torsdag, oktober 29, 2009

Bredbandshatare unite!

Efter att ha läst Mymlans inlägg om det hatade ComHem så påmindes jag om mina egna mardrömsupplevelser vid hanterande av bredbandsabonnemang, som jag råkade ut för ungefär ett halvår efter att ha flyttat till Västerås.
Jag fick ett samtal från Tele2 en dag, där de erbjöd mig ett abonnemang med bredband, tv och telefon i ett. Jag tackade ja, eftersom det var ett bättre pris än det abonnemang jag tidigare hade med Bredbandsbolaget. Vi kom överens om att avalet skulle börja gälla tre månader senare, när min uppsägningstid gått ut.
När jag ringde till Bredbandsbolaget för att säga upp mitt avtal med dem gav dem mig dock ett ännu bättre erbjudande för att få behålla mig som kund och jag bestämde mig för att stanna kvar hos dem. Därpå ringde jag tillbaka till Tele2, gott och väl inom mina 14 dagars ångerrätt (det kan till och med ha varit samma jävla dag som jag först hade ingått avtalet med dem), för att meddela att jag ångrat mig och inte längre ville ha deras tjänst. Personen jag pratade med då sa att det var okej och att jag skulle tas bort från deras system genast.
Och så tänkte jag inte mer på det på ungefär fyra månader. Då kom nämligen en räkning från Tele2. De ville ha betalt för en månads bredband samt kostnader för ett modem (inklusive fraktavgifter). Redan här blev jag aningens sur på Tele2 för att de var dumma i huvudet och uppenbarligen inte förstått att jag ångrat tecknandet av abonnemanget. Så jag fick gott sätta mig och ringa till deras kundtjänst.
Efter nära en evighet i telefonkö fick jag till slut prata med någon finnig kundtjänstpersonal. Jag förklarade situationen och sa att jag förväntade mig att de genast tog bort mig ur deras system samt avskrev räkningen så att jag inte skulle få något probelm med den. Jag fick en ursäkt och ett löfte att problemet genast skulle åtgärdas.
Allt väl, tänkte jag. Men så lätt ska det inte vara att bli av med Tele2, minsann.
Efter ytterligare ungefär en månad fick jag ytterligare en räkning från Tele2. Nu ville de minsann ha betalt för mitt tv-tittande. Det var med andra ord bara att sätta sig och ringa igen, förklara situationen igen, ännu mer irriterat den här gången (jag kan ha börjat skälla lite på stackaren som råkade svara, men det var inget extremt i det här läget) och återigen få en ursäkt och ett löfte om att de skulle åtgärda problemet och en försäkran om att jag kunde slänga räkningen.
Livet fortsätter. Tills jag efter ännu en månad får en påminnelse på en av de tidigare räkningarna. Jag börjar nu bli riktigt jävla förbannad och ringer till kundtjänst ännu en gång.
Jag får sitta i telefonkö så länge att det är alldeles fruktansvärt fånigt, och inte gör det mig mindre förbannad heller. När jag till slut får prata med en människa kokar jag av ilska och skäller ut stackaren i andra änden ganska brutalt. "Idiot" och liknande ord kan ha använts. Inget jag är stolt över i efterhand, eftersom jag är fullt medveten om att det inte var denna stackars människas fel att företaget inte har koll på sina abonnemang. Efter en stunds skrikande får jag i alla fall fram från människan att de tre delarna i det abonnemang jag hade tecknat behandlades av tre olika avdelningar (en för tv, en för telefoni och en för internet) och att jag skulle ha ringt till alla tre avdelningarna för att säga upp abonnemanget.
Detta är inget som jag hört något om tidigare. Jag tog för givet att det skulle räcka med att säga upp abonnemanget EN gång, eftersom jag bara behövde prata med EN person för att teckna det, men det är väl jag som är korkad som tror att företaget har kontakt mellan sina underavdelningar.
Efter ytterligare skällande och klagande och en del gråtande från min sida (jag gråter nästan alltid när jag blir riktigt heligt förbannad, ytterst frustrerande och det gör mig bara ännu mer förbannad) fick jag personen i luren att lova att ta bort mig från ALLA avdelningar. Men eftersom jag vid det här laget har ungefär noll förtroende för kundtjänsten hos Tele2 så ringer jag någon dag senare ändå till alla tre avdelningar för att kontrollera att alla uppgifter om ett eventuellt abonnemang är borta.
Gissa vad! De var inte bortagna, utan det fick jag fixa där och då.
Efter det har jag i alla fall, tack och lov, inte behövt ha något med Tele2s kundtjänst att göra över huvud taget, och jag hoppas på att det förblir så!

2 kommentarer:

billie sa...

jag o mamma hade ett liknande problem med komviq där vi för det första hade fått betala för en tjänst vi inte använde, sen när vi ringde för att ta bort det så lovade dom att göra det på en gång. så vi tänkte inte mer på det. sen gick mamma in på sin sida o såg att hon ändå hade fått betala för den tjänsten i typ 3månade efter vi tagit bort det. då ringde hon igen o dom skule ta bort det...men gjorde dom det? neeeej. så vi fick ringa igen o fick tillslut tillbaka pengarna vi hade betalat..så det var ju bra..men de kunde ju bara tagit bort allt från början liksom.

Henriette sa...

Jag börjar också alltid att gråta när jag är förbannad, det är ju så sjukt frustrerande. Ingen blir rädd för en människa som gråter! Fyfan för det, säger jag.