måndag, november 03, 2008

Heja Sverige!

Jag har verkligen aterupptackt svensk musik sedan jag kom hit. Det ar nagot sarskilt med att lyssna pa Ted Gardestad, Lars Winnerback, The Ark och Kent nar man befinner sig i utlandet.
Namnas bor kanske ocksa att vi pa karaoken i torsdags passade pa att sjunga lite svenska klassiker for varje Amerikan som rakade vandra forbi Moe's just da. Karaokepojkarna (John, Nate, Brian och ovriga, som for ovrigt tycker att det ar fruktansvart haftigt att vi ar svenska nannies :P) tyckte att vi var aningens galna nar vi alla fyra (Malou, Jenny, Ellinore och yours truly) stod och hoppade upp och ner till hela "Framling" samt "Helan gar", men det bjod vi pa.

Nagot som ar sa underbart med att vara svensk i Amerikat ar att man kan sta och prata svenska precis overallt och risken for att nagon ska forsta vad man sager ar minimal. Detta brukar vanligtvis firas av oss genom att man slanger ur sig diverse obscena uttryck och ord mitt framfor bade gamla damer och sma barn. De forstar ju anda inte, sa varfor inte bara gort?
Det kommer vara konstigt att komma hem till gamla Svedala och inse att folk faktiskt forstar vad jag sager hela tiden. Eller... Nu ar det ju mig vi pratar om, och det hander ju faktiskt ganska ofta att folk inte forstar/hor vad jag sager, aven om vi pratar samma sprak. Det dar med att prata i normal takt ar inte riktigt min grej, vilket vi aven det fick bekraftat pa karaoken forra veckan.
Sa har var det. Jag hade blivit framskickad av ovriga for att signa upp oss for att sjunga en lat tillsammans (jag valde glatt ABBA's "Waterloo", bara for att man MASTE sjunga ABBA pa karaoke om man ar svensk utomlands). Nar jag skulle meddela Brian vilka som skulle sjunga lyckades han hora ganska fel. Jenny blev Timmy, och Malou blev (hor och hapna) Allen. Jag havdar fortfarande att det delvis var hans fel, men Malou och Brian kom overens om att det var jag som pratade for snabbt och dessutom inte hade skrikit tillrackligt hogt, da vi stod ganska nara hogtalaren. Men halla! Jag skulle ju sjunga nagra minuter senare, inte fan vill jag val ga och bli hes alldeles innan det?

Hur som helst. Dags att ta hand om nasta laddning med tvatt snart tror jag, sa det ar bara att glatt ga ner i kallaren och kika om skiten ar klar snart...

Tills vi ses igen!

Inga kommentarer: