Jag vantar pa besked fran andra sidan Atlanten, och jag ar radd att det inte kommer vara positiva nyheter.
Pa satt och vis vill jag veta nu, sa att jag kan sluta forestalla mig det varsta. Pa satt och vis vill jag inte veta alls, for om det ar daliga nyheter vill jag inte hora dem.
Visar inlägg med etikett oro. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett oro. Visa alla inlägg
torsdag, november 06, 2008
tisdag, september 30, 2008
Angest-Carin Orosdotter ar mitt namn
Hittills inget nytt pa familjefronten...
Jag vet att jag ar fanig och oroar mig mycket, men jag ar nu livradd for att behova aka hem. Jag vill verkligen inte det. Jag har nastan tagit tillbaka mitt beslut flera ganger, bara for att jag ar sa radd for att jag inte ska bli kontaktad av nagon familj. Jag blir dessutom paranoid (som vanligt) och far for mig att de ska ha skrivit/sagt massa dumma grejer om mig i min profil, sa att ingen ska bli intresserad.
Om bara en enda familj kunde kontakta mig skulle det kannas sa mycket battre, for da skulle det inte vara lika hopplost langre.
Jag kanner mig i alla fall tacksam for det stod som jag fatt fran andra au pairer har, samt vanner och familj hemma. De ar sa overtygade om att jag ska hitta en ny familj. Jag onskar att jag kunde vara lika saker... :S
Blaj blaj blaj... Och ingen skola har jag att se fram emot heller, eftersom jag nu maste hoppa av min English Composition for att familjen ska ha minsta chans att fa tillbaka pengarna de betalde for den. Visst, kursen var tidskravande, men det var anda en chans att fa komma ut ur huset under nagra timmar och slappa allt bekymmer med barnen och foraldrarna. Dessutom har jag fatt raka A:n pa alla mina uppgifter hittills, vilket sjalvklart kanns ratt bra. Annu battre eftersom jag vet att det var battre an manga av de andra i klassen, som har engelska som forstasprak. Moahahahaaaa! Elitisten i mig kommer fram och visar sin fula nuna! :P
Men vad gor det? Jag har inte haft sa mycket annat att gladja mig over pa sistone, sa lat mig hallas, kara ni.
Nu ska jag val ga och pina mig genom att uppdatera mitt AuPairRoom for 20e gangen idag...
Ha de!
Jag vet att jag ar fanig och oroar mig mycket, men jag ar nu livradd for att behova aka hem. Jag vill verkligen inte det. Jag har nastan tagit tillbaka mitt beslut flera ganger, bara for att jag ar sa radd for att jag inte ska bli kontaktad av nagon familj. Jag blir dessutom paranoid (som vanligt) och far for mig att de ska ha skrivit/sagt massa dumma grejer om mig i min profil, sa att ingen ska bli intresserad.
Om bara en enda familj kunde kontakta mig skulle det kannas sa mycket battre, for da skulle det inte vara lika hopplost langre.
Jag kanner mig i alla fall tacksam for det stod som jag fatt fran andra au pairer har, samt vanner och familj hemma. De ar sa overtygade om att jag ska hitta en ny familj. Jag onskar att jag kunde vara lika saker... :S
Blaj blaj blaj... Och ingen skola har jag att se fram emot heller, eftersom jag nu maste hoppa av min English Composition for att familjen ska ha minsta chans att fa tillbaka pengarna de betalde for den. Visst, kursen var tidskravande, men det var anda en chans att fa komma ut ur huset under nagra timmar och slappa allt bekymmer med barnen och foraldrarna. Dessutom har jag fatt raka A:n pa alla mina uppgifter hittills, vilket sjalvklart kanns ratt bra. Annu battre eftersom jag vet att det var battre an manga av de andra i klassen, som har engelska som forstasprak. Moahahahaaaa! Elitisten i mig kommer fram och visar sin fula nuna! :P
Men vad gor det? Jag har inte haft sa mycket annat att gladja mig over pa sistone, sa lat mig hallas, kara ni.
Nu ska jag val ga och pina mig genom att uppdatera mitt AuPairRoom for 20e gangen idag...
Ha de!
lördag, september 27, 2008
Nyheter
Jag ska forsoka fatta mig kort.
Efter att ha blivit kallad idiot av Aidan idag fick jag totalt nog. Jag bad mamma ringa mig och satt saden och storgrinade i telefon i 1,5 timme for att forsoka hitta nagon lasning pa problemen. Det var med andra ord valdigt svart for Frank att missa att nagot var fel. Efter att jag slutat snorvla bad han mig komma in pa kontoret och prata.
Han gjorde det valdigt latt for mig, genom att stalla helt ratt fragor och fa mig att forsta att de vill hjalpa mig sa mycket de kan, vilket pa satt och vis gjorde det sa mycket svarare for mig.
Han sa att han har sett att det varit extra jobbigt pa sistone, och att jag varit valdigt stressad och frustrerad, och han fragade til slut om jag vill aka harifran, och forsoka med nagon annan familj istallet. Jag sa tacksamt ja!
Sa nu ser det ut som att jag kommer finnas ute pa kottmarknaden igen fran och med mandag, med forhoppningar om att hitta en familj dar jag trivs battre och faktiskt kan gora mitt basta, istallet for att vara hindrad av brak och frustration.
Frank sa att jag far stanna har tills jag hittar ett stalle, vilket kanns bra. Jag kommer stanna sa lange jag kan sa att de kan hitta nagon ny. Sa jag kanske far vara har ett tag till, men processen ar i alla fall startad, vilket kanns valdigt skont.
Som det blev nu kanns det som en fordel att min Area Director ar Dawn's syster, eftersom jag har trafat henne sa mycket och jag ar saker pa att hon kan lagga in ett extra gott ord for mig. Hon vet att jag bryr mig om barnen och att jag alltid gor mitt basta. Det ar bara for mycket med tre barn, atminstone i den har familjen.
Jag kanner mig oerhort lattad over att ha tagit beslutet, men det kanns valdigt jobbigt att behova lamna det har stallet, eftersom jag trivs sa bra i sjalva omradet. Annu jobbigare kommer det bli att lamna lilla Ansley... Min gullunge! Men jag kan inte stanna har och ma daligt 90% av tiden for att vara med henne.
Har jag riktig tur kan jag komma och halsa pa nagon gang, for jag vet att jag trivs bra med familjen under rent sociala former, det fungerar bara inte nar jag maste jobba med dem.
Nu ska jag ata glass och ostbagar samt titta pa The Presidential Debate!
P.s.
Har jag tur kanske den nya familjen har tradlost natverk, sa att jag faktiskt kan anvanda min laptop :P
Efter att ha blivit kallad idiot av Aidan idag fick jag totalt nog. Jag bad mamma ringa mig och satt saden och storgrinade i telefon i 1,5 timme for att forsoka hitta nagon lasning pa problemen. Det var med andra ord valdigt svart for Frank att missa att nagot var fel. Efter att jag slutat snorvla bad han mig komma in pa kontoret och prata.
Han gjorde det valdigt latt for mig, genom att stalla helt ratt fragor och fa mig att forsta att de vill hjalpa mig sa mycket de kan, vilket pa satt och vis gjorde det sa mycket svarare for mig.
Han sa att han har sett att det varit extra jobbigt pa sistone, och att jag varit valdigt stressad och frustrerad, och han fragade til slut om jag vill aka harifran, och forsoka med nagon annan familj istallet. Jag sa tacksamt ja!
Sa nu ser det ut som att jag kommer finnas ute pa kottmarknaden igen fran och med mandag, med forhoppningar om att hitta en familj dar jag trivs battre och faktiskt kan gora mitt basta, istallet for att vara hindrad av brak och frustration.
Frank sa att jag far stanna har tills jag hittar ett stalle, vilket kanns bra. Jag kommer stanna sa lange jag kan sa att de kan hitta nagon ny. Sa jag kanske far vara har ett tag till, men processen ar i alla fall startad, vilket kanns valdigt skont.
Som det blev nu kanns det som en fordel att min Area Director ar Dawn's syster, eftersom jag har trafat henne sa mycket och jag ar saker pa att hon kan lagga in ett extra gott ord for mig. Hon vet att jag bryr mig om barnen och att jag alltid gor mitt basta. Det ar bara for mycket med tre barn, atminstone i den har familjen.
Jag kanner mig oerhort lattad over att ha tagit beslutet, men det kanns valdigt jobbigt att behova lamna det har stallet, eftersom jag trivs sa bra i sjalva omradet. Annu jobbigare kommer det bli att lamna lilla Ansley... Min gullunge! Men jag kan inte stanna har och ma daligt 90% av tiden for att vara med henne.
Har jag riktig tur kan jag komma och halsa pa nagon gang, for jag vet att jag trivs bra med familjen under rent sociala former, det fungerar bara inte nar jag maste jobba med dem.
Nu ska jag ata glass och ostbagar samt titta pa The Presidential Debate!
P.s.
Har jag tur kanske den nya familjen har tradlost natverk, sa att jag faktiskt kan anvanda min laptop :P
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
