara dar istallet.
Imorgon ska jag i alla fall se till att fa hit lite folk, sa att vi kan ha lite skojsigt. Jag skickade precis ivag ett mail till vardmamman for att lata henne veta, sa att hon inte tycker att jag drar in framlingar i huset nar hon ar borta.
Jag hoppas pa att Malou och Jenny kan sova kvar har ocksa. Det kanns inte speciellt lockande att vara ensam i huset under natten. Var det i lordags forra helgen, och det var fanimej inte skoj. Jag har tittat pa alldeles for manga skrackfilmer for att kanna mig bekvam ensam i ett stort hus pa natterna. Dessutom har huset manga olika ingangar, varav flera ar glasdorrar som latt skulle kunna slas sonder om nagon ville komma in... Need I say more?
En bra sak, forresten! Jag fick veta fran "vardpappan" ("VP") idag att jag kan spela iPod i min bil! Det finns tydligen nagon liten kabel/sladd-sak som jag kan koppla in i min iPod och sa spelas den i hogtalarsystemet. Det betyder att jag inte behover branna ut en massa CDs (som jag anda kommer tappa bort efter tva timmar), are int bra sa sag?! :)
Det gjorde mig LIIIIITE lyckligare ikvall.
Idag har jag for ovrigt varit ledig i princip hela dagen, sa jag passade pa att traffa brudarna for lunch pa Noodles, samt lite "shopping" pa Brookfield Square (ingen kopte nagot, men Malou bytte ett par byxor och Elli lamnade tillbaka en troja). Efter det var Elli och Malou (ser ni, jag skrev inte ert nya kollektiva smeknamn, ar jag inte snall?) trakiga och akte hem, medan jag och Jenny drog oss mot Caribou Coffee pa Bluemound. Dar satt vi i nagra timmar, smuttade pa vart kaffe (vi hade varsitt, delade inte) och pratade om hundar, bajs, vagbelysning, och sex. En harlig kombination av samtalsamnen, med andra ord.
Jag kom hem lagom till nar "VP" och flickorna akte ut for en middag pa Applesbee's, vilken de inte kom tillbaka fran forran narmare 8-tiden, vilket betyder att jag hade kunnat stanna langre, alternativt foljt med hem till Jenny, istallet for att ha sett till att vara hemma till 7, da jag fatt i uppgift att jag skulle borja jobba... "VP" ar trevlig och allt sant, och han har varit valdigt hjalpsam med flytt och allt sant, men jag maste saga att jag ar VALDIGT glad over att det inte ar honom jag normalt jobbar med. Han ar alldeles for mycket av en tidsoptimist for min smak. Han har nog inte hallt nagon tid som han gett mig hittills, och det fungerar inte for mig. Jag tror inte att han skulle bli alltfor glad om hans chef sa att han skulle borja jobba kl 8AM, och nar han kommer dit pa morgonen far han veta att han inte behovs forran 1,5-2 timmar senare...
Nar jag kom hem ikvall hade han forresten kort igang en knappt halvfull maskin med disk, dar han bland annat stallt in en valdigt skitig gryta... Is it me, or is that just plain wrong?
Aja, snart ar Vardmamman tillbaka, och da hoppas jag att allt ska vara tillbaka till lite mer normala, mer planerade former.
onsdag, augusti 27, 2008
Sorry, sorry, sorry!
Sussex County, Tisdag 26 Augusti 2008
11.23 am
Jag ber om ursäkt för att det dröjt så länge sedan jag uppdaterade min blogg senast. Det är inte lätt att komma åt datorn i det här huset, dessvärre. Det är pappans jobbdator, så när han är här hemma behöver han den, och när han inte är här sitter oftast barnen där och spelar massor med fåniga spel på addictinggames.com eller något åt det hållet… Så stackars Carin får hålla sig till sin laptop, som är mer eller mindre värdelös, med tanke på att det inte finns något trådlöst internet här. Men men, det får gå ändå.
Sist jag skrev hade vi precis lämnat av Anika på flygplatsen. Det har nu gått snart fyra veckor sedan dess, och jag har börjat komma in i rytmen här ganska bra. De flesta dagarna går riktigt bra, barnen leker med varandra, vi gör lite uppgifter inför skolstarten och jag ser till att hålla dem mätta och nöjda (vilket inte alltid är så lätt som man tror…). Men det är väldigt uttröttande att ta hand om någon annans barn hela dagarna, och jag är helt slut varenda kväll, trots att jag får ordentligt med sömn. Jag tror att det till viss del även beror på att det nu inte finns något fast schema att följa, utan det är lite ”ta det som det kommer”. Jag vet att jag fungerar bättre om jag har fasta tider och ett schema att gå efter, även om det schemat är stressigt. När det inte finns mycket att göra stannar jag till slut upp helt och hållet och allt känns jättejobbigt, även de minsta småsakerna. Så jag ser fram emot skolstarten nästa onsdag, eftersom den kommer föra med sig ett betydligt fastare schema med skjuts till och från skolan för Ansley, hämta upp Olivia och Aidan vid bussen, göra läxor och skjutsa till aktiviteter. Det kommer bli mer efter min smak, vilket jag självklart uppskattar.
Dags att ta vid där jag slutade sist!
Söndag 3 Augusti
Dagen efter att vi vinkat av Anika på flygplatsen var det återigen dags att sätta sig i bilen och åka österut. Den här gången var det dags för New York City, The Big Apple, The City that Never Sleeps! Vi var ett helt tjejgäng som åkte: jag, Dawn, Olivia, Lisa, Mum-Mum, och Hailey (Lisa’s dotter). Eftersom Hairspray började kl 3pm och vi ville ha några timmar för turistande såg vi till att lämna Lisa’s hus runt kl 11, och vi var inne i NYC strax före lunch. När vi väl lyckats parkera bar det av mot Broadway och Times Square, där vi började vår turistdag. Vi vandrade lugnt runt i staden och gjorde lite vad vi kände för.
Och annars vandrade vi mest runt och kände in staden. Det var betydligt trevligare den här gången än när jag var där på turen, eftersom vi gjorde allt i vårt eget tempo, gick dit vi själva ville och stannade så länge vi kände för. Vi passade även på att shoppa lite bland alla gatusäljare, och jag gjorde några fynd i väsk-väg. Tydligen är jag bra på att pruta, vem skulle ha gissat det? Inte jag i alla fall, det kan jag lova. Vi vandrade runt på 5th Avenue ett bra tag, eftersom det var en stor marknad där den dagen. Som vanligt på en marknad var det mest skräp, men även där hittade jag något intressant: en jättemysig sjal för $5.
Efter några timmars kringvandrande var vi alla väldigt trötta och såg fram emot att få sätta oss ner på Neil Simon Theatre (särskilt Hailey som hade gnällt som en överkörd gnu hela dagen om att hon hade ont i fötterna, var trött, ville åka hem, och än det ena och än det andra). Vi träffade de andra au pairerna utanför teatern (det var ett frivilligt cluster event, och några tjejer från mitt cluster var där), och det bestämdes att jag skulle sitta med dem istället för med familjen, så att jag skulle få LITE möjlighet att prata med dem.
Showen var inte alls så bra som jag hade hoppats på, men ändå underhållande och väldigt söt. Den var lite av en besvikelse, för jag hade förväntat mig mer av Broadway och särskilt av en så populär show. Maryanne och Dawn höll med mig och sa att jag inte ska döma Broadway bara efter den här upplevelsen, så de gav mig tips på andra shower de sett som var betydligt bättre. Förhoppningsvis kommer jag kunna se någon av dem innan jag lämnar Amerikat.
Även om Hairspray var lite av en besvikelse så var det sammantaget en väldigt trevlig dag. Jag uppskattar New York betydligt mer nu än bara efter turen, och jag längtar efter att få åka dit igen, och särskilt efter att få visa vänner och familj staden när de kommer hit. När kommer ni? Jag vill veta!
Måndag 4 Augusti
Dagen efter New York-resan var det dags för ett litet äventyr till. Den här gången var det mer lokalt, nämligen New Jersey State Fair som hölls några kilometer härifrån. Detta innebar även att jag var tvungen att köra i USA för första gången, och jag hade barnen med mig i bilen. En något läskig upplevelse, särskilt eftersom jag inte visste exakt var stället låg, utan bara fick en snabb vägbeskrivning av Frank innan han åkte iväg på morgonen.
Det var tänkt att vi skulle vänta med att åka dit till helgen, och då åka hela familjen, men eftersom Frank jobbade där hela måndagen med sitt företag (marknaden hade en ”grön dag” och han hade ett informationstält på området) fick han några gratisbiljetter som bara gällde den dagen, så vi passade på att utnyttja dem.
Det var ett väldigt stort område, och det fanns allt möjligt där: knallar, karuseller, spel, djurutställningar, petting-zoo för barnen, och massor med djur till salu. Jag gick mest runt med Ansley (som synes på bilderna), eftersom Olivia var med några vänner, och när Aidan hade spenderat alla sina pengar på spel tyckte han att vi var tråkiga och ville hellre sitta med Frank och Sean i tältet.
På det stora hela hade vi en trevlig dag, även om barnen var lite griniga ibland när de inte hade tillräckligt med pengar för att göra allt de ville. Det var en fin dag, alla gjorde roliga saker och jag slapp vara kreativ varenda sekund, utan behövde egentligen bara hålla koll på dem (vilket inte var så svårt, eftersom det inte var så mycket folk där mitt på dagen, då alla jobbade).
Nu för tiden spenderar jag de flesta dagarna i huset, och försöker underhålla barnen här. Det är oftast inte alltför svårt: sätt Aidan framför X-Box eller datorn, sätt Olivia på sitt rum med en film, ett designobjekt eller skoluppgifter, och sätt Ansley i deras hot tub på verandan. Eller så leker man kurragömma med alla tre och några timmar försvinner snabbt.
Jag har äntligen börjat komma ut och träffa lite folk här omkring. Vi hade mitt första ”riktiga” cluster event förra helgen (17 Augusti) i Frog Falls Water Park i Picatinny, och jag träffade Chrissi från AuPairAcademy. Hon var också där med sitt cluster, så vi spenderade dagen tillsammans, samt med tre tjejer från mitt cluster, Kamilla från Danmark, Stephanie från Österrike och Nair från Brasilien. Det var kul att träffa lite folk, och vi har haft stadig kontakt sedan dess. Jag och Chrissi spenderade halva lördagen (23 Augusti) på Rockaway Mall, tillsammans med en av hennes vänner från Tyskland (som jag skamligt nog inte minns vad hon heter, jag vill säga Yvonne eller Suzy), och vi har planer på att ses nu till helgen igen. Jag har även blivit medbjuden både till Jersey Shore och till Baltimore av Steph och Kamilla, men dessvärre var jag tvungen att tacka nej till båda två på grund av pengabrist och att jag redan hade andra planer. Men det är kul att bli medbjuden, och jag ska göra mitt allra bästa för att verkligen kunna åka med dem nästa gång de har planer.
Förhoppningsvis kommer jag snart börja plugga lite på Sussex County Community College, vilket jag hoppas kommer leda till att jag lär känna tjejer som bor lite närmare. Chrissi, Kamilla och Steph bor alla ca 45-50 minuter härifrån, vilket är lite för långt för att bara åka över en kväll efter att jag jobbat klart och ta en fika. Det skulle vara kul att träffa någon som bor lite närmare, i Newton eller Sparta till exempel.
Jag har haft ytterligare några små äventyr med familjen också. Förra onsdagen åkte jag, Dawn och barnen ner till Jersey Shore över dagen. Det var underbart väder och jag lyckades till och med bli lite brun. Inte bränd, BRUN! Ni som känner mig vet att det i stort sett ALDRIG händer mig. Som rödhårig har man en förbannelse över sig, och det är att man ser ut som en kokt kräfta efter fem minuter i solen om man inte har solskyddsfaktor 500 på sig…
Imorgon ska vi åka till Frog Falls igen, Dawn, barnen, jag, Maryanne och Bill. Det är den sista onsdagen för sommaren (Dawn är ledig på onsdagar) och vi vill utnyttja den så att barnen får en trevlig avslutning på sitt sommarlov. Förhoppningsvis blir det fint väder hela dagen, och vi kan njuta av solens sista strålar.
Till helgen är det dags för lite fester i familjen. På söndag är det hos Jennifer, och på måndag (Labor Day) är det hos Lisa, så det är fullt upp med firande och grejer. Vi får se om jag följer med på båda eller om jag hittar på något med Chrissi istället.
Jag ska försöka uppdatera lite oftare än jag gjort hittills. Jag vet att ni är ett gäng där hemma som är intresserade av hur jag har det, och kanske någon häröver också, så jag ska se till att få något skrivet lite oftare från och med nu.
Jag försöker också sitta på MSN och/eller svara på mail så ofta jag kan, men det är som sagt inte ofta jag kommer åt datorn så det är inte alltid så lätt. Så om det dröjer ett tag innan jag skriver tillbaka till er så vet ni varför.
Jag hoppas att ni alla har det bra, var än ni är i världen!
~ Carin
If at first you don't succeed, try again. Then quit. There's no use being a damn fool about it.
W.C. Fields
11.23 am
Jag ber om ursäkt för att det dröjt så länge sedan jag uppdaterade min blogg senast. Det är inte lätt att komma åt datorn i det här huset, dessvärre. Det är pappans jobbdator, så när han är här hemma behöver han den, och när han inte är här sitter oftast barnen där och spelar massor med fåniga spel på addictinggames.com eller något åt det hållet… Så stackars Carin får hålla sig till sin laptop, som är mer eller mindre värdelös, med tanke på att det inte finns något trådlöst internet här. Men men, det får gå ändå.
Sist jag skrev hade vi precis lämnat av Anika på flygplatsen. Det har nu gått snart fyra veckor sedan dess, och jag har börjat komma in i rytmen här ganska bra. De flesta dagarna går riktigt bra, barnen leker med varandra, vi gör lite uppgifter inför skolstarten och jag ser till att hålla dem mätta och nöjda (vilket inte alltid är så lätt som man tror…). Men det är väldigt uttröttande att ta hand om någon annans barn hela dagarna, och jag är helt slut varenda kväll, trots att jag får ordentligt med sömn. Jag tror att det till viss del även beror på att det nu inte finns något fast schema att följa, utan det är lite ”ta det som det kommer”. Jag vet att jag fungerar bättre om jag har fasta tider och ett schema att gå efter, även om det schemat är stressigt. När det inte finns mycket att göra stannar jag till slut upp helt och hållet och allt känns jättejobbigt, även de minsta småsakerna. Så jag ser fram emot skolstarten nästa onsdag, eftersom den kommer föra med sig ett betydligt fastare schema med skjuts till och från skolan för Ansley, hämta upp Olivia och Aidan vid bussen, göra läxor och skjutsa till aktiviteter. Det kommer bli mer efter min smak, vilket jag självklart uppskattar.
Dags att ta vid där jag slutade sist!
Söndag 3 Augusti
Dagen efter att vi vinkat av Anika på flygplatsen var det återigen dags att sätta sig i bilen och åka österut. Den här gången var det dags för New York City, The Big Apple, The City that Never Sleeps! Vi var ett helt tjejgäng som åkte: jag, Dawn, Olivia, Lisa, Mum-Mum, och Hailey (Lisa’s dotter). Eftersom Hairspray började kl 3pm och vi ville ha några timmar för turistande såg vi till att lämna Lisa’s hus runt kl 11, och vi var inne i NYC strax före lunch. När vi väl lyckats parkera bar det av mot Broadway och Times Square, där vi började vår turistdag. Vi vandrade lugnt runt i staden och gjorde lite vad vi kände för.
Och annars vandrade vi mest runt och kände in staden. Det var betydligt trevligare den här gången än när jag var där på turen, eftersom vi gjorde allt i vårt eget tempo, gick dit vi själva ville och stannade så länge vi kände för. Vi passade även på att shoppa lite bland alla gatusäljare, och jag gjorde några fynd i väsk-väg. Tydligen är jag bra på att pruta, vem skulle ha gissat det? Inte jag i alla fall, det kan jag lova. Vi vandrade runt på 5th Avenue ett bra tag, eftersom det var en stor marknad där den dagen. Som vanligt på en marknad var det mest skräp, men även där hittade jag något intressant: en jättemysig sjal för $5.
Efter några timmars kringvandrande var vi alla väldigt trötta och såg fram emot att få sätta oss ner på Neil Simon Theatre (särskilt Hailey som hade gnällt som en överkörd gnu hela dagen om att hon hade ont i fötterna, var trött, ville åka hem, och än det ena och än det andra). Vi träffade de andra au pairerna utanför teatern (det var ett frivilligt cluster event, och några tjejer från mitt cluster var där), och det bestämdes att jag skulle sitta med dem istället för med familjen, så att jag skulle få LITE möjlighet att prata med dem.
Showen var inte alls så bra som jag hade hoppats på, men ändå underhållande och väldigt söt. Den var lite av en besvikelse, för jag hade förväntat mig mer av Broadway och särskilt av en så populär show. Maryanne och Dawn höll med mig och sa att jag inte ska döma Broadway bara efter den här upplevelsen, så de gav mig tips på andra shower de sett som var betydligt bättre. Förhoppningsvis kommer jag kunna se någon av dem innan jag lämnar Amerikat.
Även om Hairspray var lite av en besvikelse så var det sammantaget en väldigt trevlig dag. Jag uppskattar New York betydligt mer nu än bara efter turen, och jag längtar efter att få åka dit igen, och särskilt efter att få visa vänner och familj staden när de kommer hit. När kommer ni? Jag vill veta!
Måndag 4 Augusti
Dagen efter New York-resan var det dags för ett litet äventyr till. Den här gången var det mer lokalt, nämligen New Jersey State Fair som hölls några kilometer härifrån. Detta innebar även att jag var tvungen att köra i USA för första gången, och jag hade barnen med mig i bilen. En något läskig upplevelse, särskilt eftersom jag inte visste exakt var stället låg, utan bara fick en snabb vägbeskrivning av Frank innan han åkte iväg på morgonen.
Det var tänkt att vi skulle vänta med att åka dit till helgen, och då åka hela familjen, men eftersom Frank jobbade där hela måndagen med sitt företag (marknaden hade en ”grön dag” och han hade ett informationstält på området) fick han några gratisbiljetter som bara gällde den dagen, så vi passade på att utnyttja dem.
Det var ett väldigt stort område, och det fanns allt möjligt där: knallar, karuseller, spel, djurutställningar, petting-zoo för barnen, och massor med djur till salu. Jag gick mest runt med Ansley (som synes på bilderna), eftersom Olivia var med några vänner, och när Aidan hade spenderat alla sina pengar på spel tyckte han att vi var tråkiga och ville hellre sitta med Frank och Sean i tältet.
På det stora hela hade vi en trevlig dag, även om barnen var lite griniga ibland när de inte hade tillräckligt med pengar för att göra allt de ville. Det var en fin dag, alla gjorde roliga saker och jag slapp vara kreativ varenda sekund, utan behövde egentligen bara hålla koll på dem (vilket inte var så svårt, eftersom det inte var så mycket folk där mitt på dagen, då alla jobbade).
Nu för tiden spenderar jag de flesta dagarna i huset, och försöker underhålla barnen här. Det är oftast inte alltför svårt: sätt Aidan framför X-Box eller datorn, sätt Olivia på sitt rum med en film, ett designobjekt eller skoluppgifter, och sätt Ansley i deras hot tub på verandan. Eller så leker man kurragömma med alla tre och några timmar försvinner snabbt.
Jag har äntligen börjat komma ut och träffa lite folk här omkring. Vi hade mitt första ”riktiga” cluster event förra helgen (17 Augusti) i Frog Falls Water Park i Picatinny, och jag träffade Chrissi från AuPairAcademy. Hon var också där med sitt cluster, så vi spenderade dagen tillsammans, samt med tre tjejer från mitt cluster, Kamilla från Danmark, Stephanie från Österrike och Nair från Brasilien. Det var kul att träffa lite folk, och vi har haft stadig kontakt sedan dess. Jag och Chrissi spenderade halva lördagen (23 Augusti) på Rockaway Mall, tillsammans med en av hennes vänner från Tyskland (som jag skamligt nog inte minns vad hon heter, jag vill säga Yvonne eller Suzy), och vi har planer på att ses nu till helgen igen. Jag har även blivit medbjuden både till Jersey Shore och till Baltimore av Steph och Kamilla, men dessvärre var jag tvungen att tacka nej till båda två på grund av pengabrist och att jag redan hade andra planer. Men det är kul att bli medbjuden, och jag ska göra mitt allra bästa för att verkligen kunna åka med dem nästa gång de har planer.
Förhoppningsvis kommer jag snart börja plugga lite på Sussex County Community College, vilket jag hoppas kommer leda till att jag lär känna tjejer som bor lite närmare. Chrissi, Kamilla och Steph bor alla ca 45-50 minuter härifrån, vilket är lite för långt för att bara åka över en kväll efter att jag jobbat klart och ta en fika. Det skulle vara kul att träffa någon som bor lite närmare, i Newton eller Sparta till exempel.
Jag har haft ytterligare några små äventyr med familjen också. Förra onsdagen åkte jag, Dawn och barnen ner till Jersey Shore över dagen. Det var underbart väder och jag lyckades till och med bli lite brun. Inte bränd, BRUN! Ni som känner mig vet att det i stort sett ALDRIG händer mig. Som rödhårig har man en förbannelse över sig, och det är att man ser ut som en kokt kräfta efter fem minuter i solen om man inte har solskyddsfaktor 500 på sig…
Imorgon ska vi åka till Frog Falls igen, Dawn, barnen, jag, Maryanne och Bill. Det är den sista onsdagen för sommaren (Dawn är ledig på onsdagar) och vi vill utnyttja den så att barnen får en trevlig avslutning på sitt sommarlov. Förhoppningsvis blir det fint väder hela dagen, och vi kan njuta av solens sista strålar.
Till helgen är det dags för lite fester i familjen. På söndag är det hos Jennifer, och på måndag (Labor Day) är det hos Lisa, så det är fullt upp med firande och grejer. Vi får se om jag följer med på båda eller om jag hittar på något med Chrissi istället.
Jag ska försöka uppdatera lite oftare än jag gjort hittills. Jag vet att ni är ett gäng där hemma som är intresserade av hur jag har det, och kanske någon häröver också, så jag ska se till att få något skrivet lite oftare från och med nu.
Jag försöker också sitta på MSN och/eller svara på mail så ofta jag kan, men det är som sagt inte ofta jag kommer åt datorn så det är inte alltid så lätt. Så om det dröjer ett tag innan jag skriver tillbaka till er så vet ni varför.
Jag hoppas att ni alla har det bra, var än ni är i världen!
~ Carin
If at first you don't succeed, try again. Then quit. There's no use being a damn fool about it.
W.C. Fields
torsdag, februari 14, 2008
Tillfixat
Nu har jag varit nere hos frisören igen, och det var inga som helst problem att fixa till frisyren. Så nu har jag ganska kort hår, (se bilden :P) för första gången på evigheter! :) Jag passade också på att införskaffa lite nytt shampoo och balsam, eftersom det jag har håller på att ta slut. Dyrt som satan är det, men det räcker länge och håret mår mycket bättre när jag använder det.
Sen gick jag ner på stan och skaffade mig ett nytt pass, när jag ändå var nyfriserad :) Efter det tyckte jag att det var lika bra att gå ner till HM och kika lite på kläder, eftersom jag är i kraftigt behov av byxor, linnen och underkläder. Så där lyckades jag hitta ett par byxor, en klänning och en jättesöt blus. :)
Indiska blev nästa stopp på rundan, och där hittade jag massor med linnen, så nu behöver jag inte köpa nya på en hel evighet!
Mycket shopping blidde det idag, men det var ju faktiskt inget av det som var onödigt. Tycker jag iaf :P
lördag, augusti 04, 2007
Ommöblering på G!
Har varit på IKEA med min käre mor idag. Fick två presentkort där i 20-års present så det är ju bara att börja utnyttja dem. Som ett plus har jag börjat bli jättesugen på att skaffa lite nya möbler den senaste månaden eller så, så det kunde ju inte kommit mer lämpligt.
Hur som helst! Efter att jag jobbat klart för dagen så åkte jag hem, åt mat med mamma som hade kommit till stan precis innan, och sen åkte vi iväg till IKEA. Jag hade egentligen inte tänkt köpa något alls idag, meeeeeen... Det bara bidde så... Det slutade med att jag köpte upp hela presentkortet jag fick av min moster. Det var inte ett dugg svårt... Inte det minsta. Köpte en del förvaringsgrejer, typ några lådor med namnet KASSETT, en söt liten vit flätad korg, fula lådor som jag ska använda för att ha lite bättre ordning i mina byrålådor, vinglas, en matta, lite speglar och lite annat "smått och gott" (det är ett vidrigt uttryck!)
Jag har dessutom bestämt mig för att köpa två nya hyllor att ha i vardagsrummet. Tänkte ställa dem på var sin sida av den tv-bänk jag har nu. På så vis får jag lite mer plats för mina filmer och cds, samtidigt som min gamla tv-möbel kanske kommer kännas lite mindre tråkig.
För att göra det hela ännu bättre så åkte vi hem till Sandra direkt efter att vi var klara på IKEA. Jag skulle nämligen kolla på hennes soffor, som hon behöver bli av med så fort som möjligt (hon har beställt en ny soffa som hon kommer få hem nu till veckan) och därför sa att hon kunde skänka bort till mig, i utbyte mot att jag kommer och hämtar den och att hon slipper bära. Eftersom jag tyckte att de var riktigt söta (och betydligt skönare än den soffan jag har nu) så tyckte jag att det lät som en alldeles utomordentligt bra deal, så nu är det bestämt att jag och Georg ska åka dit och hämta upp den på måndag förmiddag. När vi ändå har hyrt släpet så ska vi passa på att frakta mitt nya skrivbord (som jag köpt av honom) hem till mig, frakta min gamla soffa och mitt gamla datorbord till återbruket och skjutsa lite av hans gamla grejer till Ansgarskyrkans loppmarknad. Så det blir en hel del att bära den dagen, men vad tusan! Jag får ju i stort sett ett helt nytt vardagsrum! Åvän om det kommer vara fyllt med begagnade saker. Det kommer iaf bli bra mycket snyggare än vad det är nu. Mycket av grejerna jag har uppe på väggen just nu kommer åka ner. Jag ska se till att verkligen fräscha upp rummet så mycket jag kan (och orkar), så allt åker ner, de affischer jag faktiskt vill ha kvar ska jag se till att rama in, så att de blir lite... bättre...
Anywhoooo...
Jag borde väl gå och lägga mig nu så att jag orkar gå upp och plugga imorgon. Måste se till att få så mycket som möjligt gjort, så att jag slipper stressa upp mig alltför mycket de sista dagarna.
Dessutom måste jag se till att förbereda inför måndag, så att det går så smidigt som möjligt med allt flyttande då.
Men men... Vi får väl se vad jag gör... Orka sova, liksom :P
Jag sitter förmodligen uppe ett tag till och o-pluggar intensivt!
Hur som helst! Efter att jag jobbat klart för dagen så åkte jag hem, åt mat med mamma som hade kommit till stan precis innan, och sen åkte vi iväg till IKEA. Jag hade egentligen inte tänkt köpa något alls idag, meeeeeen... Det bara bidde så... Det slutade med att jag köpte upp hela presentkortet jag fick av min moster. Det var inte ett dugg svårt... Inte det minsta. Köpte en del förvaringsgrejer, typ några lådor med namnet KASSETT, en söt liten vit flätad korg, fula lådor som jag ska använda för att ha lite bättre ordning i mina byrålådor, vinglas, en matta, lite speglar och lite annat "smått och gott" (det är ett vidrigt uttryck!)
Jag har dessutom bestämt mig för att köpa två nya hyllor att ha i vardagsrummet. Tänkte ställa dem på var sin sida av den tv-bänk jag har nu. På så vis får jag lite mer plats för mina filmer och cds, samtidigt som min gamla tv-möbel kanske kommer kännas lite mindre tråkig.
För att göra det hela ännu bättre så åkte vi hem till Sandra direkt efter att vi var klara på IKEA. Jag skulle nämligen kolla på hennes soffor, som hon behöver bli av med så fort som möjligt (hon har beställt en ny soffa som hon kommer få hem nu till veckan) och därför sa att hon kunde skänka bort till mig, i utbyte mot att jag kommer och hämtar den och att hon slipper bära. Eftersom jag tyckte att de var riktigt söta (och betydligt skönare än den soffan jag har nu) så tyckte jag att det lät som en alldeles utomordentligt bra deal, så nu är det bestämt att jag och Georg ska åka dit och hämta upp den på måndag förmiddag. När vi ändå har hyrt släpet så ska vi passa på att frakta mitt nya skrivbord (som jag köpt av honom) hem till mig, frakta min gamla soffa och mitt gamla datorbord till återbruket och skjutsa lite av hans gamla grejer till Ansgarskyrkans loppmarknad. Så det blir en hel del att bära den dagen, men vad tusan! Jag får ju i stort sett ett helt nytt vardagsrum! Åvän om det kommer vara fyllt med begagnade saker. Det kommer iaf bli bra mycket snyggare än vad det är nu. Mycket av grejerna jag har uppe på väggen just nu kommer åka ner. Jag ska se till att verkligen fräscha upp rummet så mycket jag kan (och orkar), så allt åker ner, de affischer jag faktiskt vill ha kvar ska jag se till att rama in, så att de blir lite... bättre...
Anywhoooo...
Jag borde väl gå och lägga mig nu så att jag orkar gå upp och plugga imorgon. Måste se till att få så mycket som möjligt gjort, så att jag slipper stressa upp mig alltför mycket de sista dagarna.
Dessutom måste jag se till att förbereda inför måndag, så att det går så smidigt som möjligt med allt flyttande då.
Men men... Vi får väl se vad jag gör... Orka sova, liksom :P
Jag sitter förmodligen uppe ett tag till och o-pluggar intensivt!
onsdag, maj 09, 2007
Oh, and did I mention: poop!?
Joråsåattduvete...
Inte världens bästa dag direkt, men som man burkar säga: det som inte dödar det härdar. Hmm... I så fall borde jag klara av ett kärnvapenkrig nu. Det blir jag och kackerlackorna som överlever.
Hur som helst... Jag vaknade imorse och så var den dagen förstörd. Jag hade sovit för lite, hade ont i halsen och ville absolut inte gå upp ur sängen. Dagen fortsatte med att jag låg kvar i sängen alldeles för länge, vilket ledde till att jag var tvungen att skynda mig så att jag skulle hinna med bussen. När jag väl skulle gå ut och vänta på bussen så tycker jag att det ser ut som att dte är relativt okej väder, men så fort jag kommer ut så märker jag att det regnar ganska ordentligt. Dessvärre visste jag att jag hade förlagt mitt paraply, så jag insåg att det inte var någon idé att gå upp och försöka leta reda på det. Så istället gick jag iväg till busshållplatsen där jag satt och frös i nästan en kvart innan bussjäveln kom. Sen gick jag, Malou och Billie runt på stan i någon timme och letade present till Malous mamma. De passade också på att handla lite kläder på Gina (jättesöt klänning för Billie och en supersnygg tröja för Malou). Själv håller jag hårt i plånboken eftersom jag är en värdelös fattiglapp, och köpte därför ingenting. Efter denna lilla runda tyckte vi attd et var dags för lite thaimat (funkar alltid...) och det var lika gott som alltid. Däremot var det inte alls trevligt när jag, precis när jag skulle ta den sista tuggan av min mat, hittar en häfttklammer i min jordnötssås. Hur den kommit dit har jag ingen aning om, men jag fick otcäka bilder av mig själv där jag svalde den och fick hela halsen uppriven. Jag gick till kassan och klagade och bad dem vara försiktiga med sånt i framtiden, och jag fick mina pengar tillbaka. (jag fick en gratis lunch, det enda positiva idag! tjohoo!)
Efter detta lilla äventyr följde en abnormt tråkig språkvetenskapslektion, där jag hade väldiga problem att hålla mig vaken och koncentrerad på vad Thorsten sa. Jag försökte liva upp det med att skriva ner allt korkat som Poopy-Mary sa, vilket blev en hel del. Här följer några guldkorn: "Well, they say so in Pirates of the Caribbean" (Ja, men DÅ är det ju sant, för de filmerna är ju nästintill dokumentärer, så allt som sägs där måste ju vara sant), "How come Australia is not an island?" (och det har med semantics att göra... hur då?) "Are you sure that's really how you spell 'ostrich'?" (Well, he's only the teacher, I'm sure you spell a whole lot better than he does) "Why are the borders between the states so straight?" (Jo du förstår, när de erövrade de staterna från indianer och annat löst folk som bodde där så gick de på helt spikraka led, så när de inte kunde erövra längre så blev gränsen helt enkelt fulllständigt rak. Vad trodde du?)
Hon är en väldigt, väldigt speciell människa, to say the least.
Hur som helst... När jag kom hem insgå jag att jag har en halv roman att läsa om bilingualism till imorgon, och dessutom ska jag försöka skriva ihop något halvdant om det innan imorgon kväll klockan 21. Känns verkligen som at det kommer gå åt helvete.
Jobbet skiter sig fullständigt. För tillfället har jag varken den tid, ork eller motivation som faktiskt krävs för att det ska fungera bra. Men men... Jag får väl försöka ändå. Ska iaf jobba på KTH på lördag. Kan nog bli rätt bra. Men jag tror inte att jag ska fortsätta jobba med det här till hösten. Det känns inte alls som att det funkar är jag rädd.
Nu sitter jag här och mår illa och fryser som en nyrakad pudel. Jag tror nästan att jag börjar bli sjuk dessvärre. Känns inte roligt alls. Är ju konsert på söndag, och det vill jag inte alls missa.
Fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan... Varför ska allt skita sig samtidigt?
Inte världens bästa dag direkt, men som man burkar säga: det som inte dödar det härdar. Hmm... I så fall borde jag klara av ett kärnvapenkrig nu. Det blir jag och kackerlackorna som överlever.
Hur som helst... Jag vaknade imorse och så var den dagen förstörd. Jag hade sovit för lite, hade ont i halsen och ville absolut inte gå upp ur sängen. Dagen fortsatte med att jag låg kvar i sängen alldeles för länge, vilket ledde till att jag var tvungen att skynda mig så att jag skulle hinna med bussen. När jag väl skulle gå ut och vänta på bussen så tycker jag att det ser ut som att dte är relativt okej väder, men så fort jag kommer ut så märker jag att det regnar ganska ordentligt. Dessvärre visste jag att jag hade förlagt mitt paraply, så jag insåg att det inte var någon idé att gå upp och försöka leta reda på det. Så istället gick jag iväg till busshållplatsen där jag satt och frös i nästan en kvart innan bussjäveln kom. Sen gick jag, Malou och Billie runt på stan i någon timme och letade present till Malous mamma. De passade också på att handla lite kläder på Gina (jättesöt klänning för Billie och en supersnygg tröja för Malou). Själv håller jag hårt i plånboken eftersom jag är en värdelös fattiglapp, och köpte därför ingenting. Efter denna lilla runda tyckte vi attd et var dags för lite thaimat (funkar alltid...) och det var lika gott som alltid. Däremot var det inte alls trevligt när jag, precis när jag skulle ta den sista tuggan av min mat, hittar en häfttklammer i min jordnötssås. Hur den kommit dit har jag ingen aning om, men jag fick otcäka bilder av mig själv där jag svalde den och fick hela halsen uppriven. Jag gick till kassan och klagade och bad dem vara försiktiga med sånt i framtiden, och jag fick mina pengar tillbaka. (jag fick en gratis lunch, det enda positiva idag! tjohoo!)
Efter detta lilla äventyr följde en abnormt tråkig språkvetenskapslektion, där jag hade väldiga problem att hålla mig vaken och koncentrerad på vad Thorsten sa. Jag försökte liva upp det med att skriva ner allt korkat som Poopy-Mary sa, vilket blev en hel del. Här följer några guldkorn: "Well, they say so in Pirates of the Caribbean" (Ja, men DÅ är det ju sant, för de filmerna är ju nästintill dokumentärer, så allt som sägs där måste ju vara sant), "How come Australia is not an island?" (och det har med semantics att göra... hur då?) "Are you sure that's really how you spell 'ostrich'?" (Well, he's only the teacher, I'm sure you spell a whole lot better than he does) "Why are the borders between the states so straight?" (Jo du förstår, när de erövrade de staterna från indianer och annat löst folk som bodde där så gick de på helt spikraka led, så när de inte kunde erövra längre så blev gränsen helt enkelt fulllständigt rak. Vad trodde du?)
Hon är en väldigt, väldigt speciell människa, to say the least.
Hur som helst... När jag kom hem insgå jag att jag har en halv roman att läsa om bilingualism till imorgon, och dessutom ska jag försöka skriva ihop något halvdant om det innan imorgon kväll klockan 21. Känns verkligen som at det kommer gå åt helvete.
Jobbet skiter sig fullständigt. För tillfället har jag varken den tid, ork eller motivation som faktiskt krävs för att det ska fungera bra. Men men... Jag får väl försöka ändå. Ska iaf jobba på KTH på lördag. Kan nog bli rätt bra. Men jag tror inte att jag ska fortsätta jobba med det här till hösten. Det känns inte alls som att det funkar är jag rädd.
Nu sitter jag här och mår illa och fryser som en nyrakad pudel. Jag tror nästan att jag börjar bli sjuk dessvärre. Känns inte roligt alls. Är ju konsert på söndag, och det vill jag inte alls missa.
Fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan... Varför ska allt skita sig samtidigt?
måndag, april 16, 2007
Klädpanik!
Jag har börjat inse att jag hatar i stort sett alla kläder jag äger och har. Dessvärre är jag pankare än en rånad kyrkråtta, så jag har definitivt inte råd att gå på shoppingrunda de närmaste två-tre månaderna. Så det är bara att inse: vill jag ha nya kläder innan sommaren så är det bara att sy de själv. Inte för att jag har något emot att sy, det är något jag i normala fall älskar att göra. Problemet är bara det att det tar ju betydligt längre tid att sy en klänning än vad det gör att gå in på Indiska/Åhléns/HM och prova den, ha lite provrums-ångest, fundera på om jag har råd, inse att jag inte har det men what the hell, ställa mig i kön och till slut köpa fanskapet... Och det är tid som jag inte har just nu. Det är skola, jobb, sommarjobbs ansökningar, födelsedagar hit och dit, psykologiboksläsande osv osv osv. Sen ska jag ju försöka sova lite däremellan också, vilket inte verkar gå så bra... Eller ja, sover gör jag, men inte fan blir jag nå mer utvilad. Varje morgon jag vaknar känns det som att jag knappt slöt ögonen innan det var dags att gå upp igen.
Men men, jag får väl ta mig lite tid, helt enkelt. Jag lät ju ha lite kläder att ha på mig, faktiskt...
Då kommer nästa problem: Just nu har jag i stort sett inget tyg alls, förutom ett vitt... Ska jag sy en vit klänning? Ska jag se ut som att jag ska gifta mig? Vill jag det? Hmmmm... Det får framtiden utvisa...
Edit: "Klädpanik" är för övrigt ett sånt ord som Aftonbladet eller Expressen hade kunnat uppfinna, så jag får väl känna mig "stolt" över att jag skulle passa som rubriksättare på skittidningar...
Men men, jag får väl ta mig lite tid, helt enkelt. Jag lät ju ha lite kläder att ha på mig, faktiskt...
Då kommer nästa problem: Just nu har jag i stort sett inget tyg alls, förutom ett vitt... Ska jag sy en vit klänning? Ska jag se ut som att jag ska gifta mig? Vill jag det? Hmmmm... Det får framtiden utvisa...
Edit: "Klädpanik" är för övrigt ett sånt ord som Aftonbladet eller Expressen hade kunnat uppfinna, så jag får väl känna mig "stolt" över att jag skulle passa som rubriksättare på skittidningar...
tisdag, februari 20, 2007
Wiiieeee
Nu har jag äntligen blivit lite mer "modern" :P
Har beställt mig en iPodShuffle alldeles nyssens. Kände att jag var trött på att släpa på min stora, tunga cd-spelare när jag vill lyssna på musik. Dessutom är det ju rätt skönt att kunna lyssna på mer än tio låtar åt gången :P
Aja, hade väl egentligen inte råd, men vafan! Jag är bara ung och dum en gång, lika bra att utnyttja det så mycket jag kan!
Annars har väl inte kvällen varit så väldans lyckad. Har något som påminner om träningsvärk i knäna utan att veta varför. Det är ju inte som att jag har rört mig något alls egentligen under dagen. Har mest sovit och suttit vid datorn. Men men... Det hör tydligen ihop med den här sjukan som går att man ska ha ont i benen...
Känner mig som rena härmapan för tillfället. "Om Malou är sjuk ska jag också vara sjuk, så det så! Och har hon ont i benen ska jag också ha det, så det så!" ungefär... Ledsen, kan inte rå för det.
Nu är det dags för mig att gå och sova.
Jag ska drömma om min lilla iPod! ;)
Har beställt mig en iPodShuffle alldeles nyssens. Kände att jag var trött på att släpa på min stora, tunga cd-spelare när jag vill lyssna på musik. Dessutom är det ju rätt skönt att kunna lyssna på mer än tio låtar åt gången :P
Aja, hade väl egentligen inte råd, men vafan! Jag är bara ung och dum en gång, lika bra att utnyttja det så mycket jag kan!
Annars har väl inte kvällen varit så väldans lyckad. Har något som påminner om träningsvärk i knäna utan att veta varför. Det är ju inte som att jag har rört mig något alls egentligen under dagen. Har mest sovit och suttit vid datorn. Men men... Det hör tydligen ihop med den här sjukan som går att man ska ha ont i benen...
Känner mig som rena härmapan för tillfället. "Om Malou är sjuk ska jag också vara sjuk, så det så! Och har hon ont i benen ska jag också ha det, så det så!" ungefär... Ledsen, kan inte rå för det.
Nu är det dags för mig att gå och sova.
Jag ska drömma om min lilla iPod! ;)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
