Lisa och labradoren

Eftersom jag som vanligt har blivit dyngförkyld nu över julen så tog pappa kvällspromenaden med Lisa alldeles nyss. När de kom in var båda två upprörda och skärrade. Lisa stod som förstenad av rädsla och pappa var oerhört uppe i varv och arg.
Han berättade att precis när de skulle vända hemåt hade han blivit omkullslagen bakifrån och nästan ramlat på Lisa. Innan han hunnit fatta vad som hänt så ser han en stor labrador slänga sig över Lisa, som börjar tjuta och skrika, och bita henne över ryggen och huvudet. Pappa blir fly förbannad och sparkar till labradoren för att få bort den från Lisa. En labbe som är på krigsstigen är inte att leka med och han var rädd att den skulle bita ihjäl Lisa om den fick chansen.
Lisa lyckas efter en stund slingra sig ur sitt halsband och försöker gömma sig under en bil som står parkerad på gatan, men kommer inte riktigt in och labradoren fortsätter hugga henne över ryggen och bakbenen. Ägaren till labradoren kommer till slut springandes efter hunden och slänger sig över den, och Lisa springer genast därifrån för att rädda sig. Pappa ropar på henne och hon stannar en bit bort.
Nu borde det vara slut, med att hunden är infångad och Lisa till synes är okej. Men nej. Nu kommer en annan av hundägarna ut från huset och slår till pappa lätt i huvudet för att pappa sparkat på hunden. Visst förstår jag om man blir upprörd om någon sparkar på ens hund, men när det är hunden som först går till attack får man ta mig fan skylla sig själv. Det var ju för att försvara Lisa från att bli allvarligt skadad som han gjorde det, inte för att vara elak.
Två andra personer kommer ut ur huset och skriker och skäller ut både pappa och Lisa. Pappa berättar att han själv var fruktansvärt nära att slå till mannen som slog till honom, men sansar sig och säger bara att vi hör av oss om det visar sig att Lisa är skadad på något vis, och så går han hemåt.

Lisa verkar tack och lov vara okej. Hon är lite öm i högra bakbenet, lite blodsprängd i vänstra ögat och såklart väldigt skärrad, men i övrigt är hon oskadd. Hon kommer nog inte vara så förtjust i labradorer i fortsättningen, men det är som det är. Hon är i alla fall inte allvarligt skadad.

Övriga punkter:
Imorgon ska vi åka iväg till Örebro för den årliga obligatoriska släktträffen. Det kommer bli massor med äta och dricka hela dagen, så vi kommer väl få rulla tillbaka hem till Ludvika framåt kvällskvisten.
Jag har verkligen varit skamligt dålig på att blogga under hela 2009. Har väl blivit knappt 100 inlägg på hela året. Verkligen dåligt. Jag måste komma igång med bloggandet igen. Särskilt om "Nackstabloggen" för Kåridåren ska fungera :P Då måste jag vara betydligt mer produktiv än jag varit här. Men det ska nog fixa sig.

'Til next time, my loves!

Snart dags för pension tror jag minsann...

Efter att ha läst Johannas blogginlägg om www.vuxenpoang.com så var jag bara tvungen att testa det själv. Jag måste säga att jag blev inte så värst överraskad när jag fick mitt svar:

Din vuxenpoäng är: 20.2
Din ålder borde vara 37.7 enligt Sveriges Vuxenpoängsstyrelse

Ojdå, ditt test visar att du måste tagga ner lite. Du är lite för mogen för din ålder. Kanske dags att sluta använda ICA-kortet eller sälja bilen? Eller varför inte beställa en resa till Kos?

Tips på saker att göra för att få mindre poäng:

- Börja drick öl.

- Åk till Hultsfred, dvs festivalen, inte staden.

- Flytta ihop med några kompisar.

- Ge dina krukväxter till grannen.

- Sälj din bil, det är omiljövänligt.



Som sagt, ingen stor chock... Det förklarar ju dessutom varför jag fick min "mid-life-crisis" kris när jag fyllde 18. Min mentala ålder var helt enkelt ca 35...

All by myself...

Det är såna här kvällar som får en att vilja röka, knarka och supa som en galning... Känner mig allmänt nere och ensam, trött som en överkörd gnu och dessutom hade jag jätteont i bröstet under en större del av kvällen. Hypokondriker som jag är fick jag lite panik där ett tag och ringde 112. Var helt säker på att jag fått en hjärtinfarkt eller något åt det hållet. Hur som helst så var sjuksköterskan jag fick prata med väldigt säker på att det är magkatarr det är frågan om, och det låter ju väldigt troligt, eftersom jag har haft det åtminstone 2 gånger tidigare. Jag är helt enkelt överkänslig mot stress, och de senaste veckorna har det varit väldigt stressigt, med körer, skolan, psykologi, körkort osv osv...

Jaja... Hur som helst...
Borde gå och lägga mig och sova lite, men jag har inte riktigt lust. Ska nog kika på Stockholm Live först :)