Helvete! (nästan)

Jag skulle alldeles nyssens ställa min klocka för väckning inför morgondagen, och inser då att telefonen inte är i min väska. Jag är då säker på att den ligger i min jackficka, vilket den allt som oftast gör, så jag går upp till ytterdörren och letar igenom sagda jackfickor. Ingen mobil. Aningens nervös går jag tillbaka ner till mitt rum för att leta igenom väskan igen (den är stor och det har hänt förut att saker har gömt sig i alla väck och fack). Tömmer ur hela väskans innehål på sängen. Ingen mobil.

Skräckscenariot som utspelar sig i mitt huvud vid det här laget är att jag glömt/blivit bestulen på min mobil på "the sunky hake" som vi besökte ikväll (karaoken inställd = antiklimax, så vi sökte det näst bästa, vilket var en inrökt bar längre bort på Capitol). Jag vet att i så fall ser jag den aldrig igen, och det blir lagom roligt att förklara för min kära värdmamma...

Efter att ha haft ångest i en minut eller två drar jag mig till minnes att Elli höll i mobilen när jag precis plockat upp henne, och att jag kanske inte la ner den i väskan efter det. Så jag går upp från min källarhåla igen, fylld av ångest och oro, tackar gudarna för att "VP" tömt ur garaget på skit idag så att bilen står parkerad där istället för ute på garageuppfarten, och när jag öppnar bilen ser jag att mobilen ligger där och väntar på mig. Tack Gud, Allah, Tor, Freja och Buddha!

Utekväll

Allt blir bättre efter lite socialt umgänge.
När jag åkte från huset vid 6.40 tiden var jag säker på att jag lyckats supa bort både fjärrkontroll, Chapstick samt mitt allra sista Försvarets Hudsalva (måste be mamma skicka nytt till mig, annars blir jag lite tokig till vintern).
När jag kommer hem och tar ur linserna, vad hittar jag i min nedcessär? Chapstick! Vad står på min byrå? Försvarets Hudsalva! Vad ligger under mina vackert bäddade lakan? Fjärrkontrollen! Och vad kommer jag på när jag precis ska sätta mig och googla det? Att Ted Gärdestads bror heter Kenneth! (Jag och Malou hade en diskussion/irritation över det halva kvällen, då ingen av oss kom på vad han hette. Vi var inne på Lennart ett tag, men det kändes inte helt rätt, och det var det ju inte heller)
Nu ska jag titta lite på tv, tvätta bort mitt smink (måste skaffa mig nya sminkborttagningsgrejer, de tog slut i veckan, vilket är oerhört frustrerande), kanske sticka lite på min tröja och sedan ska jag sussa massor med sött hela natten.
Imorgon ska jag skriva en meny för den kommande veckan, så att Värdmamman och mormorn kan införskaffa vad jag behöver för att ge flickorna mat under dagarna.

Allt är helt enkelt lite bättre i Wisconsin!