Idag vill jag aka hem. Pa riktigt. Inte ens bara lite "asch, jag aker hem", utan jag vill verkligen aka hem.
Jag saknar ihjal mig efter mamma och Lisa och alla manniskor dar hemma. Jag saknar ihjal mig efter vettiga, svenska vagar och skyltar, efter en sketen ICA-butik, efter kallsortering, pantflaskor, losgodis och mellanmjolk.
Jag vill hem till mitt vanliga, trakiga svenska liv, for det ar fan sa mycket battre an det har.
Jag vet inte om det har verkligen ar ratt grej for mig. Borde jag verkligen forsoka hitta en ny familj nar jag kanner sa har? Ar det ratt att komma till ett nytt stalle och sedan kanske anda aka hem efter en manad? Det kanns inte ratt...
Faktum ar att jag sokte nagra kurser i Falun idag. Om jag aker hem vill jag fanimej plugga till varen!
Mamma, jag vill hem!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Alla har vi hemlängtan någon gång. det är normalt.
Visst, det är jobbigt att byta familj också. Men alla familjer är inte sketna. Jag fick det så mycket bättre efter byte, jag trivs så bra!! :D
Det är bara du som vet hur du känner och vad du vill. Vad du än väljer att göra så är jag här och backar upp dig (svengelska, jag vet).
Ta hand om dig! *KRAM*
Följ ditt hjärta, jag är säker på att det tar dig till Wisconsin ;)
jag känner precis som du gör, redan. jag har varit här i två veckor. jag bor i morristown, nj. vi kanske kan hitta på något nåndag? :)
Ha det bra!
Caroline
Har du bestämt dig för det? Hur länge har du varit här då? Jag hoppas också att det blir bättre! Men ibland kan jag också tänka att "är det här verkligen något för mig?" men det kanske är bara för allt är nytt osv. Jag får se helt enkelt :)
Ha det bra
-Caroline
Skicka en kommentar