Eftersom jag som vanligt har blivit dyngförkyld nu över julen så tog pappa kvällspromenaden med Lisa alldeles nyss. När de kom in var båda två upprörda och skärrade. Lisa stod som förstenad av rädsla och pappa var oerhört uppe i varv och arg.
Han berättade att precis när de skulle vända hemåt hade han blivit omkullslagen bakifrån och nästan ramlat på Lisa. Innan han hunnit fatta vad som hänt så ser han en stor labrador slänga sig över Lisa, som börjar tjuta och skrika, och bita henne över ryggen och huvudet. Pappa blir fly förbannad och sparkar till labradoren för att få bort den från Lisa. En labbe som är på krigsstigen är inte att leka med och han var rädd att den skulle bita ihjäl Lisa om den fick chansen.
Lisa lyckas efter en stund slingra sig ur sitt halsband och försöker gömma sig under en bil som står parkerad på gatan, men kommer inte riktigt in och labradoren fortsätter hugga henne över ryggen och bakbenen. Ägaren till labradoren kommer till slut springandes efter hunden och slänger sig över den, och Lisa springer genast därifrån för att rädda sig. Pappa ropar på henne och hon stannar en bit bort.
Nu borde det vara slut, med att hunden är infångad och Lisa till synes är okej. Men nej. Nu kommer en annan av hundägarna ut från huset och slår till pappa lätt i huvudet för att pappa sparkat på hunden. Visst förstår jag om man blir upprörd om någon sparkar på ens hund, men när det är hunden som först går till attack får man ta mig fan skylla sig själv. Det var ju för att försvara Lisa från att bli allvarligt skadad som han gjorde det, inte för att vara elak.
Två andra personer kommer ut ur huset och skriker och skäller ut både pappa och Lisa. Pappa berättar att han själv var fruktansvärt nära att slå till mannen som slog till honom, men sansar sig och säger bara att vi hör av oss om det visar sig att Lisa är skadad på något vis, och så går han hemåt.
Lisa verkar tack och lov vara okej. Hon är lite öm i högra bakbenet, lite blodsprängd i vänstra ögat och såklart väldigt skärrad, men i övrigt är hon oskadd. Hon kommer nog inte vara så förtjust i labradorer i fortsättningen, men det är som det är. Hon är i alla fall inte allvarligt skadad.
Övriga punkter:
Imorgon ska vi åka iväg till Örebro för den årliga obligatoriska släktträffen. Det kommer bli massor med äta och dricka hela dagen, så vi kommer väl få rulla tillbaka hem till Ludvika framåt kvällskvisten.
Jag har verkligen varit skamligt dålig på att blogga under hela 2009. Har väl blivit knappt 100 inlägg på hela året. Verkligen dåligt. Jag måste komma igång med bloggandet igen. Särskilt om "Nackstabloggen" för Kåridåren ska fungera :P Då måste jag vara betydligt mer produktiv än jag varit här. Men det ska nog fixa sig.
'Til next time, my loves!
Visar inlägg med etikett familj. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett familj. Visa alla inlägg
lördag, december 26, 2009
torsdag, maj 07, 2009
Dataexpert, jag?
Jag har precis ägnat två timmar åt att agera datasupport till far min. Måste säga att det stärker ens självförtoende att få ge tips och råd angående teknik till någon, även om det är en teknikanalfabet som pappa :P Jag är så van vid att själv vara den som ber om hjälp och råd, så det var en trevlig omväxling.
Nu har jag i alla fall lärt pappsen hur man använder flikar på Firefox, vad han bör leta efter hos en laptop samt lite annat smått och gott. Knappast fruktansvärt komplicerade saker, men det gav mig en ego-boost.
Nu ska jag ut i regnvädret med Lisa och sen är det skutt in i duschen för att sedan gå på Vårkonsert på Aveny.
Nu har jag i alla fall lärt pappsen hur man använder flikar på Firefox, vad han bör leta efter hos en laptop samt lite annat smått och gott. Knappast fruktansvärt komplicerade saker, men det gav mig en ego-boost.
Nu ska jag ut i regnvädret med Lisa och sen är det skutt in i duschen för att sedan gå på Vårkonsert på Aveny.
onsdag, april 22, 2009
Lite bilder
Över påskhelgen insåg jag att jag dittills inte tagit en enda bild sedan jag lämnade WI. Det kändes mer än tragiskt och jag tog därför genast fram kameran and clicked away.
Ett litet urval följer här.
Tjusiga Pendragon. Maja's "lilla" vovsing, och Lisa's lekkompis, trots storleksskillnaden.
Fint vårväder och en härlig skogspromenad med hundarna hör ihop.
Familj ute på promenad, igen.
Så här snabb blir Lisa när hon är ute i skogen med hela flocken och en lekkompis.
Lek mellan stor och liten. Tur att Pendragon är så snäll, annars hade lilla Flisan fått problem :p
Far och lillebror fixar nämnda lillebrors cykel.
Släkten samlad kring Guitar Hero på Annandag Påsk.
Min sötnos
Och så här söt är hon mitt i en nysning (eller om det var en gäspning).
Sötkatt
Och till slut en galen Lisa som leker med Olle och en filt...
Ett litet urval följer här.
Tjusiga Pendragon. Maja's "lilla" vovsing, och Lisa's lekkompis, trots storleksskillnaden.
Fint vårväder och en härlig skogspromenad med hundarna hör ihop.
Familj ute på promenad, igen.
Så här snabb blir Lisa när hon är ute i skogen med hela flocken och en lekkompis.
Lek mellan stor och liten. Tur att Pendragon är så snäll, annars hade lilla Flisan fått problem :p
Far och lillebror fixar nämnda lillebrors cykel.
Släkten samlad kring Guitar Hero på Annandag Påsk.
Min sötnos
Och så här söt är hon mitt i en nysning (eller om det var en gäspning).
Sötkatt
Och till slut en galen Lisa som leker med Olle och en filt...
torsdag, januari 29, 2009
Nämen!?
Jag har kommit på en sak...
Min lillebror ser lite ut som Neil Patrick Harris. Ni vet, Barney i "How I Met Your Mother".
Lite funderande sådär på förmiddagen när man är sjuk.
söndag, januari 25, 2009
It's aliiiiiive!
Min lillebror är världens bästa lillebror!
Idag har han fixat min dator, så nu lever den igen. Mitt scrollhjul funkar! Jag måste inte starta om explorer det första jag gör när jag slår igång den! Jag kan faktiskt byta namn på mer än en bild i taget i mina mappar!
Det är ett mirakel!
Idag har han fixat min dator, så nu lever den igen. Mitt scrollhjul funkar! Jag måste inte starta om explorer det första jag gör när jag slår igång den! Jag kan faktiskt byta namn på mer än en bild i taget i mina mappar!
Det är ett mirakel!
måndag, november 03, 2008
Den Amerikanska Dumheten
I fredags nar jag var ivag med familjen for Trick or treating hos nagra av mammans vanner mottes jag aterigen av en gnutta av Den Amerikanska Dumheten.
Jag satt och diskuterade med de aldre i sallskapet (barnens mormor, samt ett aldre par. Btw, varfor hamnar jag alltid med de allra aldsta i sociala sammanhang?), och vi kommer in pa fordomar och liknande. Jag namner, pa skoj, att manga verkar tro att svenskar alltid ar langa och blonda samt att vi vandrar runt pa gatorna tillsammans med isbjornar. En av kvinnorna fragar, sa storsta allvar: "What, so you DON'T?"
Jag: (Djup suck) No, not really
Kvinnan: But you SEE THEM, right?
Det dar med geografi samt lite grundlaggande kunskap om var vissa djur bor ar inte Average Joe's (eller Jane's) starkaste sida verkar det som.
Tillaggas bor nog att det har aven ar en kvinna som namnde att hon inte bryr sig om politik for fem ore. Hon rostar alltid pa vad hennes man sager at henne ar bast...
Det ar sa man hedrar suffragetternas kamp for kvinnlig rostratt: lat mannen saga till oss vad vi borde rosta pa, eftersom vi uppenbarligen inte kan ta ett sa komplicerat och djupt beslut sjalva, sma veliga varelser som vi ar.
Jag tycker det ar tragiskt...
Jag satt och diskuterade med de aldre i sallskapet (barnens mormor, samt ett aldre par. Btw, varfor hamnar jag alltid med de allra aldsta i sociala sammanhang?), och vi kommer in pa fordomar och liknande. Jag namner, pa skoj, att manga verkar tro att svenskar alltid ar langa och blonda samt att vi vandrar runt pa gatorna tillsammans med isbjornar. En av kvinnorna fragar, sa storsta allvar: "What, so you DON'T?"
Jag: (Djup suck) No, not really
Kvinnan: But you SEE THEM, right?
Det dar med geografi samt lite grundlaggande kunskap om var vissa djur bor ar inte Average Joe's (eller Jane's) starkaste sida verkar det som.
Tillaggas bor nog att det har aven ar en kvinna som namnde att hon inte bryr sig om politik for fem ore. Hon rostar alltid pa vad hennes man sager at henne ar bast...
Det ar sa man hedrar suffragetternas kamp for kvinnlig rostratt: lat mannen saga till oss vad vi borde rosta pa, eftersom vi uppenbarligen inte kan ta ett sa komplicerat och djupt beslut sjalva, sma veliga varelser som vi ar.
Jag tycker det ar tragiskt...
fredag, oktober 24, 2008
Ny stat, ny familj
Jag sitter just nu i min nya säng i min nya familj. Hittills känns det väldigt bra här. Kirsten är supertrevlig och flickorna är ur-gulliga. De kom in hit en stund ikväll och ville lyssna på lite svensk musik och se lite vad jag hade för grejer med mig hemifrån. Den första svenska musiken jag kom att tänka på var Kent och Winnerbäck, så det var det som åkte på från YouTube. De var inte överförtjusta, men tyckte inte att det var yuckie i alla fall...
Det är SÅ skönt att vara här! Att få komma igång med dem, så att vi alla kan känna in läget och åtminstone börja komma in i våra nya rutiner tillsammans. Visserligen ska vi (om allt går som planerat) flytta om några veckor, och mycket kommer rivas upp, men det kommer ordna sig det också, det är jag säker på.
Jag och Malou åkte förbi den subdivision som det nya huset ligger i, och vi är ganska säkra på att vi hittade rätt hus också, och det ligger knappt 20 minuter från henne, och ca fyra minuter från Ellinore, så det ligger verkligen bra till! Jag hoppas bara på att det fixar sig med allt omkring flytten så snart som möjligt, så att jag kan få komma dit snart och vara mer tillgänglig för diverse påhitt med brudarna.
Anywho... Jag är väldigt trött efter en lång och spännande dag, samt massor med uppackning i mitt nya rum. Imorgon ska jag upp med flickorna till skolan, så jag måste faktiskt upp i en vettig tid.
Så därmed säger jag tack för idag och god natt!
Oj! Jag glömde nästan en sak:
Jag är lycklig i Wisconsin, baby!
Det är SÅ skönt att vara här! Att få komma igång med dem, så att vi alla kan känna in läget och åtminstone börja komma in i våra nya rutiner tillsammans. Visserligen ska vi (om allt går som planerat) flytta om några veckor, och mycket kommer rivas upp, men det kommer ordna sig det också, det är jag säker på.
Jag och Malou åkte förbi den subdivision som det nya huset ligger i, och vi är ganska säkra på att vi hittade rätt hus också, och det ligger knappt 20 minuter från henne, och ca fyra minuter från Ellinore, så det ligger verkligen bra till! Jag hoppas bara på att det fixar sig med allt omkring flytten så snart som möjligt, så att jag kan få komma dit snart och vara mer tillgänglig för diverse påhitt med brudarna.
Anywho... Jag är väldigt trött efter en lång och spännande dag, samt massor med uppackning i mitt nya rum. Imorgon ska jag upp med flickorna till skolan, så jag måste faktiskt upp i en vettig tid.
Så därmed säger jag tack för idag och god natt!
Oj! Jag glömde nästan en sak:
Jag är lycklig i Wisconsin, baby!
måndag, oktober 20, 2008
I'm in Wisconsin...
and I'm here to stay, baby!
Jag matchade med familjen S idag! Flickorna är gudomliga!
Jag ska försöka höra av mig mer imorgon, när jag inte är bajstrött...
WIIIIIEEEEE!
Jag matchade med familjen S idag! Flickorna är gudomliga!
Jag ska försöka höra av mig mer imorgon, när jag inte är bajstrött...
WIIIIIEEEEE!
lördag, oktober 18, 2008
Hello (again) Wisconsin!
Om nagra timmar ar jag pa vag till Malou igen. Kanns skont att fa komma harifran, men det var jobbigt att saga hej da till barnen. Skitungar som de ar kan de anda vara valdigt mysiga ibland...
Jag pratade med mamma S idag igen, och vi har nu bestamt att vi ska traffas imorgon. Da ska jag aven fa traffa flickorna, vilket kanns valdigt bra. Det ar skont att veta vad det ar man ger sig in i innan man bestammer nagot.
Nu ska jag ga och tomma min mobil fran sms (en ny au pair kommer ha den imorgon, och jag vill inte ha nagot snokande) och sedan bar det av sa fort Frank kommer tillbaka...
Nasta gang i Wisconsin!
Jag pratade med mamma S idag igen, och vi har nu bestamt att vi ska traffas imorgon. Da ska jag aven fa traffa flickorna, vilket kanns valdigt bra. Det ar skont att veta vad det ar man ger sig in i innan man bestammer nagot.
Nu ska jag ga och tomma min mobil fran sms (en ny au pair kommer ha den imorgon, och jag vill inte ha nagot snokande) och sedan bar det av sa fort Frank kommer tillbaka...
Nasta gang i Wisconsin!
fredag, oktober 17, 2008
Sista dagen!
Idag ar sista dagen som jag jobbar har! Det kanns valdigt skont, men lite trakigt anda, eftersom jag vet att det ar sista dagen med lillan.
Hon vet ocksa om det, och har varit lite deppig hela dagen. Hon har sagt att hon kommer sakna mig sa mycket nar jag ar borta, och jag forsoker saga att den nya tjejen ar jattesnall och de kommer ha sa roligt. Da sager gullebarnet "But not as nice as you..." Hon ar min lilla ljuspunkt pa det har stallet, det ar sant, och det kommer vara jobbigt att lamna henne, sarskilt med tanke pa hur mycket hon grat nar jag akte bort forra helgen, nar hon visste att jag bara skulle vara borta nagra dagar... Men jag kan ju inte stanna har for hennes skull, det har jag ju vetat fran forsta borjan.
Anywho... Jag tror verkligen att jag kommer aka till Wisconsin i helgen. Det kanns sa. Fran forsta borjan kandes det lite som att det var meningen, med biljettbetalningar som inte gick igenom och massor med sant. Nar jag pratade med mamman igar kandes det annu battre. Hon pratade som att jag redan var dar, sa att "nu maste jag lara flickorna var Sverige ligger" och sana saker. Mest smasaker, men det kanns verkligen som att hon vill ha dit mig!
Jag aterkommer ps amnet senare!
Hon vet ocksa om det, och har varit lite deppig hela dagen. Hon har sagt att hon kommer sakna mig sa mycket nar jag ar borta, och jag forsoker saga att den nya tjejen ar jattesnall och de kommer ha sa roligt. Da sager gullebarnet "But not as nice as you..." Hon ar min lilla ljuspunkt pa det har stallet, det ar sant, och det kommer vara jobbigt att lamna henne, sarskilt med tanke pa hur mycket hon grat nar jag akte bort forra helgen, nar hon visste att jag bara skulle vara borta nagra dagar... Men jag kan ju inte stanna har for hennes skull, det har jag ju vetat fran forsta borjan.
Anywho... Jag tror verkligen att jag kommer aka till Wisconsin i helgen. Det kanns sa. Fran forsta borjan kandes det lite som att det var meningen, med biljettbetalningar som inte gick igenom och massor med sant. Nar jag pratade med mamman igar kandes det annu battre. Hon pratade som att jag redan var dar, sa att "nu maste jag lara flickorna var Sverige ligger" och sana saker. Mest smasaker, men det kanns verkligen som att hon vill ha dit mig!
Jag aterkommer ps amnet senare!
Hoppfullt!
Jag har precis pratat med mamman i familjen S, och hon later supertrevlig, utan att vara tillgjord!
Hon ar organiserad, och mer an villig att ge mig klara instruktioner om vad som forvantas av mig vad galler stadning och liknande saker, vilket kanns valdigt bra. Jag har saknat det har, om man sager sa.
Hon ska ringa mig igen imorgon, sa ska vi prata mer da, sa det kanns valdigt lovande!
Har hade jag gatt och helt gett upp hoppet pa att hitta nagon, bestamt mig for att aka hem, och sa dyker det upp varldens chans alldeles bredvid Malou, i princip! Det ar odet, om nagot, mina vanner!
Hall tummen sa hart ni kan for mig nu, for jag vill verkligen stanna om jag kan, sarskilt med den har familjen, da de later valdigt bra.
Jag aterkommer med uppdateringar imorgon, efter min sista jobbdag har i Jersey.
Hon ar organiserad, och mer an villig att ge mig klara instruktioner om vad som forvantas av mig vad galler stadning och liknande saker, vilket kanns valdigt bra. Jag har saknat det har, om man sager sa.
Hon ska ringa mig igen imorgon, sa ska vi prata mer da, sa det kanns valdigt lovande!
Har hade jag gatt och helt gett upp hoppet pa att hitta nagon, bestamt mig for att aka hem, och sa dyker det upp varldens chans alldeles bredvid Malou, i princip! Det ar odet, om nagot, mina vanner!
Hall tummen sa hart ni kan for mig nu, for jag vill verkligen stanna om jag kan, sarskilt med den har familjen, da de later valdigt bra.
Jag aterkommer med uppdateringar imorgon, efter min sista jobbdag har i Jersey.
onsdag, oktober 15, 2008
Vad menas?
Jag tror inte att det ar meningen att jag ska aka hem anda...
Betalningen for flygresan har visat sig vara ett rent helvete, da flygbolaget inte tar emot svenska kort, och ditten och datten.
Och helt plotsligt, ur ingenstans, blir jag reserverad av en familj som bor ca 15 minuter fran lilla Malou uppe i Wisconsin! Familjen S: ensamstaende mamma, tva flickor pa 5 och 9 ar.
Jag fick ett mail fran mamman for ca fem minuter sedan, och hon vill prata med mig ikvall.
Vad hander har?
Jag vill inte hoppas for mycket, for da kommer jag bli sa valdigt mycker mer besviken om det inte fungerar, men det vore sa toppen om jag kunde hamna i narheten av Baloo (jag ska ocksa borja anvanda det namnet tror jag :P). Vi hade sa roligt i helgen, med Mumin och Ellinore!
Vi far se vad som hander. Jag ska prata med mamman ikvall!
Betalningen for flygresan har visat sig vara ett rent helvete, da flygbolaget inte tar emot svenska kort, och ditten och datten.
Och helt plotsligt, ur ingenstans, blir jag reserverad av en familj som bor ca 15 minuter fran lilla Malou uppe i Wisconsin! Familjen S: ensamstaende mamma, tva flickor pa 5 och 9 ar.
Jag fick ett mail fran mamman for ca fem minuter sedan, och hon vill prata med mig ikvall.
Vad hander har?
Jag vill inte hoppas for mycket, for da kommer jag bli sa valdigt mycker mer besviken om det inte fungerar, men det vore sa toppen om jag kunde hamna i narheten av Baloo (jag ska ocksa borja anvanda det namnet tror jag :P). Vi hade sa roligt i helgen, med Mumin och Ellinore!
Vi far se vad som hander. Jag ska prata med mamman ikvall!
onsdag, oktober 08, 2008
Vad hander!?
Jag har precis blivit bokad av en fjarde familj pa under ett dygn! Forst en veckas tystnad, och sedan fyra familjer pa en dag! Vad ar det som hander?
Den har familjen bor pa Long Island, NY. De har 4 (FYRA!) barn. En flicka pa 2 ar och tre pojkar pa 3, 4 och 6 ar. Fullt upp, med andra ord. De har dock en nanny ocksa, sa man ar inte sjalv med dem.
Deras brev var det kortaste jag nagonsin sett (och jag har sett en del nu) sa jag fick inte direkt veta mycket. Jag tror inte att det ar nagot som ar intressant. Fyra barn ar lite for mycket, och sarskilt nar alla ar sa sma...
Jag har nu bestamt mig for att FORSOKA slappa funderingarna kring om jag ska aka hem eller inte. Jag ska aka till Malou imorgon och sa far jag lata det sjunka in lite. Jag kommer formodligen traffa familj #3 (Familjen T: tva flickor pa 7 och 9 ar, om jag inte sa det tidigare) i borjan pa nasta vecka. Vill de ha mig sa ar det meningen att jag ska stanna, om inte sa antar jag att det ar meningen att jag ska aka hem.
Tack sa jattemycket for uppmuntringar och tips fran er alla. Extra tack till dig, Gunilla, din kommentar varmde massor. Jag lovar att vi ska ha massor med roligt hos Malou i helgen! Vi har planerat och sett fram emot det har alldeles for lange for att jag ska lata mina bekymmer komma ivagen for det!
Nu ska jag aterga till att nastan jobba (mamman ar hemma), sura over att jag skulle ha haft min tatuering om 1,5-2 timmar om det inte vore for min ekonomiska situation, samt borja packa infor imorgon.
Den har familjen bor pa Long Island, NY. De har 4 (FYRA!) barn. En flicka pa 2 ar och tre pojkar pa 3, 4 och 6 ar. Fullt upp, med andra ord. De har dock en nanny ocksa, sa man ar inte sjalv med dem.
Deras brev var det kortaste jag nagonsin sett (och jag har sett en del nu) sa jag fick inte direkt veta mycket. Jag tror inte att det ar nagot som ar intressant. Fyra barn ar lite for mycket, och sarskilt nar alla ar sa sma...
Jag har nu bestamt mig for att FORSOKA slappa funderingarna kring om jag ska aka hem eller inte. Jag ska aka till Malou imorgon och sa far jag lata det sjunka in lite. Jag kommer formodligen traffa familj #3 (Familjen T: tva flickor pa 7 och 9 ar, om jag inte sa det tidigare) i borjan pa nasta vecka. Vill de ha mig sa ar det meningen att jag ska stanna, om inte sa antar jag att det ar meningen att jag ska aka hem.
Tack sa jattemycket for uppmuntringar och tips fran er alla. Extra tack till dig, Gunilla, din kommentar varmde massor. Jag lovar att vi ska ha massor med roligt hos Malou i helgen! Vi har planerat och sett fram emot det har alldeles for lange for att jag ska lata mina bekymmer komma ivagen for det!
Nu ska jag aterga till att nastan jobba (mamman ar hemma), sura over att jag skulle ha haft min tatuering om 1,5-2 timmar om det inte vore for min ekonomiska situation, samt borja packa infor imorgon.
Oj!
Jag fick precis ett samtal fran familj #3, som bokade mig for 10 minuter sedan... De bor OCKSA ca 35 minuter harifran. Jag pratade med mamman, och hon verkar jattetrevlig.
De har tva flickor, 7 och 9, vilket betyder att de ar i skolan hela dagarna och jag bara jobbar 5-7 timmar om dagen... Jag har dessutom tillgang till ett privat kok i huset (aldrig mer dela kylskap med framlingar!).
De later valdigt bra hittills, sa varfor vill jag fortfarande aka hem?
De har tva flickor, 7 och 9, vilket betyder att de ar i skolan hela dagarna och jag bara jobbar 5-7 timmar om dagen... Jag har dessutom tillgang till ett privat kok i huset (aldrig mer dela kylskap med framlingar!).
De later valdigt bra hittills, sa varfor vill jag fortfarande aka hem?
Bra? Daligt?
Jag har sedan igar fatt tva nya bokningar for intervju.
Familj #1: Tva flickor, 3 och 5 ar gamla. De bor bara drygt 30 minuter harifran (narmare NYC)
Famij #2: Tre flickor. Trillingar. 9 ar gamla. Ca 30 minuter utanfor San Francisco.
#1 skulle kunna vara intressant, eftersom barnen ar i "ratt" aldrar. Men trots det kanner jag att jag vill hem. Det kanns som att det ar dar jag borde vara just nu.
Jag vet att jag sagt att jag inte ska ta nagot definitivt beslut forran jag kommer tillbaka fran Malou, men jag tror verkligen inte att jag kommer andra mig.
Jag vill hem till lilla sketna Ludvika, som jag hade sa brattom att lamna for drygt tva ar sedan.
Familj #1: Tva flickor, 3 och 5 ar gamla. De bor bara drygt 30 minuter harifran (narmare NYC)
Famij #2: Tre flickor. Trillingar. 9 ar gamla. Ca 30 minuter utanfor San Francisco.
#1 skulle kunna vara intressant, eftersom barnen ar i "ratt" aldrar. Men trots det kanner jag att jag vill hem. Det kanns som att det ar dar jag borde vara just nu.
Jag vet att jag sagt att jag inte ska ta nagot definitivt beslut forran jag kommer tillbaka fran Malou, men jag tror verkligen inte att jag kommer andra mig.
Jag vill hem till lilla sketna Ludvika, som jag hade sa brattom att lamna for drygt tva ar sedan.
onsdag, oktober 01, 2008
Uppdatering: Familjen S-W
Efter att ha last igenom deras profil lite mer igar insag jag att de inte skulle hora av sig. Trakigt, eftersom en fyra-aring ar precis vad jag vill ha, och de bodde sa bra till (bara 15-20 minuter med bil fran downtown Washington...), och det verkade som en bra familj med hogutbildade, intellektuella foraldrar.
Anledningen till att jag forstod att det inte skulle bli nagon matchning, elelr ens ett samtal, var att de i sitt brev skrev att deras son ar valdigt full av energi, och springer i princip hela dagarna, och darfor har de av erfarenhet markt att de behover en au pair som ar valdigt "athletic", "fit and outdoors orientated", vilket ar ungefar raka motsatsen till mig :P
Som jag skrev till Malou, de vill he Miss Sportypants, och jag ar Miss Sit-in-front-of-the-TV-pants, Middle name Likes-candy-too-much. Men men, forhoppningsvis kommer nagon ny familj hora av sig snart. Nagon som kanns mer passande for mig, och som forhoppningsvis bor lika bra till som den har familjen...
Fortsatt halla tummen for mig!
Anledningen till att jag forstod att det inte skulle bli nagon matchning, elelr ens ett samtal, var att de i sitt brev skrev att deras son ar valdigt full av energi, och springer i princip hela dagarna, och darfor har de av erfarenhet markt att de behover en au pair som ar valdigt "athletic", "fit and outdoors orientated", vilket ar ungefar raka motsatsen till mig :P
Som jag skrev till Malou, de vill he Miss Sportypants, och jag ar Miss Sit-in-front-of-the-TV-pants, Middle name Likes-candy-too-much. Men men, forhoppningsvis kommer nagon ny familj hora av sig snart. Nagon som kanns mer passande for mig, och som forhoppningsvis bor lika bra till som den har familjen...
Fortsatt halla tummen for mig!
En familj!
En familj har hort av sig!
Familjen S-W i Virginia, alldeles utanfor Washington D.C.
En pojke pa 4 ar.
En hund, som enligt uppgift har fatt over 1000 timmars effektiv traning. Annat an den bortskamda byrackan har...
Hittills ser det bra ut!
Familjen S-W i Virginia, alldeles utanfor Washington D.C.
En pojke pa 4 ar.
En hund, som enligt uppgift har fatt over 1000 timmars effektiv traning. Annat an den bortskamda byrackan har...
Hittills ser det bra ut!
fredag, augusti 29, 2008
Jag sa ju det!
Sussex County, New Jersey
Torsdag 28 Augusti, 10.05 am
Jag sa ju att jag skulle se till att uppdatera lite oftare än tidigare. Det är ju dålig stil att bara skriva var fjärde vecka…
Igår var en riktigt trevlig dag, även om jag inte fick direkt någon ensamtid, som jag borde på onsdagar. Istället åkte vi till Picatinny, Frog Falls Water Park igen. Det var ju där vi var på vårt senaste cluster event för snart två veckor sedan. Nu var det Dawn, jag, barnen, Lisa, Hailey, Maryanne, Bill (Dawn’s pappa, om jag glömt säga det tidigare), och lilla Annika (Jennifer och JRs urgulliga dotter). Vi kom dit runt kl 1, och vid strax efter 3 var Dawn tvungen att åka iväg med Aidan, eftersom han skulle till tandläkaren alldeles i närheten. Av någon anledning tyckte Olivia och Ansley att det var roligare att följa med dem dit än att stanna kvar i poolen den sista dagen som vi skulle vara där för sommaren (de stänger efter Labor Day, som är måndag nästa vecka). Så efter några timmar vid poolen, istället för hela dagen, åkte vi iväg därifrån och for mot tandläkaren.
Det var bara ett kort besök hos tandläkaren, och när vi var klara åkte vi vidare till Bill och Maryanne’s hus i Lake Telemark. Som man hör på namnet är det ett område fullt med folk som härstammar från Norge. Det var där Helena (Dawn’s mormor) och hennes familj spenderade somrarna när de först kom hit 1939, och sedan slog de sig ner och i stort sett alla barnen i deras familj har vuxit upp där. Det är ett väldigt fint område, med en liten sjö i mitten och skog runt omkring.
Jag fick alltså äntligen se MomMom och Opu’s (det är alltså Maryanne och Bill) hus, och jag fick även träffa den fjärde och sista systern i familjen, Christa. Hon var minst lika trevlig som de andra tre, och vi kom väldigt bra överens. Hon jobbar på Fox News inne i New York, och hon sa att hon ska försöka ordna så att jag kan få komma dit för en rundtur! Fox är visserligen inte min favorit bland kanaler, men det vore så roligt att få komma dit och se hur det ser ut! Som någon som är intresserad av journalistik är det ju lite av en dröm att få se hur det går till på de stora nyhetskanalerna. Så förhoppningsvis blir det tillfälle någon gång snart, och definitivt innan februari, eftersom hon ska ha barn då och kommer vara mammaledig efter det.
Till helgen är det dags för två fester. Skrev jag det sist kanske? Jennifer ska ha en fest på söndag och på måndag är det Lisa’s tur istället. Vi får se om jag går eller om jag hittar på något med Chrissi istället. Jag ska kolla om hon har lust att följa med till Jennifer’s barbecue, för jag tror att det skulle kunna bli riktigt roligt. Hela Dawn’s familj är väldigt trevlig, så det är roligt att vara med dem. Den enda som går mig på nerverna är Hailey, hon kan gnälla något så fruktansvärt på allt och alla. Hon är aldrig någonsin nöjd med något.
Nej, nu ska jag väl gå och borsta tänderna och kanske tömma ur diskmaskinen. Barnen är fortfarande lugna och nöjda, så jag ska passa på att utnyttja den här tiden till att göra trevliga saker :P
Ha det bra tills nästa gång!
While he was talking at Baylor University, President Bush said, "Times are kind of tough." He also pointed out that Bill Gates is kind of rich, that water is kind of wet, and that Elvis is kind of dead.
Andy Waits
Torsdag 28 Augusti, 10.05 am
Jag sa ju att jag skulle se till att uppdatera lite oftare än tidigare. Det är ju dålig stil att bara skriva var fjärde vecka…
Igår var en riktigt trevlig dag, även om jag inte fick direkt någon ensamtid, som jag borde på onsdagar. Istället åkte vi till Picatinny, Frog Falls Water Park igen. Det var ju där vi var på vårt senaste cluster event för snart två veckor sedan. Nu var det Dawn, jag, barnen, Lisa, Hailey, Maryanne, Bill (Dawn’s pappa, om jag glömt säga det tidigare), och lilla Annika (Jennifer och JRs urgulliga dotter). Vi kom dit runt kl 1, och vid strax efter 3 var Dawn tvungen att åka iväg med Aidan, eftersom han skulle till tandläkaren alldeles i närheten. Av någon anledning tyckte Olivia och Ansley att det var roligare att följa med dem dit än att stanna kvar i poolen den sista dagen som vi skulle vara där för sommaren (de stänger efter Labor Day, som är måndag nästa vecka). Så efter några timmar vid poolen, istället för hela dagen, åkte vi iväg därifrån och for mot tandläkaren.
Det var bara ett kort besök hos tandläkaren, och när vi var klara åkte vi vidare till Bill och Maryanne’s hus i Lake Telemark. Som man hör på namnet är det ett område fullt med folk som härstammar från Norge. Det var där Helena (Dawn’s mormor) och hennes familj spenderade somrarna när de först kom hit 1939, och sedan slog de sig ner och i stort sett alla barnen i deras familj har vuxit upp där. Det är ett väldigt fint område, med en liten sjö i mitten och skog runt omkring.
Jag fick alltså äntligen se MomMom och Opu’s (det är alltså Maryanne och Bill) hus, och jag fick även träffa den fjärde och sista systern i familjen, Christa. Hon var minst lika trevlig som de andra tre, och vi kom väldigt bra överens. Hon jobbar på Fox News inne i New York, och hon sa att hon ska försöka ordna så att jag kan få komma dit för en rundtur! Fox är visserligen inte min favorit bland kanaler, men det vore så roligt att få komma dit och se hur det ser ut! Som någon som är intresserad av journalistik är det ju lite av en dröm att få se hur det går till på de stora nyhetskanalerna. Så förhoppningsvis blir det tillfälle någon gång snart, och definitivt innan februari, eftersom hon ska ha barn då och kommer vara mammaledig efter det.
Till helgen är det dags för två fester. Skrev jag det sist kanske? Jennifer ska ha en fest på söndag och på måndag är det Lisa’s tur istället. Vi får se om jag går eller om jag hittar på något med Chrissi istället. Jag ska kolla om hon har lust att följa med till Jennifer’s barbecue, för jag tror att det skulle kunna bli riktigt roligt. Hela Dawn’s familj är väldigt trevlig, så det är roligt att vara med dem. Den enda som går mig på nerverna är Hailey, hon kan gnälla något så fruktansvärt på allt och alla. Hon är aldrig någonsin nöjd med något.
Nej, nu ska jag väl gå och borsta tänderna och kanske tömma ur diskmaskinen. Barnen är fortfarande lugna och nöjda, så jag ska passa på att utnyttja den här tiden till att göra trevliga saker :P
Ha det bra tills nästa gång!
While he was talking at Baylor University, President Bush said, "Times are kind of tough." He also pointed out that Bill Gates is kind of rich, that water is kind of wet, and that Elvis is kind of dead.
Andy Waits
måndag, juli 21, 2008
I'm Alive!
Hej alla!
Antligen har jag mojlighet att skriva lite har!
Det har hant sa mycket sedan jag senast skrev, det ar helt otroligt. Jag ska forsoka gora en kort sammanfattning av det som hant.
14 Juli:
Vaknade kl 4.40 for att aka till Arlanda, dar jag lamnade mamma, Olle och min lilla alsklings-Lisa... Jag mellanlandade i Frankfurt och kl 15.31 lokal tid landade jag pa Newark's flygplats utanfor NYC. Jag hade problem i tullen pa grund av mina torra fingertoppar, men till slut slappte de igenom mig och jag kunde springa och leta reda pa de andra tjejerna fran Au Pair Care. vi akte till hotellet, blev incheckade och jag somnade sa fort jag la mig pa kudden.
15 Juli:
Vi hade lektioner 8.00-16.30, och ca 17.00 lamnade vi hotellet for att aka pa en guidad tur i NEW YORK CITY!
Det var valdigt stressigt, sa jag kande inte att jag fick tid och mojlighet att uppskatta staden ordentligt, men det var roligt att se saker som man bara sett pa filmer och i TV-filmer. Det ska bli roligt att aka dit igen och upptacka staden pa egen hand, och forhoppningsvis se en musikal.
Pa vagen hem sa gick bussen sonder och vi blev staende jattelange innan hotellet kunde skicka ut en minibuss for att hamta upp oss, sa vi kom inte hem forran strax fore midnatt...
16 Juli:
Lektioner hela dagen, och efter det tog jag och The German Girls en tur till Walmart, for att se akta Amerikansk kultur :P
17 Juli:
De sista lektionstimmarna.
Runt kl 16 kom familjen antligen och hamtade mig! Det var sa spannande och jag hade varit sa nervos hela dagen sa jag var alldeles illamaende...
De hade gjort en jattefin valkomstskylt till mig, och alla barnen hade hjalpt till att mala den.
Vi akte direkt till en VALDIGT Amerikansk restaurang, Chatterbox, dar vi at lite mat innan vi akte till deras hus. Det ar jattefint, stort och de har en valdigt fin tradgard, mycket finare an den sag ut pa korten jag fick se.
Vi gjorde inte sa mycket den har dagen, jag packade upp mina grejer, gav familjen sina presenter (Ansley ALSKAR sin Bamse-vaska!) och gick och la mig ganska tidigt.
18 Juli:
Jag sov lange, ca 11 timmar, vilket var valbehovligt, eftersom jag fatt alldeles for lite somn pa hotellet.
Under dagen tog vi det mest lugnt. Dawn visade mig runt i koket, for att jag ska forsoka lara mig att hitta allt, och pa eftermiddagen akte vi till Walmart for att handla lite infor semestern. Alla tre barnen var med och det var ett valdans tjat hela tiden, men de ar ju barn, sa vad kan man forvanta sig.
Pa kvallen kom barnens farmor och farfar pa besok och vi spelade kort, jag, Dawn, Kitty (farmor), Ansley och Olivia.
Nar Frank kom hem gick vi igenom reglerna som galler i deras hus och jag fick en manual pa vad det ar jag ska gora och inte. Det marks verkligen att de har haft au pairer forut, vilket kanns valdigt bra. De ar val forberedda pa allt, kanns det som.
19 Juli:
Vi gick upp runt 6.00 och packade in oss i bilen sa snabbt vi kunde, vilket tog ca 2 timmar med tre barn och tre vuxna (Dawn, jag och Anika, deras forra au pair fran Tyskland, som ar hur trevlig som helst. Frank var tvungen att stanna hemma och jobba, stackarn...). Bilturen till Rhode Island tog ca 5 timmar, och bilen gick sonder bara nagra km ifran vart mal. Servostyrningen och ACn slutade fungera, men som tur var kunde vi i alla fall ta oss hela vagen till huset.
Val framme tog jag och Anika ner barnen till stranden, medan Dawn korde ivag bilen till en verkstad i narheten. Det var ganska laskigt att vakta barnen helt sjalva, eftersom vagorna var valdigt stora och det var mycket folk pa stranden. Men de ar helt underbara barn, sa de gjorde som vi sa, och de holl sig ganska nara stranden (kanske for att deras pappa och morfar hade skramt upp dem genom att beratta om en hajattack i New York forra veckan, da tre personer dog).
Jag och Anika gick och la oss tidigt, ca 21.00, men barnen var uppe till sena natten.
20-21 Juli:
Vi tar det bara lugnt har pa semestern. Det ar SA skont att bara kunna slappa, sova nar jag vill och inte ha ett fast schema under den har forsta veckan. Jag behover egentligen inte ens jobba, vilket kanns konstigt, eftersom jag fortfarande far betalt for att vara har. Vi akte till och med och shoppade igar, jag, Anika och Marianne, barnens mormor (mormor och morfar kom hit pa kvallen den 19e).
Jag ar SA GLAD for att jag blev inbjuden av den har familjen, och att jag tackade ja! De ar helt underbara, oppna, karleksfulla och sa forstaende! Barnen ar supermysiga! Toppenmysiga, som jag brukar saga, eller hur Billie? :P
Jag onskar att ni kunde vara har och dela det har med mig, for det ar helt fantastiskt!
Jag lovar att jag ska aterkomma sa snart jag kan (kommer formodligen droja tills vi kommer hem, nasta mandag), och jag ska lagga in lite bilder fran semestern! Jag tog massor nar vi var nere pa stranden, pa Aidan's sand-djur och pa Olivia och Ansley nar de leker i vattnet.
Forresten, jag fragade foraldrarna, och de hade ingenting emot att jag lagger ut bilder och namn pa barnen har, bara sa att ni vet. Det kanns skont att veta, eftersom jag formodligen kommer ta manga roliga och mysiga bilder under mitt ar har, som jag sakerligen kommer vilja dela med er!
Ha det bast och ge mig manga kommentarer nu, sa att jag har nagot att lasa nasta gang jag kommer at internet!
Massor med kramar till er, mina vanner!
P.s. De ar demokrater! :)
Antligen har jag mojlighet att skriva lite har!
Det har hant sa mycket sedan jag senast skrev, det ar helt otroligt. Jag ska forsoka gora en kort sammanfattning av det som hant.
14 Juli:
Vaknade kl 4.40 for att aka till Arlanda, dar jag lamnade mamma, Olle och min lilla alsklings-Lisa... Jag mellanlandade i Frankfurt och kl 15.31 lokal tid landade jag pa Newark's flygplats utanfor NYC. Jag hade problem i tullen pa grund av mina torra fingertoppar, men till slut slappte de igenom mig och jag kunde springa och leta reda pa de andra tjejerna fran Au Pair Care. vi akte till hotellet, blev incheckade och jag somnade sa fort jag la mig pa kudden.
15 Juli:
Vi hade lektioner 8.00-16.30, och ca 17.00 lamnade vi hotellet for att aka pa en guidad tur i NEW YORK CITY!
Det var valdigt stressigt, sa jag kande inte att jag fick tid och mojlighet att uppskatta staden ordentligt, men det var roligt att se saker som man bara sett pa filmer och i TV-filmer. Det ska bli roligt att aka dit igen och upptacka staden pa egen hand, och forhoppningsvis se en musikal.
Pa vagen hem sa gick bussen sonder och vi blev staende jattelange innan hotellet kunde skicka ut en minibuss for att hamta upp oss, sa vi kom inte hem forran strax fore midnatt...
16 Juli:
Lektioner hela dagen, och efter det tog jag och The German Girls en tur till Walmart, for att se akta Amerikansk kultur :P
17 Juli:
De sista lektionstimmarna.
Runt kl 16 kom familjen antligen och hamtade mig! Det var sa spannande och jag hade varit sa nervos hela dagen sa jag var alldeles illamaende...
De hade gjort en jattefin valkomstskylt till mig, och alla barnen hade hjalpt till att mala den.
Vi akte direkt till en VALDIGT Amerikansk restaurang, Chatterbox, dar vi at lite mat innan vi akte till deras hus. Det ar jattefint, stort och de har en valdigt fin tradgard, mycket finare an den sag ut pa korten jag fick se.
Vi gjorde inte sa mycket den har dagen, jag packade upp mina grejer, gav familjen sina presenter (Ansley ALSKAR sin Bamse-vaska!) och gick och la mig ganska tidigt.
18 Juli:
Jag sov lange, ca 11 timmar, vilket var valbehovligt, eftersom jag fatt alldeles for lite somn pa hotellet.
Under dagen tog vi det mest lugnt. Dawn visade mig runt i koket, for att jag ska forsoka lara mig att hitta allt, och pa eftermiddagen akte vi till Walmart for att handla lite infor semestern. Alla tre barnen var med och det var ett valdans tjat hela tiden, men de ar ju barn, sa vad kan man forvanta sig.
Pa kvallen kom barnens farmor och farfar pa besok och vi spelade kort, jag, Dawn, Kitty (farmor), Ansley och Olivia.
Nar Frank kom hem gick vi igenom reglerna som galler i deras hus och jag fick en manual pa vad det ar jag ska gora och inte. Det marks verkligen att de har haft au pairer forut, vilket kanns valdigt bra. De ar val forberedda pa allt, kanns det som.
19 Juli:
Vi gick upp runt 6.00 och packade in oss i bilen sa snabbt vi kunde, vilket tog ca 2 timmar med tre barn och tre vuxna (Dawn, jag och Anika, deras forra au pair fran Tyskland, som ar hur trevlig som helst. Frank var tvungen att stanna hemma och jobba, stackarn...). Bilturen till Rhode Island tog ca 5 timmar, och bilen gick sonder bara nagra km ifran vart mal. Servostyrningen och ACn slutade fungera, men som tur var kunde vi i alla fall ta oss hela vagen till huset.
Val framme tog jag och Anika ner barnen till stranden, medan Dawn korde ivag bilen till en verkstad i narheten. Det var ganska laskigt att vakta barnen helt sjalva, eftersom vagorna var valdigt stora och det var mycket folk pa stranden. Men de ar helt underbara barn, sa de gjorde som vi sa, och de holl sig ganska nara stranden (kanske for att deras pappa och morfar hade skramt upp dem genom att beratta om en hajattack i New York forra veckan, da tre personer dog).
Jag och Anika gick och la oss tidigt, ca 21.00, men barnen var uppe till sena natten.
20-21 Juli:
Vi tar det bara lugnt har pa semestern. Det ar SA skont att bara kunna slappa, sova nar jag vill och inte ha ett fast schema under den har forsta veckan. Jag behover egentligen inte ens jobba, vilket kanns konstigt, eftersom jag fortfarande far betalt for att vara har. Vi akte till och med och shoppade igar, jag, Anika och Marianne, barnens mormor (mormor och morfar kom hit pa kvallen den 19e).
Jag ar SA GLAD for att jag blev inbjuden av den har familjen, och att jag tackade ja! De ar helt underbara, oppna, karleksfulla och sa forstaende! Barnen ar supermysiga! Toppenmysiga, som jag brukar saga, eller hur Billie? :P
Jag onskar att ni kunde vara har och dela det har med mig, for det ar helt fantastiskt!
Jag lovar att jag ska aterkomma sa snart jag kan (kommer formodligen droja tills vi kommer hem, nasta mandag), och jag ska lagga in lite bilder fran semestern! Jag tog massor nar vi var nere pa stranden, pa Aidan's sand-djur och pa Olivia och Ansley nar de leker i vattnet.
Forresten, jag fragade foraldrarna, och de hade ingenting emot att jag lagger ut bilder och namn pa barnen har, bara sa att ni vet. Det kanns skont att veta, eftersom jag formodligen kommer ta manga roliga och mysiga bilder under mitt ar har, som jag sakerligen kommer vilja dela med er!
Ha det bast och ge mig manga kommentarer nu, sa att jag har nagot att lasa nasta gang jag kommer at internet!
Massor med kramar till er, mina vanner!
P.s. De ar demokrater! :)
söndag, maj 25, 2008
Hjäääälp!
Jag börjar få lite lätt ångest över vad jag ska köpa för presenter till min familj. Visst, det är 1½ månad kvar tills jag ska åka, men tiden går fort och jag har mycket jag ska hinna med under den tiden, så det känns bäst att ta tag i allt så fort som möjligt.
Finns det någon av er som har ett bra tips på vad man kan ge för present till en 8-årig pojke och en 12-årig flicka? Pojken tycker om fotboll, att spela X-box och han är med i the Boy Scouts. Flickan spelar fotboll och rider, och hon är precis i den åldern då pojkar och smink blir intressant :P Hon tycker även om att sy.
Till min minsting, flicka på 4 år, har jag i stort sett bestämt mig för vad jag ska köpa, nämligen en Bamse-nalle. Jag älskade mjuk-djur när jag var i den åldern (och gör det fortfarande) så jag tror och hoppas att hon också gör det.
Till hela familjentänker jag köpa en bok om Sverige (de ska också få ut något av kultur-utbytet) och en Dalahäst eller Ludvika-häst. Dalahäst känns rätt så uttjatat för mig, men de har förmodligen ingen sedan tidigare, så det kan vara en kul grej för dem.
Jag vet inte riktigt om jag ska köpa något mer, specifikt till föräldrarna. Jag vet inte så mycket om pappan egentligen, eftersom jag haft all kontakt via mamman. Jag vet att han verkligen brinner för det här med alternativa energikällor och sätt att spara energi, men mycket mer än så är det inte. Känns som att det är svårt att hitta på en present baserat på den kunskapen...
Jag skulle ju alltid kunna köpa ett smycke eller liknande till mamman, det brukar ju oftast vara uppskattat. Något svenskt märke då, såklart. Dessvärre brukar ju smycken (åtminstone de som är fina nog för att jag skulle vilja ge bort dem) vara lite för dyra för den budget jag har för presenter.
Snälla, hjälp mig komma på något!
Finns det någon av er som har ett bra tips på vad man kan ge för present till en 8-årig pojke och en 12-årig flicka? Pojken tycker om fotboll, att spela X-box och han är med i the Boy Scouts. Flickan spelar fotboll och rider, och hon är precis i den åldern då pojkar och smink blir intressant :P Hon tycker även om att sy.
Till min minsting, flicka på 4 år, har jag i stort sett bestämt mig för vad jag ska köpa, nämligen en Bamse-nalle. Jag älskade mjuk-djur när jag var i den åldern (och gör det fortfarande) så jag tror och hoppas att hon också gör det.
Till hela familjentänker jag köpa en bok om Sverige (de ska också få ut något av kultur-utbytet) och en Dalahäst eller Ludvika-häst. Dalahäst känns rätt så uttjatat för mig, men de har förmodligen ingen sedan tidigare, så det kan vara en kul grej för dem.
Jag vet inte riktigt om jag ska köpa något mer, specifikt till föräldrarna. Jag vet inte så mycket om pappan egentligen, eftersom jag haft all kontakt via mamman. Jag vet att han verkligen brinner för det här med alternativa energikällor och sätt att spara energi, men mycket mer än så är det inte. Känns som att det är svårt att hitta på en present baserat på den kunskapen...
Jag skulle ju alltid kunna köpa ett smycke eller liknande till mamman, det brukar ju oftast vara uppskattat. Något svenskt märke då, såklart. Dessvärre brukar ju smycken (åtminstone de som är fina nog för att jag skulle vilja ge bort dem) vara lite för dyra för den budget jag har för presenter.
Snälla, hjälp mig komma på något!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
