Så var helvetes-veckan avslutad. Allt som jag skulle göra har blivit gjort, och jag lever fortfarande. Jag måste säga att jag är en aning chockad.
Så här har det sett ut i veckan:
Måndag:Jobba 8-14 med JFH, Jobbet Från Helvetet. Sedan på två timmar hinna cykla hem, gå med Lisa, äta lite, läsa på franska och sedan åka iväg till sista lektionen i franska för att ha muntlig tenta. När man väl kommit hem är det så dags för att skriva klart det sista på uppsatsen i Contemporary Detective Fiction, eftersom den skulle in tisdag 12.00 och jag inte skulle ha tid att skicka in det på tisdag.
Tisdag:JFH 8-11, sedan hem, promenera vovvsen, äta lunch, läsa en lång artikel och ha Språk&Kön-lektion 13.15. Så fort jag kom hem var det dags att plugga franska som en galning.
Onsdag:JFH 8-12. Jag ville döda någon när jag gick därifrån, jag var på så dåligt humör. Det är en jävla tur att jag har Billie där också, annars skulle jag förmodligen be någon kund dra åt helvete alternativt slå sönder min dator i ren frustration över att folk är så elaka.
Torsdag:Inget jobb, som tur var. Istället skulle Blood Lure vara färdigläst, tillsammans med en jättedålig artikel som jag inte fick ut något vettigt ur (men som däremot alla andra hade tyckt var jättebra och hade massor av åsikter om, så jag kände mig en aning korkad...). Hela kvällen gick åt till att plugga franska samt fixa med visumshandlingar och boka ett möte för visumsansökningen.
Fredag:Plugga franska, plugga franska, plugga franska, plugga franska... Inget annat.
Idag, Lördag:Salstenta i franska, som jag inte kände mig helt förberedd inför, men det fick gå ändå. Skulle jag inte gjort den nu skulle jag blivit tvungen att vänta tills jag kommit hem från USA, vilket kändes så där lagom lockande... Hur som helst, med tanke på att jag låg väldigt mycket efter i franskan i början av veckan så kändes det jättebra nu. Jag känner mig helt säker på ett Godkänt och har ett litet (liiiiteeet, svaaaaaagt) hopp om att eventuellt ha fått ihop poäng nog till ett VG.
Såååå... Det är vad jag ägnat mig åt i veckan. Tack vare planering har jag klarat mig igenom den utan minsta antydan till panikångest över att jag inte skulle hinna allt. Jag kanske borde prova det där med planering lite oftare?
Äh! Det är för mesar! :P
Visar inlägg med etikett stress. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett stress. Visa alla inlägg
lördag, maj 24, 2008
tisdag, maj 22, 2007
O-pluggar
Fan vad tråkigt det ska vara att skriva i ordning en presentation då... Sitter och försöker sammanfatta den info jag hittat om dialekter och de olika "dialekt-regionerna" i USA, men det är ju så tråååkiiiiiiigt... Jag vill inte... Vill mycket hellre titta på reprisen av Vänner (som jag såg igår) och äta bananpaj (Mmmm... MUMS!). Eller ringa runt och kolla vart jag ska vända mig gällande volontärarbete. Har fortfarande inte riktigt listat ut det...
Aja, jag fortsätter väl att o-plugga ett tag till, så får jag stress-plugga ikväll istället, som vanligt...
Aja, jag fortsätter väl att o-plugga ett tag till, så får jag stress-plugga ikväll istället, som vanligt...
onsdag, maj 09, 2007
Oh, and did I mention: poop!?
Joråsåattduvete...
Inte världens bästa dag direkt, men som man burkar säga: det som inte dödar det härdar. Hmm... I så fall borde jag klara av ett kärnvapenkrig nu. Det blir jag och kackerlackorna som överlever.
Hur som helst... Jag vaknade imorse och så var den dagen förstörd. Jag hade sovit för lite, hade ont i halsen och ville absolut inte gå upp ur sängen. Dagen fortsatte med att jag låg kvar i sängen alldeles för länge, vilket ledde till att jag var tvungen att skynda mig så att jag skulle hinna med bussen. När jag väl skulle gå ut och vänta på bussen så tycker jag att det ser ut som att dte är relativt okej väder, men så fort jag kommer ut så märker jag att det regnar ganska ordentligt. Dessvärre visste jag att jag hade förlagt mitt paraply, så jag insåg att det inte var någon idé att gå upp och försöka leta reda på det. Så istället gick jag iväg till busshållplatsen där jag satt och frös i nästan en kvart innan bussjäveln kom. Sen gick jag, Malou och Billie runt på stan i någon timme och letade present till Malous mamma. De passade också på att handla lite kläder på Gina (jättesöt klänning för Billie och en supersnygg tröja för Malou). Själv håller jag hårt i plånboken eftersom jag är en värdelös fattiglapp, och köpte därför ingenting. Efter denna lilla runda tyckte vi attd et var dags för lite thaimat (funkar alltid...) och det var lika gott som alltid. Däremot var det inte alls trevligt när jag, precis när jag skulle ta den sista tuggan av min mat, hittar en häfttklammer i min jordnötssås. Hur den kommit dit har jag ingen aning om, men jag fick otcäka bilder av mig själv där jag svalde den och fick hela halsen uppriven. Jag gick till kassan och klagade och bad dem vara försiktiga med sånt i framtiden, och jag fick mina pengar tillbaka. (jag fick en gratis lunch, det enda positiva idag! tjohoo!)
Efter detta lilla äventyr följde en abnormt tråkig språkvetenskapslektion, där jag hade väldiga problem att hålla mig vaken och koncentrerad på vad Thorsten sa. Jag försökte liva upp det med att skriva ner allt korkat som Poopy-Mary sa, vilket blev en hel del. Här följer några guldkorn: "Well, they say so in Pirates of the Caribbean" (Ja, men DÅ är det ju sant, för de filmerna är ju nästintill dokumentärer, så allt som sägs där måste ju vara sant), "How come Australia is not an island?" (och det har med semantics att göra... hur då?) "Are you sure that's really how you spell 'ostrich'?" (Well, he's only the teacher, I'm sure you spell a whole lot better than he does) "Why are the borders between the states so straight?" (Jo du förstår, när de erövrade de staterna från indianer och annat löst folk som bodde där så gick de på helt spikraka led, så när de inte kunde erövra längre så blev gränsen helt enkelt fulllständigt rak. Vad trodde du?)
Hon är en väldigt, väldigt speciell människa, to say the least.
Hur som helst... När jag kom hem insgå jag att jag har en halv roman att läsa om bilingualism till imorgon, och dessutom ska jag försöka skriva ihop något halvdant om det innan imorgon kväll klockan 21. Känns verkligen som at det kommer gå åt helvete.
Jobbet skiter sig fullständigt. För tillfället har jag varken den tid, ork eller motivation som faktiskt krävs för att det ska fungera bra. Men men... Jag får väl försöka ändå. Ska iaf jobba på KTH på lördag. Kan nog bli rätt bra. Men jag tror inte att jag ska fortsätta jobba med det här till hösten. Det känns inte alls som att det funkar är jag rädd.
Nu sitter jag här och mår illa och fryser som en nyrakad pudel. Jag tror nästan att jag börjar bli sjuk dessvärre. Känns inte roligt alls. Är ju konsert på söndag, och det vill jag inte alls missa.
Fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan... Varför ska allt skita sig samtidigt?
Inte världens bästa dag direkt, men som man burkar säga: det som inte dödar det härdar. Hmm... I så fall borde jag klara av ett kärnvapenkrig nu. Det blir jag och kackerlackorna som överlever.
Hur som helst... Jag vaknade imorse och så var den dagen förstörd. Jag hade sovit för lite, hade ont i halsen och ville absolut inte gå upp ur sängen. Dagen fortsatte med att jag låg kvar i sängen alldeles för länge, vilket ledde till att jag var tvungen att skynda mig så att jag skulle hinna med bussen. När jag väl skulle gå ut och vänta på bussen så tycker jag att det ser ut som att dte är relativt okej väder, men så fort jag kommer ut så märker jag att det regnar ganska ordentligt. Dessvärre visste jag att jag hade förlagt mitt paraply, så jag insåg att det inte var någon idé att gå upp och försöka leta reda på det. Så istället gick jag iväg till busshållplatsen där jag satt och frös i nästan en kvart innan bussjäveln kom. Sen gick jag, Malou och Billie runt på stan i någon timme och letade present till Malous mamma. De passade också på att handla lite kläder på Gina (jättesöt klänning för Billie och en supersnygg tröja för Malou). Själv håller jag hårt i plånboken eftersom jag är en värdelös fattiglapp, och köpte därför ingenting. Efter denna lilla runda tyckte vi attd et var dags för lite thaimat (funkar alltid...) och det var lika gott som alltid. Däremot var det inte alls trevligt när jag, precis när jag skulle ta den sista tuggan av min mat, hittar en häfttklammer i min jordnötssås. Hur den kommit dit har jag ingen aning om, men jag fick otcäka bilder av mig själv där jag svalde den och fick hela halsen uppriven. Jag gick till kassan och klagade och bad dem vara försiktiga med sånt i framtiden, och jag fick mina pengar tillbaka. (jag fick en gratis lunch, det enda positiva idag! tjohoo!)
Efter detta lilla äventyr följde en abnormt tråkig språkvetenskapslektion, där jag hade väldiga problem att hålla mig vaken och koncentrerad på vad Thorsten sa. Jag försökte liva upp det med att skriva ner allt korkat som Poopy-Mary sa, vilket blev en hel del. Här följer några guldkorn: "Well, they say so in Pirates of the Caribbean" (Ja, men DÅ är det ju sant, för de filmerna är ju nästintill dokumentärer, så allt som sägs där måste ju vara sant), "How come Australia is not an island?" (och det har med semantics att göra... hur då?) "Are you sure that's really how you spell 'ostrich'?" (Well, he's only the teacher, I'm sure you spell a whole lot better than he does) "Why are the borders between the states so straight?" (Jo du förstår, när de erövrade de staterna från indianer och annat löst folk som bodde där så gick de på helt spikraka led, så när de inte kunde erövra längre så blev gränsen helt enkelt fulllständigt rak. Vad trodde du?)
Hon är en väldigt, väldigt speciell människa, to say the least.
Hur som helst... När jag kom hem insgå jag att jag har en halv roman att läsa om bilingualism till imorgon, och dessutom ska jag försöka skriva ihop något halvdant om det innan imorgon kväll klockan 21. Känns verkligen som at det kommer gå åt helvete.
Jobbet skiter sig fullständigt. För tillfället har jag varken den tid, ork eller motivation som faktiskt krävs för att det ska fungera bra. Men men... Jag får väl försöka ändå. Ska iaf jobba på KTH på lördag. Kan nog bli rätt bra. Men jag tror inte att jag ska fortsätta jobba med det här till hösten. Det känns inte alls som att det funkar är jag rädd.
Nu sitter jag här och mår illa och fryser som en nyrakad pudel. Jag tror nästan att jag börjar bli sjuk dessvärre. Känns inte roligt alls. Är ju konsert på söndag, och det vill jag inte alls missa.
Fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan... Varför ska allt skita sig samtidigt?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)