lördag, november 22, 2008

Dagens citat2

Malou:

Man har inte riktigt levt forran man sett mig gora "Bohemian Rhapsody" pa fyllan och utan mina byxor!

Dagens citat

Malou:

Jag har i alla fall pa mig byxor!

Sad, I tell you...

Okej, klockan ar typ tjugo i tio har i Wisconsin, och vi har slut pa vin. Det ar nagon kilometer till affaren, sa det ar for langt att ga i den har kylan, och ingen av oss ar i skick att kora oss dit for att inforskaffa mer dricka. Inte ens med den mer liberala gransen for rattfylleri som finns har i Amerikat...
Det ar sorgligt, I tell you that...

Nu sjunger vi med till "Bohemian Rhapsody" och Malou slar handen i vaggen... En bra kvall allt som allt, kort sagt... :P

God kvall!

fredag, november 21, 2008

Kyla is a bitch, baby

For nagra dagar sedan fick alla au pairer i vart cluster ett valdigt utforligt informationsmail fran var kara AD, Debbie. Det handlade om hur man ska kla sig och bete sig under vintermanaderna har i Wisconsin.
Som svensk, som ar van vid kyla langt under nollstrecket, kandes mycket av informationen valdigt overflodig. (Som nagon med ett nagorlunda normalt intellekt kandes det dessutom ganska onodigt att paminnas om att inte lata motorn ga pa bilen nar den star i ett stangt garage.) Pa hur allt var formulerat i mailet lat det ungefar som att -1C ar oerhort dodligt, och att man maste vara ett geni for att kunna overlista denna onda kyla.
Jag ar fullt medveten om att det finns manga au pairer som inte ar vana vid nordisk kyla (manga tjejer fran Brasilien har, och de har aldrig sett sno ens), men ursakta mig... Hur svart ar det egentligen att forsta att nar det ar kallt sa tar man pa sig extra mycket klader. Jacka, langkalsonger, vantar, mossa, halsduk, extra strumpor, samt ett par varma vinterskor. It's not rocket science, people!
Jag har bott i Sverige i 21 ar, varit ute i -35C langa stunder (hunden behover en promenad oavsett vader), och jag har minsann aldrig fatt nagra frostbites, och jag kanner ingen som har fatt det heller.

A andra sidan insag jag att jag nog varit valdigt nara att fa frostbites VALDIGT manga ganger (huden domnar, sticker och kanns varm och allt sant, ni vet), men ar man en svensk viking sa ar man! Man hardar ut!

This sucks, dude!

Officiellt jobbar jag inte just nu, eftersom flickorna sover.
Men jag kan inte lamna huset, da jag ar ensam med dem.
Jag ar alltsa fast i nagot mittimellan-helvete for au pairer. Fastlast i huset, men kan enligt pappan inte rakna det till mina timmar for veckan. Kanns riktigt surt, maste jag saga. Sarskilt eftersom de andra ar pa karaoke pa Moe's och har roligt, och jag vill vara dar istallet.

Imorgon ska jag i alla fall se till att fa hit lite folk, sa att vi kan ha lite skojsigt. Jag skickade precis ivag ett mail till vardmamman for att lata henne veta, sa att hon inte tycker att jag drar in framlingar i huset nar hon ar borta.
Jag hoppas pa att Malou och Jenny kan sova kvar har ocksa. Det kanns inte speciellt lockande att vara ensam i huset under natten. Var det i lordags forra helgen, och det var fanimej inte skoj. Jag har tittat pa alldeles for manga skrackfilmer for att kanna mig bekvam ensam i ett stort hus pa natterna. Dessutom har huset manga olika ingangar, varav flera ar glasdorrar som latt skulle kunna slas sonder om nagon ville komma in... Need I say more?

En bra sak, forresten! Jag fick veta fran "vardpappan" ("VP") idag att jag kan spela iPod i min bil! Det finns tydligen nagon liten kabel/sladd-sak som jag kan koppla in i min iPod och sa spelas den i hogtalarsystemet. Det betyder att jag inte behover branna ut en massa CDs (som jag anda kommer tappa bort efter tva timmar), are int bra sa sag?! :)
Det gjorde mig LIIIIITE lyckligare ikvall.


Idag har jag for ovrigt varit ledig i princip hela dagen, sa jag passade pa att traffa brudarna for lunch pa Noodles, samt lite "shopping" pa Brookfield Square (ingen kopte nagot, men Malou bytte ett par byxor och Elli lamnade tillbaka en troja). Efter det var Elli och Malou (ser ni, jag skrev inte ert nya kollektiva smeknamn, ar jag inte snall?) trakiga och akte hem, medan jag och Jenny drog oss mot Caribou Coffee pa Bluemound. Dar satt vi i nagra timmar, smuttade pa vart kaffe (vi hade varsitt, delade inte) och pratade om hundar, bajs, vagbelysning, och sex. En harlig kombination av samtalsamnen, med andra ord.
Jag kom hem lagom till nar "VP" och flickorna akte ut for en middag pa Applesbee's, vilken de inte kom tillbaka fran forran narmare 8-tiden, vilket betyder att jag hade kunnat stanna langre, alternativt foljt med hem till Jenny, istallet for att ha sett till att vara hemma till 7, da jag fatt i uppgift att jag skulle borja jobba... "VP" ar trevlig och allt sant, och han har varit valdigt hjalpsam med flytt och allt sant, men jag maste saga att jag ar VALDIGT glad over att det inte ar honom jag normalt jobbar med. Han ar alldeles for mycket av en tidsoptimist for min smak. Han har nog inte hallt nagon tid som han gett mig hittills, och det fungerar inte for mig. Jag tror inte att han skulle bli alltfor glad om hans chef sa att han skulle borja jobba kl 8AM, och nar han kommer dit pa morgonen far han veta att han inte behovs forran 1,5-2 timmar senare...
Nar jag kom hem ikvall hade han forresten kort igang en knappt halvfull maskin med disk, dar han bland annat stallt in en valdigt skitig gryta... Is it me, or is that just plain wrong?

Aja, snart ar Vardmamman tillbaka, och da hoppas jag att allt ska vara tillbaka till lite mer normala, mer planerade former.

torsdag, november 20, 2008

I rest my case

Sa jag nastan lite valdsam?

Jag menar VALDIGT valdsam!


Malou diz:
MACHALLA! kan du blogga eller??
Carin diz:
mah! Jag letar presenter till min lillebror! :P
Carin diz:
hetsa ner
Malou diz:
BLOGGA ELLER DÖDEN DÖ!



P.S. Ja, min MSN ar pa portugisiska. Jag har inte stallt om den till svenska efter att forra au pairen haft skiten. So sue me!

Tillbaka!

Jag har antligen internet igen, efter tva veckors torka. Nu tvingar Malou mig att blogga, nastan valdsam ar hon... Jag blir nastan aningens radd!

Om jag ska vara arlig ar jag alldeles for trott for att skriva nagot vettigt ikvall, men jag ska ta mig tid att skriva nagot ordentligt imorgon istallet. Sa ni far helt enkelt sta ut till dess.

Nojd nu, pojkslickar'n?

torsdag, november 06, 2008

Kommande nyheter

Jag vantar pa besked fran andra sidan Atlanten, och jag ar radd att det inte kommer vara positiva nyheter.
Pa satt och vis vill jag veta nu, sa att jag kan sluta forestalla mig det varsta. Pa satt och vis vill jag inte veta alls, for om det ar daliga nyheter vill jag inte hora dem.

onsdag, november 05, 2008

PRESIDENT Obama, baby!

Han gjorde det! Han gick fan och vann! Dra mig baklanges och kalla mig Gun-Britt! Jag vagar knappt tro att det ar sant...

Jag sitter och grinar pa min sang just nu... Forstar ni vilken otrolig dag det har ar? Det har skrivits historia idag, ar ni med pa det varlden?

Jag kan inte forestalla mig hur det kanns for de aldre som minns det hemska(re) fortryck som svarta utsatts for genom arhundradena. De ar antligen pa vag att fa nagon sorts upprattelse och rattvisa.

Jag vet inte vad mer jag kan skriva... Jag bara grinar av alla mina kanslor.

President Barack Hussein Obama II. Dar har ni det!

Come on, come on!

I do believe we're winning, baby!

Forhoppningsvis kan jag somna ikvall i vetskapen om att vi har en demokratisk president de kommande fyra aren...

tisdag, november 04, 2008

This is it!

Sjalvklart har jag forstatt sedan lange att det ar en stor grej att det for forsta gangen finns en svart presidentkandidat med i valet. Men idag, nar jag sag intervjuer med aldre svarta par som star i ko utanfor vallokalerna slogs jag pa riktigt av vilken otroligt historisk handelse det har ar.
De har maniskorna berattar om hur de nar de var unga inte kunde ga pa en buss hur de ville, kunde inte handla eller ens ga var de ville i staderna, och de kunde inte ens vara ute i vissa stater utan att vara radda for att de skulle bli slagna eller till och med dodade bara pa grund av sin hudfarg. De fick inte ens rosta! Och idag kan de ga till vallokalerna och inte bara rosta, utan rosta pa en svart man for president.
Det var oerhort kanslosamt att se dem beratta om detta, och oavsett hur det har valet slutar sa ar det en historisk dag, och jag kan inte forestalla mig vad den betyder for de som var med for 50 ar sedan da detta bara var en otroligt avlagsen fantasi.

Martin Luther King's drom har kommit nagot narmare sitt mal.

Election Day, baby!

Antligen ar det dags! Election!
Amerikanarna ar fullstandigt galna idag. Varenda nyhetssandning pratar BARA om valet. Alla andra fragor i varlden ar satta pa lite paus. Om sa historiens storsta jordbavning skulle intraffa under dagen och hela Tokyo skulle ligga i ruiner sa skulle de formodligen inte ens marka nagot forran imorgon.
Men, man far val ta det. Det har ar ju trots allt det enda "riktiga" landet i varlden, det vet vi ju.
Och ikvall vet vi forhoppningsvis vem som kommer styra varlden de narmaste fyra aren. Lat oss hoppas att det inte blir McCain/Palin/Joe the Plumber...

OBAMA! YES WE CAN!

måndag, november 03, 2008

BTW

Har jag glomt att saga att jag flyttar till ett nytt hus pa fredag, och att det verkar helnice?

I sa fall: Jag flyttar till ett nytt hus pa fredag! Det ligger 4 minuter fran Ellinore och 16 minuter fran Malou. Det ligger ca 2 minuter fran ett shoppingomrade som har nastan allt man kan be om (Marshalls, Kohls, restauranger, bank, Walgreens). Det har dessutom sjoutsikt, och jag ska enligt uppgift fran mamma S i princip ha en hel vaning for mig sjalv! Kan det bli battre?

Delafield, here I come!

Den Amerikanska Dumheten

I fredags nar jag var ivag med familjen for Trick or treating hos nagra av mammans vanner mottes jag aterigen av en gnutta av Den Amerikanska Dumheten.
Jag satt och diskuterade med de aldre i sallskapet (barnens mormor, samt ett aldre par. Btw, varfor hamnar jag alltid med de allra aldsta i sociala sammanhang?), och vi kommer in pa fordomar och liknande. Jag namner, pa skoj, att manga verkar tro att svenskar alltid ar langa och blonda samt att vi vandrar runt pa gatorna tillsammans med isbjornar. En av kvinnorna fragar, sa storsta allvar: "What, so you DON'T?"

Jag: (Djup suck) No, not really
Kvinnan: But you SEE THEM, right?

Det dar med geografi samt lite grundlaggande kunskap om var vissa djur bor ar inte Average Joe's (eller Jane's) starkaste sida verkar det som.

Tillaggas bor nog att det har aven ar en kvinna som namnde att hon inte bryr sig om politik for fem ore. Hon rostar alltid pa vad hennes man sager at henne ar bast...
Det ar sa man hedrar suffragetternas kamp for kvinnlig rostratt: lat mannen saga till oss vad vi borde rosta pa, eftersom vi uppenbarligen inte kan ta ett sa komplicerat och djupt beslut sjalva, sma veliga varelser som vi ar.

Jag tycker det ar tragiskt...

Heja Sverige!

Jag har verkligen aterupptackt svensk musik sedan jag kom hit. Det ar nagot sarskilt med att lyssna pa Ted Gardestad, Lars Winnerback, The Ark och Kent nar man befinner sig i utlandet.
Namnas bor kanske ocksa att vi pa karaoken i torsdags passade pa att sjunga lite svenska klassiker for varje Amerikan som rakade vandra forbi Moe's just da. Karaokepojkarna (John, Nate, Brian och ovriga, som for ovrigt tycker att det ar fruktansvart haftigt att vi ar svenska nannies :P) tyckte att vi var aningens galna nar vi alla fyra (Malou, Jenny, Ellinore och yours truly) stod och hoppade upp och ner till hela "Framling" samt "Helan gar", men det bjod vi pa.

Nagot som ar sa underbart med att vara svensk i Amerikat ar att man kan sta och prata svenska precis overallt och risken for att nagon ska forsta vad man sager ar minimal. Detta brukar vanligtvis firas av oss genom att man slanger ur sig diverse obscena uttryck och ord mitt framfor bade gamla damer och sma barn. De forstar ju anda inte, sa varfor inte bara gort?
Det kommer vara konstigt att komma hem till gamla Svedala och inse att folk faktiskt forstar vad jag sager hela tiden. Eller... Nu ar det ju mig vi pratar om, och det hander ju faktiskt ganska ofta att folk inte forstar/hor vad jag sager, aven om vi pratar samma sprak. Det dar med att prata i normal takt ar inte riktigt min grej, vilket vi aven det fick bekraftat pa karaoken forra veckan.
Sa har var det. Jag hade blivit framskickad av ovriga for att signa upp oss for att sjunga en lat tillsammans (jag valde glatt ABBA's "Waterloo", bara for att man MASTE sjunga ABBA pa karaoke om man ar svensk utomlands). Nar jag skulle meddela Brian vilka som skulle sjunga lyckades han hora ganska fel. Jenny blev Timmy, och Malou blev (hor och hapna) Allen. Jag havdar fortfarande att det delvis var hans fel, men Malou och Brian kom overens om att det var jag som pratade for snabbt och dessutom inte hade skrikit tillrackligt hogt, da vi stod ganska nara hogtalaren. Men halla! Jag skulle ju sjunga nagra minuter senare, inte fan vill jag val ga och bli hes alldeles innan det?

Hur som helst. Dags att ta hand om nasta laddning med tvatt snart tror jag, sa det ar bara att glatt ga ner i kallaren och kika om skiten ar klar snart...

Tills vi ses igen!

One more...

Eftersom Malou "glatt" meddelade mig att hon forvantar sig MINST ett nytt blogginlagg fran mig nar hon slar pa datorn ikvall tankte jag se till att hon har att lasa nar hon kommer tillbaka fran kinesiskan, den lillan slynan :P

Den har gangen tankte jag prata om politik. Som alla andra pa den har sidan Atlanten, och vad jag forstar aven hemma i Svea Rike.
Amerikanarna ar lite smat galna just nu, to say the least. Nar det kommer till at valja president sa verkar det inte som att det duger med att man inte tycker om den ena kandidatens varderingar/ideer. Nej, man maste desutom tro att han/hon ar livsfarlig.
Jag har spenderat valdigt mycket tid med flickornas mormor, L, de senaste veckorna, och hon ar helt tokig i Obama. Alskar honom! Pa en gang nar man ser McCain pa tv daremot, da blir hon fullstandigt fly forbannad. Alla hans forslag ar "Bullshit", "Shit" eller helt enkelt "Fucked up" (inte mina ord, jag skulle ALDRIG saga nagot sa oforskamt). Dessutom ar hon ganska saker pa att mannen ar aningens psykiskt stord, och vore direkt farlig for landet om han blev vald, eftersom han har ett alldeles for haftigt temperament (vilket skulle leda till lite impulsiva bombningar av diverse lander).
Jag kan val saga att jag inte ar direkt fortjust i McCain, och jag hoppas verkligen pa en demokratisk seger imorgon, men psykstord kanns lite att ta i, aven for en vanstersjal som mig.

Anhywho... Imorgon ar hela den har utdragna kampanjen i alla fall overstokad. Forhoppningsvis. Man vet ju aldrig om Bush och hans folje kanske far for sig att fuska lite i Florida igen (som vanligt) och drar ut pa det hela en vecka eller tva. Skulle ju inte direkt forvana mig. Det ar ju lilla Bush vi pratar om har.

Nej ni. Ingen vet vad som kommer handa an, men jag vill vara en optimist, sa darfor tanker jag tippa pa en seger for Obama/Biden imorgon!

YES WE CAN!

You didn't think it was going to last, did you?

Nar jag kom hit tankte jag (bland massa annat, saklart) "GUUUUD vad skont att ha fri tillgang till internet med min egen laptop!"

Simsalabim! Grattis Carin! Virus! Datorn ar pajj...
Nu vantar Geek Squad, som glatt ska fa fixa till min lilla alskling. Dessutom ska jag be dem installera ett battre antivirusprogram, eftersom det jag har uppenbarligen inte fungerar mer an tre dagar innan nagot skit bryter sig igenom och ater upp allt (inklusive ett fungerande explorer, ett fungerande scrollhjul och mycket, mycket annat).

Jag kommer med andra ord fa lagga en hel del pengar pa min lilla dator, vilket jag inte hade raknat med. Men men, om det betyder att jag kan sitta inne pa mitt rum och skriva mail sa mycket jag vill under dagarna sa far det val vara vart det.
Jag har visserligen tillgang till familjens laptop medan flickorna ar i skolan, men det ar inte samma sak. Dels saknar den de sista tre bokstaverna i alfabetet (de viktigaste, enligt mig!) och dels kan jag inte ta med den in pa rummet pa helger och kvallar, och maste da istallet sitta inne i kontoret/TV-rummet om jag vill anvanda den. Och ni som kanner mig vet att jag vill ha lite tid for mig sjalv, annars blir jag lite knapp och latt otrevlig.

Anywho... Da vet ni hur det ligger till. Pa aterlasande!