onsdag, december 31, 2008

Gott Nytt År!

Ja, julafton var ju inte en särskilt bra dag, så varför skulle nyårsafton bli det minsta bättre?
När jag satt och åt frukost imorse blev jag lite överfallen av VM som "ville prata lite". Tydligen anser hon att jag jobbar alldeles för lite, och att hon tycker att jag därför borde göra mer hushållsarbete. Jag sa då att jag VET att jag redan gör betydligt mer än vad hon kan förvänta sig av mig (jag moppar golv, jag dammar, jag polerar hennes jävla diskbänk minst en gång i veckan, jag skrubbar toalettstolar, jag tvättar och viker hennes kläder, jag plockar reda på all skit hon lämnar i köket, jag till och med tvättar gästlakan och städade upp efter hennes lilla julfirande förra veckan, plus en massa småsaker som jag gör när jag ser att det behövs, t.ex. att skrubba micro, kylskåp och spis fullständigt fläckfria), och att jag gjort det hittills utan att klaga till henne för att jag vet att hon har mycket att göra, att jag jobbar så få timmar med tjejerna, och att jag därför känner att jag kan bjuda på det. Men jag vill fanimej ha någon uppskattning för det.
Vad jag fått hittills är en säng som ger mig konstant ryggvärk (jag sa till för 3½ vecka sedan att jag får väldigt ont av den och bad om en mjuk bäddmadrass eller liknande för att göra den bättre), att det tog 6 veckor att ge mig ett möblerat rum, ett badrum som efter 8 veckor fortfarande inte har en spegel, osv osv.

Så hur som helst. När jag sa att jag vet att jag gör mer än vad hon egentligen har rätt att kräva eller förvänta sig (och att jag har papper som bevisar det) sa hon att hon kanske borde hoppa av programmet, eftersom det här i så fall inte alls är vad hon ville ha ut av en au pair.
Så vi får väl se. Om jag har förstått det rätt så har jag rätt till en ny rematch om hon bestämmer sig för att gå ur programmet, men ärligt talat så orkar jag inte gå igenom det en gång till. Om det är vad hon bestämmer sig för så åker jag hem till kära Ludvika istället. Oddsen för att jag får stanna i området är ju minimala, och jag orkar verkligen inte flytta till ett nytt område med nya människor en gång till. Då åker jag hellre hem.

Jag hoppas bara att hon bestämmer sig snabbt i så fall, för ska jag hem vill jag hinna hem till att terminen börjar på högskolan, så att jag faktiskt kan göra något vettigt istället för att stirra in i en vägg i ett halvår (för något jobb lär man ju inte få i Ludvika i dessa tider, när folk blir varslade hit och dit).

Så, rolig nyårsafton det här blev då! Tack för den, VM.

Bra och dåligt idag

Dåligt
Jag har huvudvärk, förmodligen orsakad av en kombination av sömnbrist och förkylning.

Bra
Jag får sovmorgon imorgon, då äldstingen följer med till yngstingens läkarbesök imorgon bitti.

Dåligt
Jag kommer förmodligen inte kunna somna i natt heller på grund av tidigare nämnda tupplur, så för att sova ikapp kommer jag behöva sova minst fram till lunch...

Bra
Tydligen kan jag få börja använda bilen till att uträtta vissa ärenden om kvällarna igen.

Dåligt
Jag fick inte veta det förrän EFTER att jag besvärat Elli om att skjutsa mig till biblioteket, banken och Sentry (det var visserligen trevligt att få lite sällskap, men ändå...)

Crap!

Jag lyckades precis sova bort 1½ timme här på blanka eftermiddagen.
Det kändes som en så bra idé just när jag satte mig ner i fåtöljen, men nu i efterhand känns det mest korkat. Antagligen blir det ännu mer överjävligt att somna ikväll än vad det varit hittills (vilket inte säger lite).

Wonderful!

torsdag, december 25, 2008

Meny Julafton 2008

Frukost:
Macka med marmelad

Lunch:
Mac 'n cheese

"Middag":
Tuna sandwich

Jag vill ha sill, Janssons, kokt potatis, och världens godaste quorn-bullar!

Lite musik

Så här på julen är det ju trevligt med lite fin musik. Det här är väl knappast julmusik, men det är ändå fint, så jag tänkte att någon kanske var intresserad.

onsdag, december 24, 2008

Jul?

Ja, förkylningen har ju blivit värre och värre. Jag har hostat, nyst, snörvlat och haft mig hela dagen. Och samtidigt har jag grinat, vilket inte gör saken bättre.
Jag pratade med mina kära föräldrar på telefon för ett tag sedan, och det gjorde ju inte saken mycket lättare. Eller, på sätt och vis gjorde det nog det... Men ändå inte, liksom.

Aja, så nu har familjen här åkt iväg till festen hos familjen F, och jag stannade hemma. Jag pallade inte att följa med, dels för att jag känner mig för förkyld för att sitta och vara social med främlingar. Men allra mest för att jag inte tycker att det är en bra idé att sitta och storgrina bland främlingar, och på så vis förstöra allas kväll... Inte så sugen på det just nu.

Nu har jag i alla fall laddat ner Kalle Ankas Julafton, och jag är på god väg med Karl-Bertil Johnsson, så det ska kunna bli LITE julstämning här åtminstone. Dessutom fick jag julgodis från mamma, så det ska avnjutas framför Kalle senare idag.

Vidrig jul

Jag vill åka hem till Sverige! Till sill, pepparkakor, nejlikosmyckade apelsiner och garntomtar i granen...

Istället sitter jag i ett halvt insnöat Wisconsin och bakar citronkakor (jävla juligt, eller hur?).

Vi ska åka iväg till familjen F idag, men ska jag vara ärlig så vill jag verkligen inte. Jag vill hellre sitta själv här i huset och hosta, snörvla, nysa och grina i min ensamhet. Tillsammans med min stickning och inspelade avsnitt av Craig Ferguson, Jay Leno och Letterman. Och kanske lite julspecialer på TV.
Jag är förkyld som en jävla gnu, jag saknar min familj, och jag känner inte alls för att vara social med främlingar idag.

Samtidigt känns det ju fruktansvärt tragiskt om jag ska sitta själv, och jag vet att jag nog BORDE följa med. Men hur kul kommer det vara när jag bara kommer sitta och hålla tillbaka gråten hela tiden?

Nu ska jag ta en snabb dusch, och sedan ska jag ringa hem (och försöka att inte storgrina i telefonen).

God jävla jul på er!

tisdag, december 23, 2008

God jävla jul

Det känns som att det kommer bli en toppenjul i år. Jag hostar så jag nästan spyr, och min kära VM tror att jag är nanny och städerska i ett...

Idag ska jag, förutom att passa barnen ett tag:

Polera alla diskbänkar i köket
Dammsuga tvättstugan
Moppa tvättstugan
Dammsuga hallen
Moppa hallen
Dammsuga gången från garagedörren
Moppa gången från garagedörren
Dammsuga badrummet (allas, inklusive gästbadrum)
Moppa badrummet
Dammsuga båda vardagsrummen


Aja, jag ska väl vara glad för att jag slipper damma hela skiten också, eller tvätta fönstren, och för att hon så snällt lät mig "komma undan" från att ta reda på hennes skit på köksbordet.

Tack, jag är ytterst tacksam för att det bara bryts mot 90% av städreglerna. Hittills...

Nu ska hon ju enligt egen utsaga "se till" att jag jobbar alla 45 timmar i veckan, oavsett om ungarna är hemma eller inte. Så det finns antagligen mer städning att se fram emot här i huset.

Varför åkte jag inte hem över jul? Varför?


Update:
Glömde jag säga dammsuga och moppa hela köket och matsalen också? För det ingick visst också...

Boknördstest

Jag tyckte det här var förvånansvärt roligt, måste jag säga. Men så är jag ju en tönt också :P

Sverige-desperat

Det märks att Carin saknar Sverige när hon sitter och lyssnar på Broder Daniel på YouTube. Jag tycker inte om Broder Daniel.
Dåligt engelskt uttal och lite falsksång är inte riktigt "ner min gränd", så att säga, men saknar man kära Svedala så duger även detta som lite gråtvänlig musik.

"When I say Hip Hop you say Harry!"

Idag upptäckte tjejerna ett program på TV som de inte sett förut: Hip Hop Harry.
Det består av ett gäng dåliga barnskådespelare som dansar och sjunger med en stor, fet, diarréfärgad tygbjörn. Som rappar. Och har en "cool" keps på sig.


Det var så jag ville kaskadspy över hela köket när de slog på skiten.

För att...

... John Lennon och Paul McCartney är det närmaste en människa kan komma till att vara Gud. Och Beatles rockar röv!

lördag, december 20, 2008

Fler utlandsäventyr?

Igår sökte jag efter ett gammalt mail i min inkorg, och hittade då ett mail som jag skickade i slutet av gymnasiet. Det gällde att åka och jobba i London över några månader, och helt plötsligt kände jag hur mycket jag saknar London och det där började locka igen.
Jag vet inte exakt när jag hade tänkt mig att jag skulle göra det, men det vore så fantastiskt roligt att få bo där ett tag, verkligen lära känna staden. Dessutom skulle jag ju vara så mycket närmare min kära Sis, och jag skulle faktiskt kunna träffa henne betydligt oftare. Jag saknar min Anna... :( Har inte träffat henne på ett helt år nu, vilket är alldeles för länge.

Jag får la tänka på saken, se om det kan gå att genomföra, för satans roligt vore det.

Dags för frukost!

Händelserik kväll

Här sitter man och jobbar natt igen, men den här gången är jag inte bitter (no, really, I'm not).
När VM gick igenom grejer i källarförrådet ikväll rullade några tunga IKEA-skrivbordsben ner från den översta hyllan (ca två meter upp) och landade rakt på hennes fot.
Det blöder satan, en halvt hysterisk 6-åring växlar mellan att gråta otröstligt och försöka trösta sin mamma som ligger på golvet och nästan svimmar av smärtan. 9-åringen ringer vänner till VM, familjen F (som bor några minuter bort), för att be dem komma och skjutsa henne till akuten, medan jag springer för att hämta First-Aid Kit, is, samt låsa upp ytterdörren. Efter det kommer jag tillbaka ner i källaren, och jag vet inte riktigt vad jag ska göra, för att vara ärlig. Jag försöker hjälpa VM, genom att försöka lägga is på tårna, samt instruera henne att hon måste höja upp foten. Dessvärre märker jag att hon inte riktigt svarar, och ögonen är ganska blanka av smärta vid det här laget. Så jag försöker istället ta hand om flickorna i väntan på att Fs ska komma och kunna ta över sjukvårdandet (fru F har viss medicinsk bakgrund, tydligen). Dessvärre är det inte helt lätt att lugna ner tjejerna heller, eftersom de ser att VM blöder kraftigt och har fruktansvärt ont. Men jag gör mitt bästa.
Efter vad som känns som en evighet kommer Fs, och då blir det så mycket lättare. Fru F beordrar VM att låta henne kyla ner foten, jag hämtar en blöt handduk, som hon sedan virar runt foten, och sedan bär det av till akuten.

Kvar står så jag i hallen, med två hysteriska barn som gråter efter mamma... Minstingen ser ut genom dörren när de åker iväg och är fullständigt otröstlig. "She's probably not gonna be back for like two weeks" hulkar hon fram mellan gråtattackerna, och jag försöker försäkra henne om att mamma kommer vara tillbaka när hon vaknar imorgon. Men det går inte riktigt fram i en stackars livrädd 6-årings huvud...

De ringer mormor, som blir livrädd då hon hör två storgråtande barn i telefonen, och inte kan urskilja något de säger. Jag får förklara läget, och försäkra henne om att det inte är några livshotande skador det handlar om.
Efter samtalet med mormor verkar det som att det tar slut på gråten, och jag lyckas få dem att sätta sig i vardagsrumssoffan. Där spenderar de så resten av kvällen, tittar på TV och äter våfflor med sirap och grädde (man får äta sånt till kvällsmat när ens mamma är på akuten).
De somnar till slut i soffan, och det är inte helt lätt att få upp dem till sängen på övervåningen. 6-åringen kan jag lyfta, men det är inte HELT kul att bära henne uppför trappan. 9-åringen är det helt uteslutet att jag kan lyfta, så henne måste jag väcka för att få upp henne, vilket känns väldigt nedrigt, men vad gör man? Jag ville inte att de skulle vakna när VM väl kom hem, så då var de tvungna att flytta sig upp till övervåningen.

Anywho, vid 23.15-tiden kommer så VM hem tillsammans med fru F. Hon har fått diverse smärtstillande och är lite skojsigt nerdrogad, och berättar med ett leende att hon har krossat sin stortå. Den är bruten på minst tre ställen, nageln kommer ramla av ett antal gånger, och hon har massor med små skärsår (vass metallkant är inte att leka med). Hon har fått instruktioner att fortsätta gå på smärtstillande, hålla foten upphöjd, samt att lägga is på tån en gång i timmen i tjugo minuter. Det känns som att jag kanske behöver påminna henne lite om det när hon går på smärtstillande. Hon är ju inte helt klar i huvudet, vilket är förståeligt.
Jag måste säga att jag var lite nervös för att besöket skulle ta hela natten (man vet aldrig med akutmottagningar en fredagkväll strax före jul...), och jag var verkligen inte beredd på att hon skulle vara hemma redan före midnatt, så det var en glad överraskning för alla inblandade.

Så! Nu ska jag sova. Det är verkligen hög tid för det.

Tack för mig och god natt!

Precis vad jag ville säga...

... om jag bara kunnat formulera det lika bra.

Jag har läst lite blandade bloggar de senaste dagarna, och idag har det varit en hel del av Trettio Plus.

Nyssens hittade jag det här inlägget, och igenkänningsfaktorn var väldigt hög.
Det har nog hänt kanske en gång i mitt nu 21-åriga liv att jag kommit ihåg vad en person heter efter att ha träffat dem en gång/skakat hand. Det fungerar helt enkelt inte. Många gånger känns det verkligen som att jag är alltför fokuserad på att jag inte ska råka presentera mig med fel namn ("Pipilotta Krysmynta Rullgardina..."), eller något annat korkat, för att höra vad personen i fråga säger.
Skönt att veta att det inte är BARA mig det är fel på...

Inget gott som inte har något ont med sig

Igår kväll fick jag veta att TVn här i källaren nu äntligen fungerar (inte den på mitt rum, men den ute i vardagsrummet/biblioteket/träningsrummet). "Jippie!" tänker en intet ont anande Carin. "Jag kan äntligen sitta ifred och titta på TV även på kvällar och helger!"

Så här i efterhand känner jag att jag borde förstått att det var för bra för att vara sant. Trots att det finns två andra TV-apparater (har för övrigt inte använt det ordet på väldigt länge) i huset så har nu tjejerna bestämt sig för att de måste sitta vid den här nere. Och som vanligt är volymen på max, så att det hörs bra även genom min stängda dörr.

Mys.

Hoppe och skit, en lista!

Det var nu evigheter sedan jag la ut någon fånig lista här, så jag tycker att det är hög tid att återgå till mina gamla vanor.
Så här kommer den (första i en lång rad?)

Hur gammal är du och vad känner du inför din ålder? Jag är 21 (men tror ofta att jag fortfarande är 20), och jag känner mig ibland jättegammal (snart fyller jag 22, och det är ju nästan 25, vilket är halvvägs till 50, och när man är 50 har man ganska garanterat levt större delen av sitt liv) och ibland känner jag mig som en sketen liten barnrumpa, helt utan erfarenheter eller kunskaper. Vettefan vilket jag föredrar...

Vilket stjärntecken är du och hur typiskt detta är du? Lejon och VÄLDIGT typisk, på gott och ont.

Vilka frågor brinner du (eller har åtminstone brunnit) för? Vanliga, hederliga grundläggande mänskliga rättigheter till alla!

Är det sant att man kan tyda en människa efter musiksmak? Nja, inte helt, men liiiiite kanske...

Hur radikalt har din musiksmak förändrats de senaste fem åren?
Kommer nog inte ihåg vad jag lyssnade på för fem år sedan... Jag antar att min musiksmak har bräddats ganska rejält, dock. Det känns lite så.

Vi har alla våra gränser. Du skulle aldrig umgås med någon som lyssnade på och faktiskt tyckte om...? Vit makt-musik.

Har du fått höra att du liknar en annan person? Vem? Anser du att du gör det? Ja, min mamma och min syssling (hon heter dessutom Maja, och mitt mellannamn är Maja-Lisa, så det blev ännu lite mer likt på så vis).

Vilken figur i ”The Simpsons” påminner mest om dig? Jag är en blandning av Homer (lat som fan) och Lisa (geni :P)

Vem skulle spela huvudrollen i filmen om ditt liv? Kate Winslet, helt klart! (Hon har ju NÄSTAN rött hår, och dessutom är hon nog min favoritskådespelerska, så jag skulle kräva att det blev hon)

Behåller du helst dina bilder i färg eller svartvitt? Färg

Hur fotogenisk är du på en skala 1-10? Om jag gör min "Magnum"... 13


Vilken sorts människor stör du dig allra mest på?
Människor utan självdistans, samt människor som känner ett behov av att få andra att må dåligt/peka ut andras svagheter för att må bättre själva.

Vilka är de värsta misstagen man kan begå då man skriver en text? Särskrivning, "mej", "dej", "dom" (istället för "de" och "dem"), samt att ALLTID skriva "dem".

Låt oss vara fåfänga för ett slag; hur ser din absoluta drömkvinna/drömman ut? Lite Denzel Washington eller Johnny Depp skulle ju inte vara fel...

Vilken klädstil är mest smaklös? Kolla in några gamla Madonna-videor från 80-talet så har du ditt svar.

Hur skulle du helst klä dig om du bara hade möjlighet? I snygga, välsittande designer-kläder antagligen.


Vilka skönhetsprodukter använder du regelbundet?
Mascara, rouge, eyeliner, ögonskugga, ibland lite foundation, hudkrämer, diverse hårprodukter från TreSemme's Flawless Curls-serie.

Dömer du människor efter deras utseende? Till viss del, ja.

Äter du en matsked färsk hundspillning för 1.000:-? Nej, det ska till betydligt mer för att få mig att äta hundbajs...

Om tillfället gavs att äta en maträtt gjord på människokött, skulle du ta det?
Aldrig.

Vilket fordon åker du helst bara för att komma bort? Jag är ju i bilens förlovade land, så här är det i alla fall bil, men hemma i Svedala föredrar jag cykel (det finns ju faktiskt cykelvägar där)

Hur fånigt är egentligen rökförbudet på en skala 1-5? Inte ett dugg. Det är lite äckligt att röka inomhus, och dessutom stinker man helvete efter en kväll på "The sunky hake" där man får röka inomhus.

Visslar du bättre än du sjunger? Nej, verkligen inte. Visslar väl helt okej, men knappast mer än så.

Läser du hellre än du skriver? Beror helt på humör

Nämn en enda superkraft du önskar dig besitta? Att kunna "scanna" människors huvud och se om de är elakingar :)

Hur pass laglydig är du och varför? I'm the original retard rebel, baby! Jag bryter bara mot såna lagar som inte är så viktiga, som att stanna vid rödljus, inte köra mot enkelriktat och sånt :P

Vilket brott anser du vara allvarligast? Särskrivning och mord. De är på samma nivå.

Vilket är ditt absoluta drömyrke? Jag drömmer lite om UtbildningsRadion... Eller att få en bra idé och skriva böcker... Eller att få inspiration och skriva musik...

Hur skall du göra för att förverkliga dina framtidsplaner? Plugga hårt, öva mer och låta mig inspireras!

Dricker du must? Det händer la, men det är ingen jättefavorit

fredag, december 19, 2008

Som ett plus i kanten, liksom:

Alla mina kläder från igår, samt mitt hår STINKER rök från the sunky hake som vi besökte igår...

Toppen inför en heldag med tjejerna samt visst umgänge med VM.

Dagen börjar bra

När jag tittade upp på klockan efter att ha stängt av ringningen förväntade jag mig att den var 6.35 eller så, eftersom jag bara hört en ringning. Men icke. Klockan är 7.02, jag skulle ha väckt tjejerna två minuter tidigare, och jag har alltså lyckats sova mig igenom 35 minuter av mer eller mindre konstant ringande...

Som grädde på moset får jag veta att de inte har någon skola idag, (it's a snowday, people) vilket innebär att jag kommer vara fast i huset med dem hela dagen, med mina dryga 3½ timmes sömn...

Det här kan bli intressant.

Things to do in Delafield when you can't sleep:

- Skriva en fånig "låttext" om att man inte kan sova, och lägga ut den på sin blogg för allmän beskådning och förnedring

- Lyssna på David Atterborough's lugna röst på Planet Earth som man lånade på biblioteket tidigare i veckan

- Läsa lite blogginlägg och börja prenumerera på ett gäng nya bloggar

- Hosta

- Göra om sin bloggpresentation

- Ha ångest över hur trött man kommer vara dagen efter, eftersom det nu bara är 4 timmar kvar till uppstigning



Och detta är bara några av sakerna man kan sysselsätta sig med här, ska ni veta.

Ny hitlåt? :P

Sjung på melodin till refrängen i "Disturbia"

Insomnia
Staring into my night light
Insomnia
Tossing and turning through the night
Insomnia
Will I fall asleep tonight?
Insomnia

Insomnia-a-a!

Helvete! (nästan)

Jag skulle alldeles nyssens ställa min klocka för väckning inför morgondagen, och inser då att telefonen inte är i min väska. Jag är då säker på att den ligger i min jackficka, vilket den allt som oftast gör, så jag går upp till ytterdörren och letar igenom sagda jackfickor. Ingen mobil. Aningens nervös går jag tillbaka ner till mitt rum för att leta igenom väskan igen (den är stor och det har hänt förut att saker har gömt sig i alla väck och fack). Tömmer ur hela väskans innehål på sängen. Ingen mobil.

Skräckscenariot som utspelar sig i mitt huvud vid det här laget är att jag glömt/blivit bestulen på min mobil på "the sunky hake" som vi besökte ikväll (karaoken inställd = antiklimax, så vi sökte det näst bästa, vilket var en inrökt bar längre bort på Capitol). Jag vet att i så fall ser jag den aldrig igen, och det blir lagom roligt att förklara för min kära värdmamma...

Efter att ha haft ångest i en minut eller två drar jag mig till minnes att Elli höll i mobilen när jag precis plockat upp henne, och att jag kanske inte la ner den i väskan efter det. Så jag går upp från min källarhåla igen, fylld av ångest och oro, tackar gudarna för att "VP" tömt ur garaget på skit idag så att bilen står parkerad där istället för ute på garageuppfarten, och när jag öppnar bilen ser jag att mobilen ligger där och väntar på mig. Tack Gud, Allah, Tor, Freja och Buddha!

torsdag, december 18, 2008

Putt!

Om det inte är något särskilt börjar min arbetsdag klockan 7, med att jag väcker tjejerna. Så även idag, trodde jag.
När jag kom upp till köket/vardagsrummet för några minuter sedan säger pappan (som stannat över natten för att fixa klart tjejernas rum) att han får upp och iväg dem idag, så jag kan gå tillbaka och lägga mig om jag vill.
Jag uppskattar ju gesten (och jag är säker på att tjejerna är överlyckliga över att ha pappa där på morgonen för en gångs skull), men det hade ju varit trevligt om någon hade berättat det för mig redan igår, så att jag faktiskt hade kunnat låta bli att ställa klockan på 6.25 och pina mig upp. Det hade varit betydligt skönare att faktiskt få sova oavbrutet några timmar till...

Men men, nu ska jag i alla fall lägga mig igen och försöka få åtminstone en extra timmes sömn.

God morgon!

Woohoooo!

Jag har ett riktigt rum!

Det tog sex veckor, men nu har jag faktiskt möbler i mitt rum. Det var som en glad överraskning så här på kvällskvisten, när jag kom hem från vår lilla fika på Starbucks (decaf, såklart, eftersom vi inte vill späda på sömnbristen ännu mer).
Kära Jenny åker ju till Finland imorgon, för att fira jul och nyår där, så vi sa lite hej så länge... Jag passade också på att lämna över varsin julklapp till flickebarnen, när vi alla var samlade så här strax före jul.

Nu ska jag sova. Imorgon ska jag äntligen organisera mitt rum, så att jag faktiskt kan börja känna att jag bor här.

Goder natt!

onsdag, december 17, 2008

Trött och förkyld

Det känns som att det är ett tema på veckans inlägg. Ledsen om det är långtråkigt, men så ser mitt liv ut för tillfället, så det är vad jag skriver om...

Jag hade ju trott att det skulle bli lätt att somna igår kväll, eftersom jag fick alldeles för lite sömn natten till igår. Men icke. Jag låg vaken till runt kl 2 (visserligen en förbättring mot 2.45-3 natten innan), så det blev ju knappast till att ta igen någon sömn där direkt.
Idag har jag i alla fall bestämt mig för att kämpa mig igenom tröttheten, och låta bli att ta mig en tupplur. Det kanske kan göra det lättare att somna ikväll om jag är supertrött då (är skittrött redan nu, så det ska nog bli ännu bättre till kvällen)äre.

Direkt efter att jag satt tjejerna på bussen hoppade jag in i bilen och åkte iväg för att göra lite ärenden. Tanka bilen, köpa lite halstabletter, införskaffa lite julklappar och så. Så jag kände mig otroligt effektiv som såg till att göra det på en gång. Tills jag insåg att jag glömt att ta med mig sakerna som jag skulle lämna tillbaka på biblioteket, samt paketet som jag ska skicka till min kära sis i Skottland... Så det blir la till att åka ut en gång till idag innan tjejerna kommer hem. Så: bajs!

Nu ska jag ta mig en dusch, så jag känner mig lite mysigare inför resten av dagen.

Ha dä!

Hell day

Ungarna var trötta på eftermiddagen idag, och de var riktigt vidriga att handskas med. De bråkade hela tiden, ville äta chips och chokladpudding före middagen, sprang omkring i hela huset, skrek som galningar och var allmänt obnoxious.
Så om jag inte hade ont i halsen så det räckte innan så har jag det definitivt nu, efter en hel eftermiddag av skrikande och bråkande med skitungar. Imorgon kommer i alla fall pappan hit på eftermiddagen, så då får jag lite halvt ledigt. Han ska visserligen bara vara här och måla tjejernas rum, men tjejerna brukar ju vara med honom så fort han är här, vilket ger mig i princip helt ledigt. Det kan behövas efter dagens slit...

Imorgon kväll ska vi säga lite hej då till kära Jenny, som åker hem till Finland över jul och nyår. Det kommer bli tomt här utan henne, men hon är ju tillbaka snart, så vi ska nog överleva. Det blir desto konstigare när Elli åker i januari... :S

Nej, nu ska vi inte tänka på sånt.
Dags för dagens dos av SNL och lite stickning. Jag måste ju försöka hinna göra klart den här tröjan medan det fortfarande är kallt och uschligt ute, så att jag faktiskt får nytta av skiten :P

Bajs bajs!

tisdag, december 16, 2008

Checkar och drive-thru banking

Så jag åkte in till M&I för att lösa in min lilla check. För det första tycker jag att det är ganska hysteriskt roligt att folk faktiskt använder checkar här. Det är så otroligt 80-tal på något vis. Men jag måste säga att jag känner mig lite speciell när jag löser in mina checkar. :P
Anywho, när jag åker dit tycker jag att det är en bra idé att använda deras drive-thru banking, så att man slipper parkera, gå ur bilen och stå och köa där inne. Det är så mycket lättare liksom (dessutom är det lite roligt att det finns en drive-thru bank, så det är bäst att passa på att använda skiten...). Det hade säkert varit väldigt lätt om det inte varit för att mitt fönster hade frusit fast(vilket jag borde kunnat räkna ut, eftersom dörrarna var lite fastfrusna när jag skulle skjutsa flickorna till bussen imorse). Så istället för att bara "veva" ner fönstret var jag tvungen att öppna dörren och liksom sträcka mig runt den. Självklart lyckades jag också tappa själva checken precis när jag skulle lägga in den i den lilla lådan. Så jag fick glatt krångla mig ut ur bilen och leta reda på checken som landat på den blöta marken innan jag kunde lägga den i lådan och till slut få mitt kvitto. Det hade med andra ord varit betydligt smidigare att bara parkera, gå in på kontoret och lösa in checken där. Men hur skulle jag kunnat veta att det skulle bli så komplicerat?

Åter till SNL samt lite stickning!

Fullmåne?

Jag var trött igår, men av någon anledning kunde jag ändå inte sova. Jag försökte alla min vanliga trick: läste, skrev lite, tittade lite på DVD, lyssnade på musik, hade fullständigt tyst och kolsvart. Inget hjälpte, jag låg vaken till runt 2.30, då jag lyckades somna en aning, men sedan vaknade jag igen vid 4-tiden och kunde inte riktigt somna om då heller. Så totalt har jag väl fått 2½-3 timmars sömn under natten, så det var ju inte en jättepigg Carin som kom upp ur sängen imorse.
Efter att tjejerna kommit iväg till skolan städade jag upp köket, tittade på Letterman som jag hade på TiVon, och sedan gick jag och la mig och sov igen. Det var inte helt lätt att somna nu heller, men jag lyckades ändå få två timmars sömn, vilket var väldigt välbehövligt.
Nu har jag klämt i mig lite lunch, och strax ska jag dra mig iväg till banken för att lösa in min check, fixa all tvätt, och sedan är det dags att ta sig en snabb dusch innan tjejerna kommer hem.
Förhoppningsvis kommer jag kunna somna ikväll, så att jag inte är så här utslagen imorgon också, för det är aningens jobbigt.

Ha dä!

Fortsättning på dagen

På något underligt sätt blev det bättre på eftermiddagen än det var på morgonen, vilket är ytterst förvånande, eftersom yngstingen var ännu tröttare då. Det var förmodligen för att jag lyckades hålla dem sysselsatta under i stort sett hela kvällen. Vi spelade spel, åt middag, och när Kirsten kommit hem tittade vi på klipp från Idol-auditions för att hitta de absolut värsta sångarna någonsin :P
Så vi har haft oss en riktigt trevlig kväll tillsammans, måste jag säga, men jag hade hoppats på att de skulle gått och lagt sig tidigt ikväll, men nu är kl 20.38, och de är fortfarande uppe i köket (hör dem genom taket). Så har jag otur blir det en djävulskaps-morgon även imorgon...

Nu ska jag njuta av SNL igen. Måste hinna titta på hela säsongen före onsdag, eftersom jag inte kan låna om den... Många timmar kvar att titta på, med andra ord.

Höres, vänner!

måndag, december 15, 2008

Trötthet

Har nu spenderat en hel del timmar av dagen sovande, först i min säng/tortyrredskap och sedan på soffan...
Känner mig liiiite piggare nu, men inte mycket.

Det var en knepig morgon imorse. Yngstingen var svintrött. Hon ville INTE upp ur sängen. Jag var i princip tvungen att DRA upp henne efter att ha lockat, pockat och tjatat i över tio minuter. Vid det laget hade hon kommit in i en fas av "get away from me!", vilket alltid är lika roligt...
Äldstingen gick upp ur sängen snabbt och ganska smärtfritt, men sedan valde hon att sitta i sitt rum och bara rita i över tjugo minuter, istället för att faktiskt klä på sig, vilket jag bad/sa åt henne att göra otaliga gånger under den tiden.
Efter att yngstingen till slut kommit upp och valt ut en outfit för dagen (vilket tog betydligt längre tid än det borde) skulle hon så få på sig fanskapet också, vilket tog en evinnerlig tid. Jag var där och försökte skynda på processen ständigt, men helt plötsligt hade det gått 40 minuter och de hade varken borstat hår, ätit frukost eller borstat tänderna. Detta var ett klart problem, eftersom vi normalt brukar vara helt klara och börja ta på dem ytterkläder runt 50-55 minuter in i morgon"ritualen".
Det blev inte bättre av att yngstingen vid det laget var oerhört upprörd och ville ringa mamman. Jag visste mycket väl att hon då skulle prata minst tio minuter, vilket skulle betyda att vi skulle missa bussen, så jag sa att hon var tvungen att vara färdig med borstning av hår och tänder innan jag gav henne telefonen. Då började hon grina ännu värre och vägrade röra sig ur fläcken, ända tills äldstingen (tack och lov!) övertalade henne om att hon måste göra sig i ordning.
Efter att borstningen var färdig fick hon så telefonen, vilket förmodligen var ett misstag, eftersom hon fortfarande inte ätit sin frukost... Så efter att ha suttit i telefonen ett bra tag, och vi passerat den tiden vi borde ha gått ut för att vänta på bussen, kom hon till slut in i köket för att äta. Och se på fan! Trots att jag frågat henne ett flertal gånger vilka flingor hon ville ha och hon sagt "give me whatever" (jag hade till och med frågat om hon ville ha Alpha Bits, som hon brukar fråga efter, och hon sagt "sure"), så börjar hon nästan gråta när jag ställer fram en skål med AlphaBits på bordet. "I didn't ask for AlphaBits!" Jag svor aningens på svenska medan jag hällde ut skålen med flingor i diskhon. Hon fick två sekunder på sig att säga vad hon ville ha, och nu visste hon minsann (samma som storasyster, såklart).
Ibland vill man bara... jag vet inte... skrika rakt ut!

När vi så till slut kom ut, tio minuter senare än vi brukar, var det svinkallt och fruktansvärt blåsigt, så då var jag faktiskt glad över att vi var lite sena, så vi slapp vänta så länge. Lyckligtvis stod en snäll mamma nere vid busshållplatsen med en bil, och lät oss hoppa in medan vi väntade. Så nu vet jag i alla fall att det är dags att ta bilen de 150 meterna ner till hållplatsen. Det är nog bara i USA som det ens är det minsta okej och man inte anses fruktansvärt lat om man gör det...

Jaja, nu ska jag kolla på lite Tonight Show från Tivo, sedan är det dags att vika tvätt och sedan hämta tjejerna från bussen. Oh joy!

Candy Cane Lane




















































































































































Det här sista huset är min favorit. Bland alla dessa översmyckade hus kommer så detta lilla. Jag kan se hur ägaren kommer ut i en skabbig morgonrock och slänger ljusslingan över häcken: "Här har ni lite J*VLA julpynt! Där! Är ni nöjda nu?! Jag har julpyntat nu!"
Detta är humor på hög nivå, mina vänner...

Back in business

I förrgår fick jag för mig att jag skulle prova om internet fungerade, trots det stora röda krysset nere i högra hörnet (man ska aldrig RIKTIGT lita på teknologi, ni vet). Och hoppe och skit, det funkar! Så nu känner jag mig fruktansvärt korkad för att jag inte försökte göra detta för ungefär en månad sedan... Men men, bättre sent än aldrig. Nu vet jag i alla fall att det inte är värt att dra hit Geek Squad. Så länge internet fungerar så klarar jag mig finfint. Resten får fixas när jag kommer hem till Svedala :P

Anywho... För tillfället känns det lite EXTRA kallt här i min källarhåla. Det kan möjligtvis bero på att jag alldeles nyssens kom hem från ett besök på Candy Cane Lane, där månadens au pair-möte hölls. Det var väldigt tacky hela grejen, men rätt underhållande. Det visar sig om jag lyckas få in bilder idag eller inte, så ni får se eländet (kameran vill lägga in ALLA bilder varje gång jag försöker importera de nyaste, vilket är lite frustrerande). Det hade säkerligen varit betydligt roligare om det inte varit för att det regnade under hela vår promenad. Trots att jag alldeles nyligen impregnerat mina skor blev jag fullständigt dyblöt om vänsterfoten (högern blev bara lite lagom våt), vilket ledde till att jag var iskall om fötterna på vägen hem, efter ett stopp på Applebee's med Jenny, Malou, Ellinore, Ida och Leila. Nu har jag åtminstone fått på mig varma, sköna mjukisbyxor, torra strumpor och ett par varma tofflor, så nu känns det aningens bättre.

Jag ska väl se till att skriva lite oftare nu när jag faktiskt kan, men det får räcka för idag, för nu tänker jag titta på Saturday Night Live. Det är den första säsongen någonsin, från 1975-1976. Jag hittade den på biblioteket i veckan och kunde inte låta bli att låna den. De flesta skämten är väl aningens inaktuella (typ alla "Weekend update with Chevy Chase"), men det är ändå ganska undehållande, och de har en hel del intressanta musiknummer med också.

'Til next time, my darlings!