Gaaaah! It's Thursday!

Torsdag redan?! Herregud, och jag som inte förberett allt jag tänkt.
Fick fruktansvärt ont i ryggen igår, det var på väg att bli som i Rhode Island i somras, då jag knappt kunde röra mig på två dagar. Men med envishet och massor med diclofenac tog jag mig igenom dagen med ett (påtvingat och halvsnett) leende på läpparna.
Det blev ännu bättre av att jag tog en trevlig fika + middag + humorkväll med Linda. Jag fick även fina kläder av henne, vilket gjorde mig ännu gladare!
Jag har nu insett att jag gått omkring i fel BHstorlek en längre tid. Jag har envisats med att jag är en C- eller D-kupa, och har undrat varför BHarna alltid sitter så konstigt på mig , och skaver och fan och hans moster. Linda fick mig att inse att det är för att jag egentligen är en E- eller F-kupa... Så nu har man lärt sig något nytt, och förhoppningsvis kan det i längden ge mig bättre hållning, mindre ont i axlarna samt en snyggare urringning :p

Idag är det städande av huset samt förberedande av grill och mat som gäller. Ska bli väldigt roligt ikväll, men nervös är jag, och jag kommer därför troligtvis nervösstäda hela huset (enda gången som jag gör det frivilligt, för övrigt :P).
Så önska mig lycka till med städandet och med mina andra förehavanden under dagen, snälla?!

En rapport kommer imorgon.

Ha en bra Valborg nu alla vänner!

Come oooooon, people!

Här har man sovit en hel natt, och förväntar sig att se åtminstone ett par stycken nya blogginlägg som kan fungera som frukostläsning, och vad får man se när man loggar in på Bloggkoll? INGENTING! Finns det inte en endaste människa som bloggat under natten och tidiga morgonen? Nu blir jag tamejfan besviken...

Själv har jag sovit gott, och det ser ut att bli en bra dag, för jag vaknade fem minuter innan klockan skulle ringa och kunde därför ligga och dra mig ett litet tag utan minsta uns av dåligt samvete. Senare idag skas det iväg till Falun för att lyssna på en föreläsning om den sociala människan. Vi får se om vi kommer igenom det som är utsatt för lektionen den här gången. Det vore i så fall ett rekord av något slag.

Jag känner mig på oförskämt bra humör för tillfället, men jag tänker inte berätta varför. Inte än i alla fall. Jag är värdelös på att hålla mina egna hemligeter hemliga, så jag är riktigt nöjd med mig själv över att jag lyckats så bra hittills. Jag vill inte säga något mer innan jag vet mer säkert hur det blir, så ni som inte har hört något än så länge får helt enkelt hålla er till tåls ett tag till.

Nu ska jag studsa ner till frukostbordet och trycka i mig en nyttig portion med havregrynsgröt!
Hopp!


Edit: Precis när jag skrivit klart ser jag att nu har i alla fall Billie gjort sin plikt som bloggare och gett mig ett gott skratt så här på förmiddagskvisten. Följ hennes exempel!

Dags igen

Det var ett litet tag sedan. Igen.
Den här gången tänkte jag se till att lura alla som funderar på att klaga genom att hinna skriva ett inlägg innan de börjar klaga på den dåliga uppdateringen.
Till saken:

Jag har i snart tre veckors tid skjutit upp pluggandet mer och mer, vilket ledde till att jag nu tagit igen två veckor studier i ryska på en dag. Uppgifter är gjorda och inlämnade. Hur bra det egentligen blev är en helt annan fråga, och det tänker jag inte fundera mer på ikväll.

Jag jobbade igår, och tjänade lite pengar. Första gången som jag var själv ett tag, och det gick över förväntan (alla överlevde dagen).

Jag har skaffat mig planer till Valborg (bättre sent än aldrig, ni vet). Det blir lite grilla i trädgården med en vän eller två. Kommer förmodligen bli ytterst trevligt, så det får ni säkerligen en uppdatering om i slutet av veckan.

på onsdag ska jag träffa sötaste Linda på stan för en fika. Det var oförskämt längesen vi sågs, särskilt med tanke på att vi bor några hundra meter ifrån varandra. Men så blir det när den ena jobbar som en galning och den andra (o)pluggar hela dagarna. Ska hur som helst bli väldigt trevligt. Jag får försöka komma ihåg att ta med kameran och dela med mig av händelserna. Jag är så dålig på det, men jag ska försöka bättra mig.

Nu är det dags för nattapromenaden med Lisa och sedan är det sängen för mig.
Gonatt!

Lite bilder

Över påskhelgen insåg jag att jag dittills inte tagit en enda bild sedan jag lämnade WI. Det kändes mer än tragiskt och jag tog därför genast fram kameran and clicked away.
Ett litet urval följer här.




Tjusiga Pendragon. Maja's "lilla" vovsing, och Lisa's lekkompis, trots storleksskillnaden.








Fint vårväder och en härlig skogspromenad med hundarna hör ihop.








Familj ute på promenad, igen.









Så här snabb blir Lisa när hon är ute i skogen med hela flocken och en lekkompis.








Lek mellan stor och liten. Tur att Pendragon är så snäll, annars hade lilla Flisan fått problem :p








Far och lillebror fixar nämnda lillebrors cykel.









Släkten samlad kring Guitar Hero på Annandag Påsk.








Min sötnos








Och så här söt är hon mitt i en nysning (eller om det var en gäspning).








Sötkatt








Och till slut en galen Lisa som leker med Olle och en filt...

Jimmy Bäckman äntligen hittad?

För några timmar sedan hittades en kropp i tjärnen alldeles här nedanför, där polisen var och letade i vintras. En privatperson hade tydligen sett en kropp i vattnet och polisen ringdes in. Kroppen bärgades så vid 20-tiden med en eka.
Kroppen är givetvis ännu inte identifierad, men med allra största sannolikhet är det Jimmys kropp som man nu äntligen har hittat. Det är hemskt obehagligt att tänka på, men det vore ju oerhört skönt om det nu äntligen kunde bli något avslut på det här, för familj och vänners skull.
Den misstänkte mördaren ("42-åringen" TE) är tydligen på fri fot sedan någon vecka tillbaka, och har enligt uppgift vandrat runt på gatorna här i Ludvika. Jag kan inte föreställa mig hur det känns för familjen att veta att han är ute, och kanske till och med riskera att träffa på honom om de går ner på stan. Han är ju inte dömd för brottet, och man ska väl därför inte dra några förhastade slutsatser om hans skuld, men när kroppen nu verkar dyka upp där TE har sagts dumpa honom pekar ju allt mer mot att han åtminstone är inblandad på något sätt.

Förhoppningsvis kommer det fram mer bevisning nu, så att det kan bli åtal och en fällande dom. Det vore obeskrivligt hemskt om det inte blir någon slut på det här.




Utsikt över tjärnen från vår trädgård förra sommaren.







Utsikt från promenadstigen förra sommaren.








Bild på det avspärrade området idag, taget av min lillebror.

Bilkörning, mobiltelefon, frosseri och dragkrokar

Idag lovade jag Billie att jag skulle blogga, så jag gör bäst i att hålla mitt löfte. Jag hade tänkt mig en liten kort uppdatering om den senaste veckans aktiviteter. Inte särskilt upphetsande kanske, men så blir det.

Början av förra veckan tillbringades på telefon, då jag ringde som en galning till Elgiganten (IGEN) för att övertyga dem om att de är dumma i huvudet och inte har någon koll på vad de själva håller med om. Till slut verkade de hålla med mig delvis, och gav mig således en liten kompensation för sin dumhet genom att skänka mig ett presentkort värt 300 kronor. Det var väl inte så mycket, men lite.

I torsdags var det, som vanligt, dags för psykologi. Tanja kom och hämtade upp mig i vanlig ordning, lektionen var trevlig som vanligt, och efteråt kände jag mig ytterligare lite mer personlighetsstörd, som sig bör. På hemvägen visade Tanja prov på extraordinärt mod, då hon bad mig köra. Jag varnade henne för att det kanske inte skulle gå så väldigt bra, eftersom jag inte kört en manuellväxlad bil på närmare ett år, men hon påstod sig lita på att det skulle ordna sig och således satte jag mig bakom ratten.
Det kändes lite som på min första körlektion med mamma för sisådär fem år sedan. Av ett rent mirakel lyckades jag klara mig från Falun till Ludvika utan ett enda motorstopp, men det var bitvis väldigt ryckigt och växelvalen var inte av denna värld. Men fram kom vi i alla fall.

I fredags blev det så att jag åkte till Västerås. Mamma skulle ner till Arboga och erbjöd sig att ta omvägen runt Vässan så att jag kunde vara lite social under helgen. Innan avfärd hade jag dock till slut fått mitt nya SIM-kort samt paketet med min telefon från Elgiganten. Jag blev ärligt chockad över att de faktiskt bestämt sig för att skicka iväg fanskapet till slut, och därför egentligen inte särskilt förvånad när det visade sig att det inte fanns något batteri i telefonen. Så det blev inget invigande av min nya mobbe under helgen inte, utan den fick glatt stanna i mammas bil.

Fredagskvällen och natten spenderades hos Billie, där det frossades i glass, popcorn, godis, galna TV-program och en massa snack (mestadels om hjärndöda karlar som inte vet vad de vill, mitt favoritämne). En äkta sleep-over, med andra ord, vilket var skitmysigt. Härligt att verkligen få umgås ordentligt, och inte bara säga hej och sedan vara tvungen att dra vidare.

På lördagen åt vi underbart god mat på Thai Fastfood (mmm, jordnötssås...) och på kvällen skiljdes vi åt, och jag gav mig av på fest hos Tomas. Där mötte jag upp med, förutom Tomas och några av hans vänner som jag träffat tidigare, Georg och Stina, samt en vän till Stina som hon tagit med sig på festen.
Vi upptäckte att det kanske inte är världens bästa idé att gå på fest med massa nytt folk när man inte träffats själva på flera månader. Då blir det lätt att man skiter i att mingla och i stället bara sitter och pratar med varandra. Kändes som att vi inte var särskilt inbjudande gentemot resten av folket på festen.
Eftersom jag skulle vara i Söderbärke kyrka kl 10.00, och Georg skulle skjutsa mig dit, samt Stina skulle upp till Ansgarskyrkan till 9.30 var det inte läge att stanna kvar alltför länge på festen. Vi drog oss därifrån för att åka hem till Stina (där vi tjejer sov) strax efter 22-tiden. Vi fastnade dock på parkeringplatsen ett bra tag, då det var problem med att få fast kroken på Georgs bil (Stina och Angelica hade cyklar). Själva kroken var för övrigt en intressant syn, både skrämmande och oerhört komisk. (Bilden är inte en exakt kopia av hur den såg ut, men ni förstår nog vad jag menar i alla fall)

Den hamnade sedan, av någon förunderlig anledning, på vardagsrumsbordet i lägenheten, där den, om möjligt, såg ännu mer skrämmande ut.

På söndagsmorgonen var det sjunga i kyrkan som gällde, tillsammans med en jätteduktig tvärflöjtist, Cornelia, som spelar för mamma. Resten av dagen var väldigt seg, då det blivit alldeles för lite sömn under helgen, men jag släpade mig igenom den också till slut.

Idag har jag, efter mångt och mycket, till slut fått en ny telefon med tillhörande batteri. Så istället för att plugga ryska hela dagen, vilket jag borde ha gjort, har jag istället lekt med min telefon... Men det är sådant som händer, det tror jag vi alla kan hålla med om.

Imorgon är det i alla fall dags för en ny lektion i ryska, vilket ska bli intressant, då jag inte öppnat en lärobok på över två veckor nu... Man glömmer så fort.

Nu är det dags för en kvällsmacka, och sedan går jag tillbaka till min nya leksak.

God natt!

Usch mig!

Jag insåg nyss att jag totalt glömt bort att ändra i länkarna till mina vänners bloggar. Det var väldigt längesen vissa av dem bytte bloggar, och jag har fullständigt missat att fixa det.
Så skäms på mig!
Nu är det sent, och jag borde sovit för en timme sedan eller så.
Skäms på mig igen!

Jag borde inte vara förvånad...

Som jag skrev tidigare i veckan har jag haft väldigt mycket problem med min beställning av mobiltelefon från Elgiganten (aka De Onda Jävlarna). I måndags blev jag så äntligen lovad att jag skulle ha telefonen senast idag, torsdag, och jag kände att jag äntligen kunde börja slappna av gällande hela problemet.
Så jag har gått och väntat på en avi de senaste dagarna, men det har inte kommit något. Idag bestämde jag mig dock för att gå ner till Spelstallet (dit mitt paket ska skickas) och kolla om de kanske fått in den, men att avin har blivit försenad. Men när jag kom dit så hade det inte kommit något paket, så jag gick hemåt med arga steg och ringde Elgiganten för att fråga vad fan det är frågan om. Det var tur för killen som svarade att han var så väldigt trevlig och bad om ursäkt så bra, för när han berättade att telefonen dessvärre inte ens har skickats iväg än då blev jag fanimej arg!
Det har snart gått en månad sedan jag beställde telefonen, och när jag la in beställningen sa de att det skulle ta max 7 dagar innan jag fick den! Så jag anser mig ha all rätt i världen att vara riktigt jävla förbannad!

Jaha... Och precis nu har jag, för första gången, fått ett mail från Elgiganten där de "beklagar den långa leveranstiden" (detta efter att jag ringt och klagat på den långa leveranstiden ca 10 gånger). De meddelar även att de väntar på att kreditupplysningen ska göras. De har haft FYRA JÄVLA VECKOR på sig att kontakta Tele2 och den som är ansvarig för att kontrollera de uppgifterna, men de väntar alltså tills telefonen äntligen kommer in, så att jag ska få vänta ytterligare några veckor. Att se till att ha allting klart när telefonjäveln till slut är färdig att skickas ut har förstås aldrig slagit dem. Nej, det vore ju för smidigt, och så kan vi ju inte ha det!

Jag HATAR Elgiganten just nu!

En neurotikers dagbok(?)

Idag pratade vi om personlighet på psykologin (väldigt intressant), och i slutet av föreläsningen fick vi göra två personlighetstester, för att vi skulle få se lite hur de är uppbyggda och testa ungefär vilken sorts personlighet vi har.

Det första var egentligen bara ett utdrag ur ett större test och handlade om huruvida man är en sensation seeker. Man svarade på 15 frågor och räknade sedan ihop antalet "ja" man svarat. Genomsnittsvärdet för antalet "ja" för en kvinna 20-29 var 3. Min poäng blev 11 (vissa "ja" var visserligen såna som ibland kan vara "nej", beroende på vilket humör man är på, men som i grunden ändå stämmer), vilket gör mig till en solklar sensation seeker. Detta kändes väldigt konstigt, eftersom jag ser mig själv som tråkig och ospontan, men tydligen finns det många olika sätt att vara sensation seeker på (se länken ovan), och jag faller (hör och häpna) inte under kategorin som gillar att utöva extremsporter och liknande (thrill- and adventure-seeking), utan mer under kategorierna disinhibition, experience-seeking, och boredom susceptibility, vilket innefattar personer som ägnar sig åt rökande, drickande, sexuella avvikelser, oskyddat sex, testar droger, och allmänt risktagande vid t.ex. bilkörning. Jag tycker (enligt det här) helt enkelt om att testa nya saker på många olika fronter.

Anywho... Det var alltså det första personlighetstestet. Det andra var ett fullständigt personlighetstest som testar hur socialt öppen man är samt om man är neurotiskt lagd. Man svarade "ja" eller "nej" på ett antal frågor, och räknade sedan ihop hur många "N-poäng"(för Neurotisk) respektive "E-poäng" (för social Extraversion) man fått. Maxpoäng för båda var 24 (har man 24 på den sociala mätningen är man väldigt socialt aktiv, närmast socialt aggressiv, och har man 0 är man oerhört blyg, och motsvarande för N-skalan).
Normala, friska människor har genomsnittligt 12-13 E, och de som har någon personlighetsstörning har ofta runt 6-7 (dvs mer tillbakadragna). Mitt värde där var 13, så jag är tydligen ytterst normal vad gäller social öppenhet.
För "N-poäng" var normalvärdet 7, och de flesta neurotiska sjukdomar låg på ett värde mellan 16-19 (schizofreni hade en av de högsta poängen, med ca 20,3). Jag har alltid vetat att jag är en worrier, men jag blev förvånad när det visade sig att jag hade ett N-värde på 18! Jag är med andra ord mer neurotisk än många psykiska sjukdomar (däribland olika sorters depressioner).

Så, slutsatsen av detta är alltså att jag tycker om förändring och vill ta risker, men jag är nervös och oroar mig fruktansvärt mycket för i princip allt jag gör...

Stabilt som fan!

Mobiltelefon

Gaaaah!

Det var nu snart en månad sedan jag beställde min nya mobil från Elgiganten. Detta kunde jag till slut göra efter att först ha fått krångla med att gå till Skatteverket och anmäla att jag "återinvandrat" och sedan sitta och vänta på att det skulle registreras så att jag ens kunde FÖRSÖKA teckna ett abonnemang. När bekräftelsen på återinvandringen äntligen kommit slog Murphy's Law till lite och såg till att den telefon som jag hade bestämt mig för inte längre gick att få tag på i någon butik (eller via internet), så då fick jag börja leta på nytt. Även det tog sin lilla tid, eftersom jag inte ville ta första bästa telefon jag råkade ramla över på internet, och till slut bestämde jag mig så för en Nokia.
Jag letade så vidare efter bästa möjliga pris (jag ville absolut ha Comviq Kompis, på grund av att många vänner samt hela min familj har Tele2-Comviq), tillgänglighet och leveranstid, och såg att den fanns på Elgiganten, med ett abonnemang som passade mig bättre än det som fanns på Tele2s hemsida (lite lägre månadskostnad, men lite längre bindningstid, vilket i slutändan blev precis samma pris). Den stod som tillgänglig hos dem, och jag la in min beställning. På beställningsbekräftelsen stod det att telefonen skulle levereras till mig inom 2-7 dagar (jag antar att de menar arbetsdagar, som de alltid gör), vilket var bättre än det som angetts på Tele2, vilket var 1-2 veckor, så jag var mycket nöjd.
När det så gått en vecka och jag inte hört ett ljud (de skulle nämligen ringa mig för att få personnummer och liknande uppgifter för att kunna utföra en kreditkoll på mig och se om jag skulle få något abonnemang) ringde jag så upp dem för att kolla vad fan som hänt med min beställning. Kundtjänstpersonalen verkar då väldigt ställd och frågar mig om jag lagt in en förhandsbokning av telefonen i fråga, på vilket jag svarar att det har jag absolut inte gjort, eftersom det stod att den skulle finnas i lager hos dem och vara hos mig inom ca en vecka. Stackarn i luren säger då att han inte har mer info, men lovar att han ska kolla upp det och att de ska höra av sig inom några dagar.
När jag hör av dem igen blir jag i princip dumförklarad av en tjej som ringer och menar att "den där telefonen har ju inte kommit ut till våra butiker än, så det var bara en förhandsbeställning". Att jag påpekar att telefonen stod som "finns i lager" och dessutom nämner vilken leveranstid de lovat mig hjälper inte, utan hon tycker att jag är dum i huvudet.
Det här var några veckor sedan, och jag har ringt dem flera gånger och frågat när telefonen skulle komma in, och de har varje gång sagt "i nästa vecka" eller "om några dagar" och lovat att jag ska få den snart, och när inget hänt har jag ringt igen, och igen, och igen.

Och så äntligen! Idag ringde jag för femtioelfte gången och kollade när telefonen skulle komma in, och nu sa den underbare lille pojken i kundtjänst att den har kommit in! Den skulle förmodligen komma iväg med försändelserna redan idag, men senast imorgon (sa han), och han sa att jag helt klart kommer få den innan påskhelgen.
Vore det inte för att telefonen är SOOO pretty så skulle jag ha bett dem köra upp den någonstans för längesedan. Dessvärre vill jag ju verkligen ha den, och den har inte kommit till någon annan butik här i närheten heller, så det har bara varit att vänta.

Men snart verkar det som att jag har den, så då blir det till att förmedla mit nya nummer till alla jag känner :p

Inget att bli upphetsad över...

... bara en liten lista.

Jag insåg precis att jag har en sedan länge innestående (och icke uttalad) utmaning från Malou.


Regler:

Det här är svårare än du tror !
Kopiera dessa rader och radera mina svar.
Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn, alla svar måste vara riktiga. Hitta inte på ord eller ljug. Om en annan person som börjar på samma bokstav som du har svarat redan får du inte använda samma svar. Du får heller inte skriva samma svar två gånger
Lycka till !

1 Vad heter du?: Carin
2 Ett ord på 4 bokstäver: Cool
3 Flicknamn: Carina, Carola
4 Pojknamn: Carl
5 Yrke: Chefredaktör
6 Färg: Chockrosa
7 Klädesplagg: Cardigan
8 Mat: Crepes
9 Sak i badrummet: Crème
10 Plats/ stad: Cardiff
11 En orsak att vara sen: Chlamydia
12 Något man skriker : Cuntface! (Inte varje dag, kanske, men det händer)
13 Film: Chicago
14 Något man dricker : Champagne
15 Band: Clash, The
16 Djur: Chihuahua
17 Gatunamn: Carlavägen
18 Bil: Cadillac
19 Sång: Can't Stop Loving You
20 Aktivitet med mer än en deltagare: Cykeltävling


Okej, det här var verkligen skitsvårt, men det här skulle nog ha varit ÄNNU svårare om jag hetat Xerxes...